Nu har hon kommit! vår lilla sötnos! hon heter Leia och kom till världen onsdagen 7/5 kl 18.50 på kvällen. 11 dagar före beräknat förlossningsdatum, vilket var väldigt väntat faktiskt, jag hade nog blivit förvånad om hon inte kommit tidigare än 18/5 som var bf. Det började med att jag klockan 02.00 på natten till onsdagen började få värkar lite smått, jag kände på mig att det nog var mer än förvärkar så jag väckte Dennis och sa "jag tror att vi kommer ha en bebis innan helgen", sen försökte vi somna om en stund. Vid fyra hade värkarna tilltagit i styrka och jag satte på TENS-apparaten som jag hade hyrt, rekommenderar den till alla! en helt underbar uppfinning, värkarna kändes knappt med den på. Vid sex på morgonen gick vi upp och åt frukost ifall att det var dags att åka in snart, det var då 10-15 minuter mellan värkarna. Efter frukosten lugnade e ner sig för att helt avta, så vi gick och la oss igen.
Klockan 10.00 började de igen och nu ännu mer intensiva och tätare men jag körde på med TENS-apparaten och gjorde mig iordning och packade ner allt i väskan och gjorde allt i ordning för idag var det verkligen dags! klockan 13.00 var det 2 minuter mellan värkarna så vi bestämde oss för att det nog var bäst att åka in såvida vi inte skulle få den lille hemma! väl inne visade det sig att jag faktiskt var öppen 8 cm. Efter det förflöt timmarna och jag kände mig jätteväl omhändertagen av barnmorskorna. Efter ett tag valde jag att testa lustgas, ännu en helt underbar uppfinning! Vid 17-tiden var det dags! krystvärkar, AJ! den lille tog tid på sig att komma ut, fastnade med axlarna så de var tvungna att dra och slita i dig men till slut kom du, älskade lilla Leia! Sötaste tjejen i världen!

Nu är den lille välkommen när som helst känner jag! magen börjar bli stor och otymplig och benen svullna. Igår var jag med jobbet till Stockholm hela dan, vi var på studiebesök på en klinik i Järna, sen åt vi på restaurang och på kvällen gick vi på Footlose, en jätterolig dag verkligen! har varit lite nojig innan för att den lille skulle vilja komma ut innan stockholmsresan, för jag ville verkligen följa med, eftersom jag har haft lite förvärkar om nätterna (och lite om dagarna)och eftersom den har "fixerat" sig redan så vet man ju inte om den börjar förbereda sig för utgång.
Nu jobbar jag bara nästa vecka också, sen är jag mammaledig! känns så konstigt, att man inte ska jobba på jättelänge sen, kommer absolut gå och hälsa på på jobbet när jag går hemma, kommer nog sakna det lite samtidigt som det självklart ska bli härligt att vara hemma med en liten =).

Kram!

Nu börjar magen bli ganska stor, den lille växer och frodas, vilket självklart är jättebra, den sparkar för fullt där inne, så gött när man verkligen nästan kan känna en liten häl eller arm eller liknande där inne =).
Den lille har lagt sig med huvudet neråt nu så i praktiken skulle den kunna vara på G vilken dag som helst. Har ganska mycket förvärkar om nätterna. Eftersom jag inte vet hur det ska kännas så blir man lite halvnojig varje gång och tänker "är det på gång nu!?" men hittills har det inte blivit något mer än bara en värk eller två och sen har jag kunnat somna om igen. Bara jag kan följa med jobbet till Stockholm nästa vecka! jag ska få min journal av barnmorskan att ta med ifall att.
Det är svårt det här med namn, vi har några namn som vi är nästan säkra på, två pojknamn och två flicknamn, det är nog ingen idé att bestämma sig förrän den lille kikar ut, den kanske inte alls ser ut att heta det vi har tänkt ut!
Det är mycket som snurrar i huvudet nu, så jag förstår om folk tycker att jag har blivit disträ, en del säger att det märks på mig att jag är lugnare nu, vilketjag känner själv också att jag blivit, jag bryr mig liksom inte så mycket om saker och ting nu för tiden, förut levde jag i 110 hela tiden, hann inte ens komma hem från jobbet förrän man skulle iväg till träning, någon kompis eller börja städa, tvätta och laga mat eller göra nåt annat, nu däremot kan det se ut så här:jag kommer hem, lägger mig framför tv:n en stund, ringer nån kompis, tar ett bad, äter nåt och grejar lite med nåt i min egen takt och sen läggdags. Riktigt skönt faktiskt =).

Vaknade i förrgår och kände mig jättekonstig, helt yr och liksom svimfärdig, gick ändå upp och gjorde ordning frukost och skulle bestämt gå till jobbet. Fem minuter innan avfärd kände jag hur allt bubblade i magen och ... jaha, så kom frukosten upp. Trevligt värre. "Äsch, det är nog bara nåt övergående" tänkte jag så iväg till jobbet for jag. Blev inte ett dugg piggare, kände riktigt hur jag gick som i en dimma hela tiden och kunde inte fokusera, en jobbarkompis gav mig lite druvsocker ifall att det var blodsockret som spökade, blev lite piggare men inte tillräckligt. Kände mg äckligt matt och helt svimfärdig fortfarande. Vid halv två fick det vara nog, jag gick hem. Somnade i soffan innan jag ens hade hunnit packa upp jobbväskan eller hängt av mig jackan och halsduk, allt låg i en hög i hallen när jag vaknade tre timmar senare. Var vaken en stund och gick och la mig i sängen efter att ha fått i mig lite blåbärssoppa.
Nästa dag (igår) mådde jag likadant och blev nu faktiskt lite rädd, jag tänker ju på den lille där inne, hur kan den må om jag mår så här!? ringde barnmorskan och fick komma direkt, hon kollade alla värden och lyssnade på lillens hjärta som allt var helt normalt, puh! hon trodde jag hade fått en infektion av nåt slag. Sagt och gjort, hann inte mer än komma hem förrän jag spydde igen och fick sketränna, "aha, maginfluensa alltså". Trevligt värre. Så nu har jag bara sovit i två dagar och börjar piggna till lite. Barnmorskan sa att bebben inne i magen tar den energin den behöver och så får mamman det som blir över, med andra ord ingenting till mig, jaja, huvudsaken att du mår bra lilla älskling där inne. För det verkar du göra, sparkar för fullt! =) älskar verkligen den känslan, helt plötsligt när man ligger där känner man en fot eller nåt annat som stretar ut i sidan, känns så gött!
Nu ska jag vila lite till, sen är det fredagkväll, Dennis ska göra tunnbrödsrullar med kyckling. Mums, hoppas jag får i mig nåt.

Puss!

Japp, det är skönt att ta en paus ibland, komma bort från allt och bara ta det lugnt och njuta, andas ut. Det är precis vad vi ska göra den här helgen, imorgon (torsdag) åker vi iväg och bor på hotell i Jönköping till söndag, ska bli så skönt, shoppa, äta restaurang och bara njuta =)bara jag och Dennis.

Mamma och svärmor är för goa, de hade strikta förhållningsorder från mig att absolut inte köpa något till bebben förrän tidigast efter jul. Nu har julen passerat och de kan inte bärga sig längre, handukar, bodys, strumpor, sängkläder (till barnvagn) boula (gravidsmycke) you name it! allt trillar in! =) vilket är jättevälkommet förståss, blir bara så full i skratt när jag kommer hem till mamsen och hon med glimten i ögat säger "gå upp och titta i gästsängen, det kanske ligger något där" =). De är ju självklart i extas, det är deras första barnbarn! bara de inte skämmer bort den lille sen för mycket, det får inte bli en bortskämd liten unge! dock finns väl risken att den blir det ändå, har det på känn, och då är det inte JAG som är boven i det hela.
Var på möte på försäkringskassan igår angående föräldrapenning, jisses! hur gör folk!? det är ett virrvarr för mig! jag hade ju tänkt vara hemma ett år men så länge får jag inte dagarna till att räcka, såvida jag inte tar ut bara 5 dagar i veckan och lever på minimum! det är ju när man går hemma som tiden finns till att shoppa, fika och göra allt som kostar pengar, så det lär inte bli lätt, jag får helt enkelt lära mig leva lite torftigt. Det är nu man önskar att man var en sån där bortskämd unge som får pengar av mamma och pappa så fort det tjärvar.
Äsh, det ska nog lösa sig, jag har ju Dennis ;).

Igår ringde de från Brio om att vi skulle få hämta vagnen, var tvungna att åka iväg direkt och hämta den! Så fin, en Emmaljunga Citycross, ljusbeige. Nu längtar man bara efter att få gå ut och gå med den.
Annars är allt så bra så bra nu, trodde aldrig att illamåendesperioden skulle gå över, från v 13 och fram till för några veckor sedan har jag mått illa, inte sådär litegrann på mornarna som man kan göra utan det har verkligen varit hela dagarna! ca en gång i timmen fick jag springa på toaletten och spy eller bara hulka, förstår inte hur jag orkade jobba egentligen, men det gick, har ett sittande jobb som tur är (sekreterare). Nu känns det som om ett nytt liv har börjat, jag kan faktiskt gå ut på stan utan att behöva tänka på att ha en hundbajspåse i fickan eller vräka i mig åksjuketabletter (rekomenderar dem verkligen!). Ska försöka njuta resterande tiden nu, så gott man kan, snart börjar väl andra bekymmer, vilke de är har jag ingen aning om för just nu känns det som att allt kommer gå jättelätt fram till den ska komma ut men alla säger ju att sista månaderna är jobbigast, bara att vänta och se. =)

Ikväll är melodifestivalen del 1, svärmor och svärfar kommer på besök, vi ska äta gott och mysa lite.