Startsidan
  • Logga in med Facebook
Logga in automatiskt
Glömt ditt lösenord?
  • Du är här:
  • Familjeliv.se
  • Bloggar
  • Personligt
  • Utveckling
  • Natur för alla - Insikter om våra utsikter
  • Medlemmarna ansvarar för det de skriver i bloggarna
  • Sök inlägg
  • Visa:
  • Senast uppdaterade
  • Nya bloggar
  • Mina favoriter
  • Sök:
  • Sortera efter:
  • Relevans
  • Datum
  • Sök i:
  • Alla bloggar
  • Denna kategori
  • Denna blogg

Personligt - Utveckling

emajk

Sida: 6 av 11

Totalt 115 inlägg

6423 besök

Följ bloggen på bloglovinRSSSpara till DeliciousDela på Facebook

Natur för alla - Insikter om våra utsikter

Hej! Vad bra att du tittade in. Här kommer listan som representerar något av det viktigaste jag gjort i mitt liv. Den är över vad man, utan stora besvär dessutom, kan göra för miljön och ett skönt rent samvete och framtidshopp. Detta är vad min familj gör/väljer varje dag. ENERGI - El från vindkraft (Marginellt dyrare) Biogasbil vid behov av eget fordon (Billigare) Se http://www.gasbilen.se/ alt. elbil. LCD-TV istället för Plasma Miljömärkt dator (Exempel Dell Studio Hybrid). Val av närproducerat Vitvaror med hög energiklass Spis med liten och stor ugn. Den lilla använder vi mest och går snabbt att värma upp. Bidra ej till att låta sopbilen köra matrester Klimatkompenserar ev. flygresa Undvika rusningstrafik (skönt samtidigt) GPS för effektivt bilresande Prioritering av företagstjänster/produkter som är mindre miljöskadliga Koka vatten i vattenkokare Laga mat med lock på om möjligt (besparar 2/3 av energin) Ladda batterier med solceller; GP Solar med ReCyklo-batterier som dessutom håller sin ström då de inte används http://www.pickpack.se/product.asp?product=705 Drick kranvatten istället för flaskvatten. Det är riktigt fjantigt att dricka flaskvatten. ÅTERVINNING - Papper, plast, glas, metall till återvinningsstationen Kökskompost ger jord Nedbrytbara hundpåsar Matrester ges till ev. hund Prioritering av inköp av barnkläder, leksaker och övriga saker som second hand KEMIKALIER - Prioritering av svanen/falkenmärkta produkter som tvättmedel, diskmedel och liknande Miljömärkta blöjor gör ungefär lika belastning på miljön som tygblöjor och är mycket bättre än vanliga blöjor. Exempel Coops egna märke och Bamboo (Citygross) MINSKAD KONSUMTION - Möjligt göra om äldre modell av wc till snålspolande genom ha en flaska i tanken Minskat toalettpappersmängd genom att låta bli lägga papper i toaletten innan nr 2 Snålspolande kranar och dusch. Automatisk vattenkran. Kapa tiden i duschen om du står där av bekvämlighet Tacka nej till reklam i postlådan Kaffefilter som kan användas minst 3-400 ggr. MAT - Vegetarisk kost i kombination med Omega 3-kapslar framställda av alger, på dagis kan ges enbart kött från fisk (det kan vara känsligt att ge kapslar till små barn) Prioritering av kravmärkta varor samt närodlat Kravmärkt hundmat Odla grönsaker (även på balkong) med KRAV-märkt jord. Matkassar av biologiskt odlad bomull ÖVRIGT - Påtryckning av politiker, företag, myndigheter och bostadsrättsförening att bli miljövänligare - ett mail tar ofta inte mer än 5 minuter. Påverka arbetsplatsen. Ofta innebär det även besparingar för företaget. Ställa krav på att man är varsam om utrustningen i närområdet Rösta miljövänligt (Behöver inte innebära att partiet ska regera)

oktober 19

Vi måste minska utsläppen av CO2 med 80% till år 2050 samtidigt som jordens befolkning kan öka till det dubbla, alltså 14 miljarder. År 2050 är alltså då era bebisars egna barn är runt 10 år...

av: emajk

(2009-10-19)

Detta enligt rapporten som utförts av konsultbolaget Climate Risk på uppdrag av WWF
teknik360.idg.se/2.8229/1.261515/gron-teknik-...
WWF källa
www.wwf.se/source.php/1266264/Climate%20Solut...

Under tiden ökar hela tiden befolkningen på klotet. Just nu är takten ca 1 miljard (tusen miljoner människor) på 11 år. Som de flesta människor känner till ökar takten ständigt. 14 miljarder år 2050 kan vara lågt räknad men själv ser jag inte hur vi alla ska få plats även om vi gör de förbättringar vi gör. Men, generellt brukar förbättrade levnadsvillkor innebära mindre familjer och färre barn till världen.

Vi har redan idag 1 miljard svältande på jorden. Med befolkningsökningen kommer våra gränser inte hålla tillbaka de miljöflyktningar som kommer om vi inte gör tillräckligt.

Alltså är uppgiften kolossal men förhoppningsvis möjlig att klara med inte alltför hemska följder om alla lägger sin bekvämlighet åt sidan och verkligen ser vad som är möjligt att göra. Att inte ställa om sitt liv redan nu är därför att bidra till miljökatastrof.

0

kommentarer

Svar inkommet från miljöutskottet gällande personligt gränsvärde för utsläpp!

av: emajk

(2009-10-19)

Det visar sig att Per Bolund (mp) redan tänkt i dessa banor (se inlägg www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118p1215982...) och för några veckor sedan lämnat ett förslag om personliga utsläppskvoter som redovisas under länkarna nedan. Tills detta system kan träda i kraft vill åtminstone se information gränsvärden och exempel på en normfamiljs påverkan och möjligheter via SVT:s anslagstavlan med hänvisning till vidare information på nätet.

Presentation av Per.
www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&...

Artikel i tidsskriften Arbetaren.
www.arbetaren.se/articles/debatt20071031
(Återigen leder andra än svenskarna många av de viktiga klimatåtgärderna)

FÖRSLAGET
"Mp 515
Personliga utsläppskvoter

Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utformning av ett system för personliga utsläppskvoter i Sverige bör utredas.

Motivering
För att nå klimatmålet att världens genomsnittliga temperaturförändring inte ska överskrida två grader Celsius måste de globala utsläppen minska radikalt till år 2050. För Sveriges del innebär det att utsläppen år 2050 måste vara nere på nära noll.

Sveriges hushåll står idag för mer än hälften av alla landets utsläpp av koldioxid. Det är ganska uppenbart att om vi ska nå klimatmålet för 2050 har vi inte råd att försumma hushållens klimatpåverkan. Minskade koldioxidutsläpp från näringslivet kommer att vara otillräckliga om de inte åtföljs av stora minskningar även från hushåll och individer.

Även om medvetenheten om klimatförändringar och koldioxidutsläpp har ökat kraftigt under det senaste decenniet finns det fortfarande ett stort motstånd mot att göra de radikala utsläppsminskningar som är nödvändiga på längre sikt. Det är också många som inte vill se det egna klimatansvaret utan ser klimatet helt som en fråga för regeringen eller för storföretagen. Det behövs nya metoder för att visa den breda allmänheten att klimatet också är en fråga för dem.

Det behövs alltså mer radikala åtgärder än idag om minskningar av utsläpp från enskilda och hushållssektorn någonsin ska ge ett tillräckligt bidrag till klimatmålen. Personliga utsläppskvoter för koldioxid kan vara den typ av åtgärd som behövs för att åstadkomma en tillräcklig beteendeförändring.

Systemets funktion
Under ett system för personliga utsläppskvoter sätts ett tak för den samlade koldioxidutsläppen från hushåll och individer. Den samlade mängden utsläpp under taket fördelas sedan jämnt över befolkningen. Den som gör av med mycket fossila bränslen och därmed släpper ut mer än sin kvot tvingas därefter köpa utsläppsrätter av andra i systemet. För den som lever klimateffektivt och klarar sig inom sin kvot kommer systemet istället att innebära en belöning när de överskjutande utsläppsrätterna kan säljas. Den stora fördelen med personliga utsläppskvoter är deras förmåga att leverera garanterat minskade utsläpp från hushåll, en säkerhet som inte delas av andra instrument. Utsläppskvoterna skulle garantera en minskning av koldioxidutsläppen eftersom det lägger ett tak för mängden koldioxid tillgängligt för konsumtion, till skillnad från till exempel miljöskatter som enbart syftar till att minska efterfrågan.

En av de viktigaste styrkorna med personliga utsläppskvoter är att de ger starka incitamentet till att spara pengar genom att skära ner ens personliga utsläpp. Varje kvitto på inköpsstället och varje energiräkning visar de positiva resultaten av ett ändrat beteende. Ett personligt utsläppskvotssystem skulle helt enkelt belöna dem som anstränger sig för att ändra sina utsläppsvanor. På det sättet har systemet också en progressiv effekt genom att hushåll med små inkomster, som ofta har små utsläpp kan få betalt för sina överskjutande utsläppsrätter. Koldioxidskatter är däremot lika för alla utsläpp, och därmed drabbar de även de fattigaste hushållen.

Ett system med personliga utsläppskvoter skulle till sin natur vara engagerande. Det undviker också moralism om huruvida min bilresa till jobbet är bättre eller sämre än någon annans koldioxidutsläpp från sitt oljeeldade hus. Systemet behandlar alla utsläpp lika och du fattar dina egna beslut om hur du vill disponera din egen kvot.

Personliga utsläppskvoter skulle kunna fokusera konsumenternas uppmärksamhet på alternativ med låga koldioxidutsläpp vid alla investeringstillfällen. Även större miljöinvesteringar som tilläggsisolering eller installation av en solfångare blir lätta att räkna hem och ju förr investeringen sker, desto större är belöningen eftersom det ger möjlighet att sälja utsläppsrätter under många år framöver. Potentialen att spara pengar uppmuntrar insatser även från dem som inte vanligtvis är intresserade av miljöfrågor och som annars skulle vara svåra att motivera. Dessa långsiktiga signaler bör leda till betydande investeringar i en ny marknad för gröna varor och tjänster. Allt detta kan leda till att snabbare och mer omfattande åtgärder vidtas för att minska koldioxidutsläppen.

Detta har gjort att den kände miljöaktivisten George Monbiot talar varmt för ett system med personliga utsläppskvoter: "Det är mer progressivt än skatter, tenderar att omfördela resurser från rika till de fattiga och det är lätt för alla att förstå eftersom alla får samma ranson koldioxid. Det innehåller också ett inbyggt incitament för människor att fundera över sin energianvändning och att fundera över hur de ska hålla sig inom sina koldioxidransoner."

Personliga utsläppskvoter kontra miljöskatter
Trots att skatteväxling genomförts under många år, och att till och med den nuvarande regeringen behållit idén efter valet, så har miljöskatternas andel av BNP under de senaste tio åren sjunkit från 3 % till 2,6 %. Miljöbeskattningen har alltså fått minskad styreffekt under det senaste decenniet istället för ökad, trots stor kunskap om det akuta klimatläget. Detta innebär inte att miljöskatter är ett dåligt instrument i sig, men det sätt skatterna införts på räcker inte för att minska koldioxidutsläppen i tillräcklig grad. Man måste också fråga sig varför det inte politiskt gått att införa miljöskatter som åtminstone klarat att hålla jämna steg med BNP över tid trots ökande miljömedvetenhet.

Både miljöskatter och personlig handel med utsläppsrätter drabbar individer. Medan koldioxidbeskattning innebär en kostnad även för dem som har mycket små utsläpp, ger personliga utsläppskvoter dem med låga utsläpp en belöning, och straffar bara de som överskrider sina kvoter. Båda metoderna använder piska, men personliga utsläppskvoter erbjuder också en morot.

De starkaste argumenten för personliga utsläppskvoter är systemets effektivitet, rättvisa, fördelningspolitiska effekter och säkerhet att leverera besparingar. Med personliga utsläppskvoter kan dina minskade utsläpp omvandlas till pengar. Det är denna direkta kvalitet som gör att personliga utsläppskvoter skulle kunna leda till betydligt större engagemang för utsläppsminskning än vad miljöskatter klarar. Hushållen kommer med personliga utsläppskvoter att bli mer medvetna om sina utsläpp och mer engagerade i och fokuserade på uppgiften att minska dem.

En annan fördel med personliga utsläppskvoter är att de hanterar konjunktursvängningar betydligt bättre än miljöskatter. När en ekonomisk kris drabbar oss, som den just pågående krisen, minskar efterfrågan och därmed även koldioxidutsläppen. I ett system med personliga utsläppskvoter skulle därför efterfrågan på utsläppsrätter snabbt minska och priset därmed sjunka. Miljöskatter står däremot kvar oförändrade tills politiska beslut förändrar dem och kan därför i värsta fall förvärra och förlänga konjunkturnedgången. Det är också svårt att införa en betydande miljöbeskattning i en tid av allmän oro över skattebördan och i en tid av ekonomisk nedgång. Men klimatförändringen inträffar vare sig det är ekonomisk nedgång eller högkonjunktur och de ekonomiska styrmedlen behöver därför skärpas kontinuerligt, vilket är inbyggt i ett system med personliga utsläppskvoter.

Priselasticiteten för energiförbrukning i hushållen och för transporter är mycket låg, vilket innebär att priserna på fossila bränslen skulle behöva bli mycket höga för att ha en betydande inverkan på beteende och utsläpp. Det är tveksamt om det skulle gå att få acceptans för den nivån på miljöskatter.

Miljöskatter skulle alltså troligen behöva ligga på en mycket hög nivå för att motsvara effekten av ett system för personliga utsläppskvoter. allvarligt testa allmänhetens acceptans och leder till betydande nackdel bland vissa grupper. Troligen har därför personliga utsläppskvoter betydligt större potential att driva igenom nödvändiga utsläppsminskningar än miljöbeskattning.

Frågor att utreda vidare
En nackdel med personliga utsläppskvoter är att systemet kan vara mer administrativt komplicerat och svårare att genomföra än miljöskatter och andra alternativa förslag. Dagens system för koldioxidskatt har dock med åren blivit allt mer komplext med ett antal olika undantag och nedsättningsnivåer. Den stora potential ett system med personliga utsläppskvoter skulle ha i att förändra beteenden gör att regeringen ändå snarast bör utreda hur ett system för personliga utsläppskvoter skulle kunna utformas.

Man behöver också utreda hur fördelning av utsläppskvoten gå till, och om alla ska få samma utsläppskvot eller om det behöver göras undantag. Ett system med personliga utsläppskvoter behöver också passas in med andra redan befintliga system som EU:s handelssystem och den nationella koldioxidskatten.

0

kommentarer

Vi ligger efter Bangladesh, Taiwan, Indien, Kenya i miljöhänsyn vad gäller plastpåsar och andra plastartiklar som bestick.

av: emajk

(2009-10-19)

Här i Sverige lever vi i detta fall på gamla lagrar där vi har en sophantering som fokuserar på att uthämta energin ur plastartiklar. Bättre är naturligtvis att slippa föra in oljan i systemet över huvud taget med alla konsekvenser som det innebär. Ännu fler länder gör vad de tycker är självklart vad gäller den föråldrade plastpåsen från slit och släng-samhällets dagar.
www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_759345.svd

0

kommentarer

Få företag har verkligen förstått - det är upp till oss

av: emajk

(2009-10-19)

Hipp som gör barnmat är ett av relativt få företag som förstått innebörden av miljöanpassad försäljning. All barnmat från Hipp är ekologiskt framtagen. Många har ett ekologiskt alternativ i sin produktserie. Vad betyder egentligen det? Vad betyder det att resterande produktserie är miljöovänlig? Jag uppfattar det som att dessa företag enbart bryr sig om att sälja utan etiska värden. Varför skulle de annars ha kvar miljöovänliga varor. Rädsla? Ja säkert är de rädda för att någon kronas tillägg på varan (som det ofta är, en del varor kostar en hel del mer) gör att de förlorar kunder och det är där vi kommer in. Väljer vi såpass mycket ekologiska varor att de tar slut i hyllorna kommer de i sin tur våga ta steget att ställa om hela sin tillverkning. Väljer vi ekologiska alternativ startar vi den positiva spiral som krävs. Då blir även framtidens mat billigare och storpack hamnar i hyllan. Problemet är samtidigt att det totala resultatet styrs av våra personliga val. Jag har själv hört kommentaren från en tant vid mjölken när en person intill henne överlade om ekologisk mjölk eller inte. -"Det där tror jag inte på" och valet blev den miljöovänliga mjölken. Dvs. jag tror det behövs lagstiftning för att få bort de miljöovänliga varorna så fort som möjligt. Varför ska de finnas kvar då de blir en manifestation på att miljöhotet inte är att ta på allvar eller att handlingskraften är skrämmande låg.

0

kommentarer

Det behövs ett gränsvärde att förhålla sig till vad gäller miljöpåverkan.

av: emajk

(2009-10-19)

Hur ska vi annars veta om vi gör tillräckligt och att våra val är tillräckliga eller även att vi kan tillåta oss njuta av något extra för att vi ligger inom gränsvärdet. Detta är Sverige annars rätt bra på. Tänk bara på vad socialstyrelsen pumpat ut genom åren. Detta gränsvärde på personnivå kommer naturligtvis vara beroende på hur mycket värdet stämmer och vad andra gör på klotet men viktigt är att vi hamnar i rätt härad. Idag vet man inget om hur mycket man behöver anpassa sig. Det enda jag vet är att det är såpass många som inte ännu engagerat sig så min del blir automatiskt så stor jag möjligt kan göra den. Även detta behov om gränsvärde är skickat till miljöpartiet och miljöutskottet.

0

kommentarer

KRAV-märkta varor ger ofta bonus av miljöanpassade förpackningar

av: emajk

(2009-10-19)

Vi kan sedan flera år producera moderna förpackningar av nedbrytbara naturliga stärkelser. Behovet är extremt brådskande att applicera på alla möjliga områden. Se tidigare inlägg om plastpåsar och plastprodukters långtgående effekter på vår miljö och oskyldiga varelser.
www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118p1208545...
Kombineras inköpen med tygkassar av ekologiskt material och en resa med miljöanpassat bränsle så är vi på lång väg till hållbara inköp.

0

kommentarer

oktober 16

"Miljöbils"-normen 119 gram/km behöver formuleras om till kilo/mil

av: emajk

(2009-10-16)

På samma sätt som ett pris på 9.90 kr lockar människor mer än 10 kr så har bilindustrin kortat ner sträckan på "miljöbils"-normens enhet till en kilometer. Detta såklart för att kunna uttala att bilar släpper ut i gram snarare än kilo som blir resultatet av de flesta bilresor. Den genomsnittliga resan är ca 4 mil och det skulle innebära att genomsnittliga resan för en "miljöbil" som släpper ut 119 g/km orsakar 4,7 kilo växthusgas. Det låter mer såklart. Vi uttrycker oss i princip alltid i mil vad det gäller sträckor och då är det mest rimliga att vi säger en "miljöbil" får inte släppa ut mer än 1,19 kilo/mil. Även det låter mer och mer som sanningen. Blir extremt lätt att räkna att en semesterresa på 70 mil orsakar mer än 70 kg växthusgaser. Alltså lika tungt som många människor väger. Så skapas en bättre relation till det svårhanterliga mängden växthusgas och det hjälper oss att ta upp huvudet ur sanden.
Denna förfrågan är skickad till Miljöpartiet och miljöutskottet.

0

kommentarer

1 % av flerbostadshusen värms med olja - fjärrvärmen en framgångssaga

av: emajk

(2009-10-16)

miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.260680/bara-1-p...

0

kommentarer

Fler gaspumpar på gång - OKQ8 Samarbetar med Eon

av: emajk

(2009-10-16)

miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.260698/okq8-och...

0

kommentarer

Ökat intresse för att köra elbil!

av: emajk

(2009-10-16)

När till och med Jay Leno (bil och muskelbilfantasten) har en gren i programmet som handlar om att köra elbil snabbast runt en bana så har det hänt något. miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.260682/9-av-10-...

0

kommentarer

  1. «
  2. ‹
  3. 2
  4. 3
  5. 4
  6. 5
  7. 6
  8. 7
  9. 8
  10. 9
  11. 10
  12. ›
  13. »

Annat innehåll

Vi rekommenderar

Testfakta Stort test av febertermometrar.

Gravidkalendern Följ graviditeten, vecka för vecka.

Min förlossning Allt om andras förlossningar.

Läsvärt

  • Möt Sara som födde ett hjärtebarn.
  • Brister i nya feber-termometrar.
  • Lekar som boostar utvecklingen.
  • Gör blyga barn till "Kajsa Kavat".
  • Gravid-packa smart för Thailand.

Missa inte ANNONS

Sverigemamman 2011

En rapport från 9000 svenska mammor

Maximera din pension.

Carina Blomberg är trygghetsekonom på AMF och svarar här på dina frågor om pension.

Min förlossning

Alvin får en lillebror!

Av: Malmen

Skriv din förlossningsberättelse

  • Startsidan
  • Forum
  • Min förlossning
  • Testa dig själv
  • Gravidverktyg
  • Första tiden hemma
  • Lekliv
  • Faktaguider
  • Bloggar
    • Mina favoriter
    • Kategorier
    • Hem & Fritid
    • Hälsa & Vård
    • Kultur
    • Media
    • Personligt
      • Senast uppdaterade
      • Bröllop
      • Carpe diem
      • Föräldraskap
      • Graviditet
      • Husdjur
      • Intressen
      • Ofrivillig barnlöshet
      • Planerar barn
      • Relation & Möten
      • Reseskildring
      • Svenskar utomlands
      • Utveckling
    • Politik
    • Samhälle
  • Galleri
  • Medlemmar
  • Medlemsgrupper
  • Planerar barn
  • Väntar barn
  • Förälder
  • Matliv
  • Resliv
  • Fråga experten
  • Chattliv
  • Köp & Sälj
  • Shoppingguiden
  • Tävla & vinn
  • Testpanelen
  • Hetaste debatterna
    • Den jäveln runkade!
    • Blir så arg o ledsen på sonens förskolelärare!!!!
    • Min dotter är 13 år och är gravid
    • Känner mig lurad....överreagerar jag?
    • Jag ska tydligen bli faster om knappt 12v
    • Varför skaffar ni barn med alla?
    • Har min chef rätt! Känner mig så ledsen...
  • Mest lästa bloggarna
    • Mama Elle
    • Anna's blogg
    • Antitanti i Vitabergen, södermalm
    • Från cup till dl
    • Husmorstips
  • Mest sedda klippen
    • Baby and dog
    • MOV09244.MP4
Leksaker online


INNEHÅLL

Forum
Allmänna rubriker
Adoption
Fråga experten
Förälder
Gravid
Känsliga rummet
Medlemstrådar
Pappagrupp
Planerar barn
Sex & samlevnad
Svårt att få barn
Änglarum
Avdelningar
Planerar barn
Väntar barn
Förälder
Matliv
Resliv
Fråga experten
Köp & Sälj
Shoppingguiden
Tävla & vinn
Testpanelen
Bloggar
Hem & Fritid
Hälsa & Vård
Kultur
Media
Personligt
Politik
Samhälle

Galleri
Bildduellen
Bilder
Video
Faktaguider
Astma och allergi
Barns hälsa
Barnsjukdomar
Bli med barn
Cancer
Graviditet
Kvinnors hälsa
Sex
Övrigt
Fråga experten
Allergiexperten
Barndietisten
Barnmorskan
Barnpsykologen
BVC-sköterskan
Fråga Försäkringskassan
Förlossningsrädsla
Förskolepedagogen
Parterapeuten
Pensionsrådgivaren
Sexologen
Träningsexperten
Information
Om Familjeliv
Annonsera
Kontakt
Info & Support
Säkerhetspolicy
Om cookies
Om Familjeliv Annonsera Kontakt Info & Support Säkerhetspolicy Om cookies
© 2003-2012 - All rights reserved     Familjeliv Media AB     Valhallavägen 117 K     SE-115 31 Stockholm