fan va livet snurrar på nu altså..
Går lite för fort..
men men..står iaf här sj och ser på.
Känns som att jag inte längre orkar med det här. Bättre att kliva ur å se hur dagaran slutar bredvid mej sj ist.
Alla börjar skaffa familj och allt. Å här står ja singel och studerande. Men jag hoppas det snart är min tur.
Vill iaf ha ett jobb och en man som har ett jobb så våran älskling kommer få ett perfekt liv. Inte känna att man kanske inte har råd att ge den allt det man vill ge.
Men min tid den kommer.. Det vet jag. Om ett år e jag iaf klar me skolan och det känns bara bra. Sen så flyttar jag juh då å. Så då kanske jag hittar min drömprins. Fast jag vet redan vem han är. Och jag vill ah han så otroligt mycke. Men jag vet att det funkar inte. Du var mitt allt. Och du kommer nog altid vara det.
Hoppas du en dag vaknar upp och inser vad du gick miste om.Men jag tror du har det. men d e nog försent nu. Tyvärr... Även om ja saknar dej så det gör ont och att tårarna rinner än pga dej så är det nog försent. Kommer aldrig mer kunan lita på dej och känna mej så älskad som jag en gång gjort..det e bara dej ja känt mej så trygg med. Nu kan jag inte slappna av så då e det bara att klíva ur sitt liv och låta det flyta på...
men en dag kanske jag vågar älska igen..men inte idag, inte i morgon..jag vet inte när.men en dag..knaske...
kommentarer