det måste var mens eller nå som gör mig så ledsen och deppig, ser nu att det var en månad sen jag sist skrev och att det då handla om att jag känner mig låg. Låg känner jag mig nu också, det kommer som ett brev på posten, jag orkar inte vara trevlig känner olust för allt blää hatar det här. Känns som inget känns skoj och aldrig kommer kunna bli det heller. Inte blir det bättre av att jag typ sovit 4 timmar i natt heller, Herman är hur stökig som helst och det i kombination med en vrång mamma gör att vi stökar en massa.
Jag går helt enkelt ge upp och ge honom den där maten kl 4-5 på morgonen. NÄÄ nu sängen så jag vaknar upp till en pigg elin.

Vet inte hur det ska förklaras men jag känner mig så låg, vill helst av allt bara stänga in mig gå i ide. Tycker att det är skoj att göra en massa saker men det tar emot vissa dagara fast jag vet att tar jag mig iväg så får jag skoj.
Hmm ja jag vet inte alls hur jag mår, eller så är det bara just nu som det känns trist. Äää jag vet inte hur jag mår så ingen ide att föröska skriva om det.
//E

Att en tjej på 2 år och 5 månader kan göra en så slut, det är helt otroligt. Från att den ena sekunden vara helt underbart att vara hemma med sin dotter leder det till att vi nästan sliter ögonen ur varandra.
Vissa stunder är så underbara så en värme av glädje och lycka sprider sig i mitt hjärta av att just jag är mamma till min lilla Ester.
Nästa sekund så lyssnar hon inte för fem öre på vad jag säger, hon gör allt tvärtemot och bara jävlas med sin älskade mamma. Jag blir rädd för hur jag reagerar i dessa situationer, jag blir till världens elakaste mamma och det känns som att jag inte förtjänar att vara mamma. Mitt tålamod är som en tunn tunn lina som brister för minsta lilla och som efter en stund läker ihop igen till en ultra tunn lina igen, det känns som att den aldrig hinner bli tillräckligt stark och grov för att jag ska kunna behärska mig.
Att vara gravid och ha en liten trottsig tjej hemma tar på krafterna, det är ju tur att hon inte är på viset hela tiden för då skulle jag nog behöva lägga in om semester från hemmet i en månad. Jag längtar faktiskt tills dagis och skola igen. Det som skrämer mig lite är att jag redan nu är väldigt trött med bara ETT barn hur blir det då i november när nästa barn kommer.
Jag önskar att jag kunde lägga band på mig och inte bli så hemsk som jag känner mig för jag vill ju inte vara så, jag vill vara en omtänksam och bra mamma.
Skönt att få skriva av sig lite känslor känner jag, så att jag kan ta nya tag.
Men min tjej har varit en duktig tjej i dag också, hon har kissat på toaletten eller "letten" som hon säger hon blev så himmla lycklig och jag blev lycklig så vi sprang runt och bara skrek haha. Så nu har vi inhandlat en toasits till henne. Men vi försöker ta det i hennes takt har ju ingen bråska hon visar nog när hon är riktigt redo.
Puss puss nu har jag byggt upp tråden lite.