<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>
<rss version="2.0">
<channel>
<title>Natur för alla - Insikter om våra utsikter</title>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
<description></description>
<language>sv-se</language>
<copyright>emajk</copyright>
<lastBuildDate>Fri, 10 Feb 2012 09:54:34 +0100</lastBuildDate>
<generator>www.familjeliv.se</generator>
<item>
<title><![CDATA[Vi måste minska utsläppen av CO2 med 80% till år 2050 samtidigt som jordens befolkning kan öka till det dubbla, alltså 14 miljarder. År 2050 är alltså då era bebisars egna barn är runt 10 år...]]></title>
<description><![CDATA[Detta enligt rapporten som utf&ouml;rts av konsultbolaget Climate Risk p&aring; uppdrag av WWF
http://teknik360.idg.se/2.8229/1.261515/gron-teknik-raddar-varlden---kanske
WWF k&auml;lla
http://www.wwf.se/source.php/1266264/Climate%20Solutions%202.pdf

Under tiden &ouml;kar hela tiden befolkningen p&aring; klotet. Just nu &auml;r takten ca 1 miljard (tusen miljoner m&auml;nniskor) p&aring; 11 &aring;r. Som de flesta m&auml;nniskor k&auml;nner till &ouml;kar takten st&auml;ndigt. 14 miljarder &aring;r 2050 kan vara l&aring;gt r&auml;knad men sj&auml;lv ser jag inte hur vi alla ska f&aring; plats &auml;ven om vi g&ouml;r de f&ouml;rb&auml;ttringar vi g&ouml;r. Men, generellt brukar f&ouml;rb&auml;ttrade levnadsvillkor inneb&auml;ra mindre familjer och f&auml;rre barn till v&auml;rlden.

Vi har redan idag 1 miljard sv&auml;ltande p&aring; jorden. Med befolknings&ouml;kningen kommer v&aring;ra gr&auml;nser inte h&aring;lla tillbaka de milj&ouml;flyktningar som kommer om vi inte g&ouml;r tillr&auml;ckligt. 

Allts&aring; &auml;r uppgiften kolossal men f&ouml;rhoppningsvis m&ouml;jlig att klara med inte alltf&ouml;r hemska f&ouml;ljder om alla l&auml;gger sin bekv&auml;mlighet &aring;t sidan och verkligen ser vad som &auml;r m&ouml;jligt att g&ouml;ra. Att inte st&auml;lla om sitt liv redan nu &auml;r d&auml;rf&ouml;r att bidra till  milj&ouml;katastrof.]]></description>
<pubDate>2009-10-19 11:40:16</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[Svar inkommet från miljöutskottet gällande personligt gränsvärde för utsläpp!]]></title>
<description><![CDATA[Det visar sig att Per Bolund (mp) redan t&auml;nkt i dessa banor (se inl&auml;gg http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118p1215982.html) och f&ouml;r n&aring;gra veckor sedan l&auml;mnat ett f&ouml;rslag om personliga utsl&auml;ppskvoter som redovisas under l&auml;nkarna nedan. Tills detta system kan tr&auml;da i kraft vill &aring;tminstone se information gr&auml;nsv&auml;rden och exempel p&aring; en normfamiljs p&aring;verkan och m&ouml;jligheter via SVT:s anslagstavlan med h&auml;nvisning till vidare information p&aring; n&auml;tet. 

Presentation av Per. 
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&amp;iid=0956444284814

Artikel i tidsskriften Arbetaren. 
http://www.arbetaren.se/articles/debatt20071031
(&Aring;terigen leder andra &auml;n svenskarna m&aring;nga av de viktiga klimat&aring;tg&auml;rderna)

F&Ouml;RSLAGET 
&quot;Mp 515
Personliga utsl&auml;ppskvoter

F&ouml;rslag till riksdagsbeslut
1.	Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&ouml;rs i motionen om att utformning av ett system f&ouml;r personliga utsl&auml;ppskvoter i Sverige b&ouml;r utredas.

Motivering
F&ouml;r att n&aring; klimatm&aring;let att v&auml;rldens genomsnittliga temperaturf&ouml;r&auml;ndring inte ska &ouml;verskrida tv&aring; grader Celsius m&aring;ste de globala utsl&auml;ppen minska radikalt till &aring;r 2050. F&ouml;r Sveriges del inneb&auml;r det att utsl&auml;ppen &aring;r 2050 m&aring;ste vara nere p&aring; n&auml;ra noll.

Sveriges hush&aring;ll st&aring;r idag f&ouml;r mer &auml;n h&auml;lften av alla landets utsl&auml;pp av koldioxid. Det &auml;r ganska uppenbart att om vi ska n&aring; klimatm&aring;let f&ouml;r 2050 har vi inte r&aring;d att f&ouml;rsumma hush&aring;llens klimatp&aring;verkan. Minskade koldioxidutsl&auml;pp fr&aring;n n&auml;ringslivet kommer att vara otillr&auml;ckliga om de inte &aring;tf&ouml;ljs av stora minskningar &auml;ven fr&aring;n hush&aring;ll och individer. 

&Auml;ven om medvetenheten om klimatf&ouml;r&auml;ndringar och koldioxidutsl&auml;pp har &ouml;kat kraftigt under det senaste decenniet finns det fortfarande ett stort motst&aring;nd mot att g&ouml;ra de radikala utsl&auml;ppsminskningar som &auml;r n&ouml;dv&auml;ndiga p&aring; l&auml;ngre sikt. Det &auml;r ocks&aring; m&aring;nga som inte vill se det egna klimatansvaret utan ser klimatet helt som en fr&aring;ga f&ouml;r regeringen eller f&ouml;r storf&ouml;retagen. Det beh&ouml;vs nya metoder f&ouml;r att visa den breda allm&auml;nheten att klimatet ocks&aring; &auml;r en fr&aring;ga f&ouml;r dem.

Det beh&ouml;vs allts&aring; mer radikala &aring;tg&auml;rder &auml;n idag om minskningar av utsl&auml;pp fr&aring;n enskilda och hush&aring;llssektorn n&aring;gonsin ska ge ett tillr&auml;ckligt bidrag till klimatm&aring;len. Personliga utsl&auml;ppskvoter f&ouml;r koldioxid kan vara den typ av &aring;tg&auml;rd som beh&ouml;vs f&ouml;r att &aring;stadkomma en tillr&auml;cklig beteendef&ouml;r&auml;ndring. 

Systemets funktion
Under ett system f&ouml;r personliga utsl&auml;ppskvoter s&auml;tts ett tak f&ouml;r den samlade koldioxidutsl&auml;ppen fr&aring;n hush&aring;ll och individer. Den samlade m&auml;ngden utsl&auml;pp under taket f&ouml;rdelas sedan j&auml;mnt &ouml;ver befolkningen. Den som g&ouml;r av med mycket fossila br&auml;nslen och d&auml;rmed sl&auml;pper ut mer &auml;n sin kvot tvingas d&auml;refter k&ouml;pa utsl&auml;ppsr&auml;tter av andra i systemet. F&ouml;r den som lever klimateffektivt och klarar sig inom sin kvot kommer systemet ist&auml;llet att inneb&auml;ra en bel&ouml;ning n&auml;r de &ouml;verskjutande utsl&auml;ppsr&auml;tterna kan s&auml;ljas. Den stora f&ouml;rdelen med personliga utsl&auml;ppskvoter &auml;r deras f&ouml;rm&aring;ga att leverera garanterat minskade utsl&auml;pp fr&aring;n hush&aring;ll, en s&auml;kerhet som inte delas av andra instrument. Utsl&auml;ppskvoterna skulle garantera en minskning av koldioxidutsl&auml;ppen eftersom det l&auml;gger ett tak f&ouml;r m&auml;ngden koldioxid tillg&auml;ngligt f&ouml;r konsumtion, till skillnad fr&aring;n till exempel milj&ouml;skatter som enbart syftar till att minska efterfr&aring;gan. 

En av de viktigaste styrkorna med personliga utsl&auml;ppskvoter &auml;r att de ger starka incitamentet till att spara pengar genom att sk&auml;ra ner ens personliga utsl&auml;pp. Varje kvitto p&aring; ink&ouml;psst&auml;llet och varje energir&auml;kning visar de positiva resultaten av ett &auml;ndrat beteende. Ett personligt utsl&auml;ppskvotssystem skulle helt enkelt bel&ouml;na dem som anstr&auml;nger sig f&ouml;r att &auml;ndra sina utsl&auml;ppsvanor. P&aring; det s&auml;ttet har systemet ocks&aring; en progressiv effekt genom att hush&aring;ll med sm&aring; inkomster, som ofta har sm&aring; utsl&auml;pp kan f&aring; betalt f&ouml;r sina &ouml;verskjutande utsl&auml;ppsr&auml;tter. Koldioxidskatter &auml;r d&auml;remot lika f&ouml;r alla utsl&auml;pp, och d&auml;rmed drabbar de &auml;ven de fattigaste hush&aring;llen. 

Ett system med personliga utsl&auml;ppskvoter skulle till sin natur vara engagerande. Det undviker ocks&aring; moralism om huruvida min bilresa till jobbet &auml;r b&auml;ttre eller s&auml;mre &auml;n n&aring;gon annans koldioxidutsl&auml;pp fr&aring;n sitt oljeeldade hus. Systemet behandlar alla utsl&auml;pp lika och du fattar dina egna beslut om hur du vill disponera din egen kvot.

Personliga utsl&auml;ppskvoter skulle kunna fokusera konsumenternas uppm&auml;rksamhet p&aring; alternativ med l&aring;ga koldioxidutsl&auml;pp vid alla investeringstillf&auml;llen. &Auml;ven st&ouml;rre milj&ouml;investeringar som till&auml;ggsisolering eller installation av en solf&aring;ngare blir l&auml;tta att r&auml;kna hem och ju f&ouml;rr investeringen sker, desto st&ouml;rre &auml;r bel&ouml;ningen eftersom det ger m&ouml;jlighet att s&auml;lja utsl&auml;ppsr&auml;tter under m&aring;nga &aring;r fram&ouml;ver. Potentialen att spara pengar uppmuntrar insatser &auml;ven fr&aring;n dem som inte vanligtvis &auml;r intresserade av milj&ouml;fr&aring;gor och som annars skulle vara sv&aring;ra att motivera. Dessa l&aring;ngsiktiga signaler b&ouml;r leda till betydande investeringar i en ny marknad f&ouml;r gr&ouml;na varor och tj&auml;nster. Allt detta kan leda till att snabbare och mer omfattande &aring;tg&auml;rder vidtas f&ouml;r att minska koldioxidutsl&auml;ppen. 

Detta har gjort att den k&auml;nde milj&ouml;aktivisten George Monbiot talar varmt f&ouml;r ett system med personliga utsl&auml;ppskvoter: &quot;Det &auml;r mer progressivt &auml;n skatter, tenderar att omf&ouml;rdela resurser fr&aring;n rika till de fattiga och det &auml;r l&auml;tt f&ouml;r alla att f&ouml;rst&aring; eftersom alla f&aring;r samma ranson koldioxid. Det inneh&aring;ller ocks&aring; ett inbyggt incitament f&ouml;r m&auml;nniskor att fundera &ouml;ver sin energianv&auml;ndning och att fundera &ouml;ver hur de ska h&aring;lla sig inom sina koldioxidransoner.&quot; 

Personliga utsl&auml;ppskvoter kontra milj&ouml;skatter
Trots att skattev&auml;xling genomf&ouml;rts under m&aring;nga &aring;r, och att till och med den nuvarande regeringen beh&aring;llit id&eacute;n efter valet, s&aring; har milj&ouml;skatternas andel av BNP under de senaste tio &aring;ren sjunkit fr&aring;n 3 % till 2,6 %. Milj&ouml;beskattningen har allts&aring; f&aring;tt minskad styreffekt under det senaste decenniet ist&auml;llet f&ouml;r &ouml;kad, trots stor kunskap om det akuta klimatl&auml;get. Detta inneb&auml;r inte att milj&ouml;skatter &auml;r ett d&aring;ligt instrument i sig, men det s&auml;tt skatterna inf&ouml;rts p&aring; r&auml;cker inte f&ouml;r att minska koldioxidutsl&auml;ppen i tillr&auml;cklig grad. Man m&aring;ste ocks&aring; fr&aring;ga sig varf&ouml;r det inte politiskt g&aring;tt att inf&ouml;ra milj&ouml;skatter som &aring;tminstone klarat att h&aring;lla j&auml;mna steg med BNP &ouml;ver tid trots &ouml;kande milj&ouml;medvetenhet.

B&aring;de milj&ouml;skatter och personlig handel med utsl&auml;ppsr&auml;tter drabbar individer. Medan koldioxidbeskattning inneb&auml;r en kostnad &auml;ven f&ouml;r dem som har mycket sm&aring; utsl&auml;pp, ger personliga utsl&auml;ppskvoter dem med l&aring;ga utsl&auml;pp en bel&ouml;ning, och straffar bara de som &ouml;verskrider sina kvoter. B&aring;da metoderna anv&auml;nder piska, men personliga utsl&auml;ppskvoter erbjuder ocks&aring; en morot. 

De starkaste argumenten f&ouml;r personliga utsl&auml;ppskvoter &auml;r systemets effektivitet, r&auml;ttvisa, f&ouml;rdelningspolitiska effekter och s&auml;kerhet att leverera besparingar. Med personliga utsl&auml;ppskvoter kan dina minskade utsl&auml;pp omvandlas till pengar. Det &auml;r denna direkta kvalitet som g&ouml;r att personliga utsl&auml;ppskvoter skulle kunna leda till betydligt st&ouml;rre engagemang f&ouml;r utsl&auml;ppsminskning &auml;n vad milj&ouml;skatter klarar. Hush&aring;llen kommer med personliga utsl&auml;ppskvoter att bli mer medvetna om sina utsl&auml;pp och mer engagerade i och fokuserade p&aring; uppgiften att minska dem. 

En annan f&ouml;rdel med personliga utsl&auml;ppskvoter &auml;r att de hanterar konjunktursv&auml;ngningar betydligt b&auml;ttre &auml;n milj&ouml;skatter. N&auml;r en ekonomisk kris drabbar oss, som den just p&aring;g&aring;ende krisen, minskar efterfr&aring;gan och d&auml;rmed &auml;ven koldioxidutsl&auml;ppen. I ett system med personliga utsl&auml;ppskvoter skulle d&auml;rf&ouml;r efterfr&aring;gan p&aring; utsl&auml;ppsr&auml;tter snabbt minska och priset d&auml;rmed sjunka. Milj&ouml;skatter st&aring;r d&auml;remot kvar of&ouml;r&auml;ndrade tills politiska beslut f&ouml;r&auml;ndrar dem och kan d&auml;rf&ouml;r i v&auml;rsta fall f&ouml;rv&auml;rra och f&ouml;rl&auml;nga konjunkturnedg&aring;ngen. Det &auml;r ocks&aring; sv&aring;rt att inf&ouml;ra en betydande milj&ouml;beskattning i en tid av allm&auml;n oro &ouml;ver skatteb&ouml;rdan och i en tid av ekonomisk nedg&aring;ng. Men klimatf&ouml;r&auml;ndringen intr&auml;ffar vare sig det &auml;r ekonomisk nedg&aring;ng eller h&ouml;gkonjunktur och de ekonomiska styrmedlen beh&ouml;ver d&auml;rf&ouml;r sk&auml;rpas kontinuerligt, vilket &auml;r inbyggt i ett system med personliga utsl&auml;ppskvoter. 

Priselasticiteten f&ouml;r energif&ouml;rbrukning i hush&aring;llen och f&ouml;r transporter &auml;r mycket l&aring;g, vilket inneb&auml;r att priserna p&aring; fossila br&auml;nslen skulle beh&ouml;va bli mycket h&ouml;ga f&ouml;r att ha en betydande inverkan p&aring; beteende och utsl&auml;pp. Det &auml;r tveksamt om det skulle g&aring; att f&aring; acceptans f&ouml;r den niv&aring;n p&aring; milj&ouml;skatter.

Milj&ouml;skatter skulle allts&aring; troligen beh&ouml;va ligga p&aring; en mycket h&ouml;g niv&aring; f&ouml;r att motsvara effekten av ett system f&ouml;r personliga utsl&auml;ppskvoter. allvarligt testa allm&auml;nhetens acceptans och leder till betydande nackdel bland vissa grupper. Troligen har d&auml;rf&ouml;r personliga utsl&auml;ppskvoter betydligt st&ouml;rre potential att driva igenom n&ouml;dv&auml;ndiga utsl&auml;ppsminskningar &auml;n milj&ouml;beskattning. 

Fr&aring;gor att utreda vidare
En nackdel med personliga utsl&auml;ppskvoter &auml;r att systemet kan vara mer administrativt komplicerat och sv&aring;rare att genomf&ouml;ra &auml;n milj&ouml;skatter och andra alternativa f&ouml;rslag. Dagens system f&ouml;r koldioxidskatt har dock med &aring;ren blivit allt mer komplext med ett antal olika undantag och neds&auml;ttningsniv&aring;er. Den stora potential ett system med personliga utsl&auml;ppskvoter skulle ha i att f&ouml;r&auml;ndra beteenden g&ouml;r att regeringen &auml;nd&aring; snarast b&ouml;r utreda hur ett system f&ouml;r personliga utsl&auml;ppskvoter skulle kunna utformas.

Man beh&ouml;ver ocks&aring; utreda hur f&ouml;rdelning av utsl&auml;ppskvoten g&aring; till, och om alla ska f&aring; samma utsl&auml;ppskvot eller om det beh&ouml;ver g&ouml;ras undantag. Ett system med personliga utsl&auml;ppskvoter beh&ouml;ver ocks&aring; passas in med andra redan befintliga system som EU:s handelssystem och den nationella koldioxidskatten. ]]></description>
<pubDate>2009-10-19 11:19:34</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[Vi ligger efter Bangladesh, Taiwan, Indien, Kenya i miljöhänsyn vad gäller plastpåsar och andra plastartiklar som bestick.]]></title>
<description><![CDATA[H&auml;r i Sverige lever vi i detta fall p&aring; gamla lagrar d&auml;r vi har en sophantering som fokuserar p&aring; att uth&auml;mta energin ur plastartiklar. B&auml;ttre &auml;r naturligtvis att slippa f&ouml;ra in oljan i systemet &ouml;ver huvud taget med alla konsekvenser som det inneb&auml;r. &Auml;nnu fler l&auml;nder g&ouml;r vad de tycker &auml;r sj&auml;lvklart vad g&auml;ller den f&ouml;r&aring;ldrade plastp&aring;sen fr&aring;n slit och sl&auml;ng-samh&auml;llets dagar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_759345.svd
]]></description>
<pubDate>2009-10-19 09:45:40</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[Få företag har verkligen förstått - det är upp till oss]]></title>
<description><![CDATA[Hipp som g&ouml;r barnmat &auml;r ett av relativt f&aring; f&ouml;retag som f&ouml;rst&aring;tt inneb&ouml;rden av milj&ouml;anpassad f&ouml;rs&auml;ljning. All barnmat fr&aring;n Hipp &auml;r ekologiskt framtagen. M&aring;nga har ett ekologiskt alternativ i sin produktserie. Vad betyder egentligen det? Vad betyder det att resterande produktserie &auml;r milj&ouml;ov&auml;nlig? Jag uppfattar det som att dessa f&ouml;retag enbart bryr sig om att s&auml;lja utan etiska v&auml;rden. Varf&ouml;r skulle de annars ha kvar milj&ouml;ov&auml;nliga varor. R&auml;dsla? Ja s&auml;kert &auml;r de r&auml;dda f&ouml;r att n&aring;gon kronas till&auml;gg p&aring; varan (som det ofta &auml;r, en del varor kostar en hel del mer) g&ouml;r att de f&ouml;rlorar kunder och det &auml;r d&auml;r vi kommer in. V&auml;ljer vi s&aring;pass mycket ekologiska varor att de tar slut i hyllorna kommer de i sin tur v&aring;ga ta steget att st&auml;lla om hela sin tillverkning. V&auml;ljer vi ekologiska alternativ startar vi den positiva spiral som kr&auml;vs. D&aring; blir &auml;ven framtidens mat billigare och storpack hamnar i hyllan. Problemet &auml;r samtidigt att det totala resultatet styrs av v&aring;ra personliga val. Jag har sj&auml;lv h&ouml;rt kommentaren fr&aring;n en tant vid mj&ouml;lken n&auml;r en person intill henne &ouml;verlade om ekologisk mj&ouml;lk eller inte. -&quot;Det d&auml;r tror jag inte p&aring;&quot; och valet blev den milj&ouml;ov&auml;nliga mj&ouml;lken. Dvs. jag tror det beh&ouml;vs lagstiftning f&ouml;r att f&aring; bort de milj&ouml;ov&auml;nliga varorna s&aring; fort som m&ouml;jligt. Varf&ouml;r ska de finnas kvar d&aring; de blir en manifestation p&aring; att milj&ouml;hotet inte &auml;r att ta p&aring; allvar eller att handlingskraften &auml;r skr&auml;mmande l&aring;g.]]></description>
<pubDate>2009-10-19 08:17:35</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[Det behövs ett gränsvärde att förhålla sig till vad gäller miljöpåverkan. ]]></title>
<description><![CDATA[Hur ska vi annars veta om vi g&ouml;r tillr&auml;ckligt och att v&aring;ra val &auml;r tillr&auml;ckliga eller &auml;ven att vi kan till&aring;ta oss njuta av n&aring;got extra f&ouml;r att vi ligger inom gr&auml;nsv&auml;rdet. Detta &auml;r Sverige annars r&auml;tt bra p&aring;. T&auml;nk bara p&aring; vad socialstyrelsen pumpat ut genom &aring;ren. Detta gr&auml;nsv&auml;rde p&aring; personniv&aring; kommer naturligtvis vara beroende p&aring; hur mycket v&auml;rdet st&auml;mmer och vad andra g&ouml;r p&aring; klotet men viktigt &auml;r att vi hamnar i r&auml;tt h&auml;rad. Idag vet man inget om hur mycket man beh&ouml;ver anpassa sig. Det enda jag vet &auml;r att det &auml;r s&aring;pass m&aring;nga som inte &auml;nnu engagerat sig s&aring; min del blir automatiskt s&aring; stor jag m&ouml;jligt kan g&ouml;ra den. &Auml;ven detta behov om gr&auml;nsv&auml;rde &auml;r skickat till milj&ouml;partiet och milj&ouml;utskottet. ]]></description>
<pubDate>2009-10-19 07:49:02</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[KRAV-märkta varor ger ofta bonus av miljöanpassade förpackningar]]></title>
<description><![CDATA[Vi kan sedan flera &aring;r producera moderna f&ouml;rpackningar av nedbrytbara naturliga st&auml;rkelser. Behovet &auml;r extremt br&aring;dskande att applicera p&aring; alla m&ouml;jliga omr&aring;den. Se tidigare inl&auml;gg om plastp&aring;sar och plastprodukters l&aring;ngtg&aring;ende effekter p&aring; v&aring;r milj&ouml; och oskyldiga varelser. 
http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118p1208545.html 
Kombineras ink&ouml;pen med tygkassar av ekologiskt material och en resa med milj&ouml;anpassat br&auml;nsle s&aring; &auml;r vi p&aring; l&aring;ng v&auml;g till h&aring;llbara ink&ouml;p.]]></description>
<pubDate>2009-10-19 07:18:13</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA["Miljöbils"-normen 119 gram/km behöver formuleras om till kilo/mil]]></title>
<description><![CDATA[P&aring; samma s&auml;tt som ett pris p&aring; 9.90 kr lockar m&auml;nniskor mer &auml;n 10 kr s&aring; har bilindustrin kortat ner str&auml;ckan p&aring; &quot;milj&ouml;bils&quot;-normens enhet till en kilometer. Detta s&aring;klart f&ouml;r att kunna uttala att bilar sl&auml;pper ut i gram snarare &auml;n kilo som blir resultatet av de flesta bilresor. Den genomsnittliga resan &auml;r ca 4 mil och det skulle inneb&auml;ra att genomsnittliga resan f&ouml;r en &quot;milj&ouml;bil&quot; som sl&auml;pper ut 119 g/km orsakar 4,7 kilo v&auml;xthusgas. Det l&aring;ter mer s&aring;klart. Vi uttrycker oss i princip alltid i mil vad det g&auml;ller str&auml;ckor och d&aring; &auml;r det mest rimliga att vi s&auml;ger en &quot;milj&ouml;bil&quot; f&aring;r inte sl&auml;ppa ut mer &auml;n 1,19 kilo/mil. &Auml;ven det l&aring;ter mer och mer som sanningen. Blir extremt l&auml;tt att r&auml;kna att en semesterresa p&aring; 70 mil orsakar mer &auml;n 70 kg v&auml;xthusgaser. Allts&aring; lika tungt som m&aring;nga m&auml;nniskor v&auml;ger. S&aring; skapas en b&auml;ttre relation till det sv&aring;rhanterliga m&auml;ngden v&auml;xthusgas och det hj&auml;lper oss att ta upp huvudet ur sanden.
Denna f&ouml;rfr&aring;gan &auml;r skickad till Milj&ouml;partiet och milj&ouml;utskottet.]]></description>
<pubDate>2009-10-16 17:06:54</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[1 % av flerbostadshusen värms med olja - fjärrvärmen en framgångssaga]]></title>
<description><![CDATA[http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.260680/bara-1-procent-oljevarmt-i-flerbostadshus]]></description>
<pubDate>2009-10-16 16:56:01</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[Fler gaspumpar på gång - OKQ8 Samarbetar med Eon]]></title>
<description><![CDATA[http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.260698/okq8-och-eon-bygger-biogasnat-tillsammans]]></description>
<pubDate>2009-10-16 16:54:44</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

<item>
<title><![CDATA[Ökat intresse för att köra elbil!]]></title>
<description><![CDATA[N&auml;r till och med Jay Leno (bil och muskelbilfantasten) har en gren i programmet som handlar om att k&ouml;ra elbil snabbast runt en bana s&aring; har det h&auml;nt n&aring;got. http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.260682/9-av-10-vill-testa-elbil]]></description>
<pubDate>2009-10-16 16:53:41</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-2/b114118.html</link>
</item>

</channel>
</rss>
