Varför känner jag mig sämre som inte haft nån?

Du kanske ska fråga om råd så kanske du kan lista ut varför du inte träffar någon. Och vara öppen och mottaglig i stället.

Din ifrågasätta känslan av att du är sämre än någon annan betyder att du inte ser att andra faktiskt inte är så dåliga. Det betyder också att du faktiskt är "sämre" än andra, oavsett hur du vrider och vänder på saken. Skulle vara positivt för dig att  in kritik.

Fast jag har haft någon och jag känner likadant. Vad är det för fel på mig som inte har ett förhållande, varför finns det inte den rätta för mig?
Den felande länken är ju jag (i mitt huvud huvud).
Mina två senaste förhållanden bröt jag det första (vi hade varit tillsammans  i ungefär 15 år) och det sista blev jag dumpad. Det tog väldigt hårt på mitt självförtroende och självkänsla och nu är jag rädd att jag ska vara ensam för resten av livet. 
Så trots att även jag har gjort slut med någon så inbillar jag mig att det är fel på mig istället för att vi helt enkelt inte var rätt för varandra. 

Det som hindrar oss mest från att nå vår fulla potential är vi själva. Det gäller oss alla och livet är inte alltid rättvist.

Vad skulle hända om du släppte den tanken och istället fokuserade på vad DU vill göra i livet, oavsett om du var i ett förhållande eller inte?

Förmodligen för att vi har en stark tvåsamhetsnorm i samhället och för att man i en bra relation får ett fint utbyte och kärlek. Men du är såklart inte sämre. Många nöjer sig också i sina relationer och vissa riktigt speciella personer har relationer så det behöver inte enbart bero på vem man är eller hur man närmar sig folk. Men det kan bero på det också förstås och det kan man öva upp.

Ja, det är konstigt att man känner så. Jag blir ju inte bättre för att jag blir ihop med nån. Jag är samma person. Och man vill ju träffa den som känns rätt.

Det är jättetufft. Vi lever i ett samhälle med en tydlig tvåsamhetsnorm och det är svårt att stå emot.

Jag har alltid haft det svårt att hitta någon. Som tjej får man dessutom kastat i ansiktet att "tjejer behöver bara finnas så får de ligga", vilket inte är sant men gör att man känner sig ännu mer misslyckad...

Jag har jobbat mycket med mig själv och gjort motstånd mot samhällets normer och inte låta andra avgöra mitt värde/vad som det är att vara lyckad.
Jag bestämde mig att skapa ett liv som inte var upphängt på att hitta någon annan och som nöjd singel i många år.
Komiskt nog  gjorde det faktiskt enklare att hitta en partner för jag släppte ju även alla begränsande normer och krav mot det andra könet...

Jag har också tänkt så ibland, att det är så lätt för tjejer. Hon kan gå ut på krogen och få ett ligg inom en halvtimme. Och så är det ju, OM hon vill. Och träffar en kille hon attraheras av. Men det är ingen garanti att hon gör det även om hon går ut varje helg.
Det är säkert lättare att träffa nån när man inte övertänker allt.

Fast jag har aldrig fått ligg på krogen, inte för att jag inte vill utanför att det finns de där som är snyggare och bjuder ut sig mer än jag. Så att alla tjejer får ligg på krogen är inte sant

Fick inte heller nåt ligg (vilken surprise, jag är man) , och försökte inte ens. Jo, med en. 
Jag tror inte att alla tjejer får ligg på krogen, men jag tror tjejer oftare får uppmärksamet och att killar försöker mer.

Alla andra är ju perfekta säger du, nej, ingen är perfekt, alla har sina problem men vissa döljer det snarare väldigt bra av rädsla att inte duga. 

Blir lätt moment 22.

Jag tror snarare på att släppa kravet på att du MÅSTE vara perfekt i alla lägen, låter extremt jobbigt att ha sådana krav på sig själv.

Du måste slappna av och vara sann i dig själv, det syns utåt och uppfattas mer genuint än att du lägger på en mask och försöker att vara någon du tror är bättre.

En person som är avslappnad och tror på sig själv mår bra och det är där attraktionen sitter och får en person att lysa.

Jobba på de bitarna så ska du se att allt annat förr eller senare kommer på köpet .

En positiv bild på sig själv kommer man långt på!