det var länge sen jag var på bvc med den stora killen, ändå kom han ihåg vilka leksaker de har i väntrummet. det var ju tur det så att jag hade nånting att locka med då han inte ville gå dit. han har blivit lite morgontrött på sistone, antagligen har vi vänt fel på hans dygnsrytm...
kontrollen gick bra iaf. han är 109,5 cm lång och väger runt 17kg. han vägrade ta av sig kläderna och det är inget man tvingar honom till. tur det, det hade nog känts som övergrepp.
han ritade en huvudfoting och härmade ett kors. men det var inte i första taget. han är ju inte ett barn som oftast gör som man säger direkt. så efter att ha ritat en massa annat gick han till slut med på att göra det sköterskan ville, med mutan att han efteråt skulle få rita en regnbåge med så många pennor han vill. han visste även vad som fanns på bilderna som visades för honom, räknade lätt som en plätt till tre och rabblade upp färgerna galant. det trodde jag faktiskt inte då han brukar blanda ihop dem, antagligen när jag rör till det med finska färger.:-P synen och hörseln var det inte heller något fel på,men även här behövdes lite lirkande då han absolut inte skulle ha ögonlapp på sig så jag fick hålla för ena ögat åt gången,och av någon anledning blev han blyg precis när hörseltestet skulle tas så han vågade inte lägga klossen på plats som han skulle. efter några förklaringar funkade dock även det och de kunde föra resultatet till protokollet.
efteråt skulle vi till dagis men det ville han inte alls var med på. han har börjat bråka emot när det gäller dagislämning och sovande på kvällen. jag antar att det är bristen på rutiner som gjort att det blivit så,så nu ska vi jobba in rutinerna igen. jobbigt att behöva vara osams när han ska sova eller lämnas.
det kanske är jobbigare att bli stor än jag trott.

Minna

min fantastiska irriterande underbara förjäkliga vackra ungjäkel har blivit fyra år gammal. och det i raketfart. samtidigt som vi hunnit med en massa bus,skratt och gråt under dessa år. just nu är han i en konstig fas där han ska bestämma. ingen får göra nånting förutom han som får göra precis allt. han kör den inte med mig men med alla andra. inklusive sin stackars far...han älskar sin lillebror ,men man får hålla lite koll då han inte alltid är på det klara med vad man kan och inte kan göra med en bebis. men att overallen ska öppnas när man kommer in så att han inte blir för varm har han lärt sig och hjälper stolt en upptagen mamma. han sover i sin egen säng uppe i sitt eget rum,inga problem där. och det var länge sen han vätte sängen.*peppar peppar*. hans fantasi räcker till månen och tillbaka och det är aldrig tråkigt med honom. häromdagen förklarade han att när han är stor så ska han köpa en stor bil, en skåpbil. jag får sköta radion och han styr. pappa och Aston får sitta bak. det är såna små saker som berättar att man gör något rätt. att jag ska få sitta bredvid honom och sköta radion får mig löjligt nog att känna mig utvald. jag hoppas att det håller i sig. jag vill fortsätta känna mig utvald av denna underbara pojke.
just nu är det de nya leksakerna som är favoriter,men i övrigt är det mycket puzzel och lego som gäller. småpill och skapande.

grattis min son!

Minna

min stora pojke ritar de mest fantastiska vackra huvudfotingar! de finaste jag sett i hela mitt liv!

minna

helt plötsligt blev min lilla prins så stor så stor. helt plötsligt var han storebror och inte familjens bebis längre. de första dagarna gjorde han allt för att driva oss till vansinne,men bebisen hade han inget ont att säga om eller till. det är ju hans bebis som jag ibland matar. han har vuxit ytterligare på lägnden. jag skulle gissa på att han är runt 106 cm nu,men är inte helt säker. fortfarande lång för sin ålder är han iaf. han har börjat rita huvudfotingar,världens sötaste såna! att man kan bli så glad och rörd av ett barns ritande är konstigt men det visar ju att han utvecklas. kiss o bajs åldern har landat hos oss och allt är antingen det ena eller det andra. småjobbigt att lyssna på men det går väl över tills han ska gifta sig? munnen går i ett och fantasin har inga gränser. molnen är giraffer och hästar och super mario och man vet aldrig hur mycket som är sant av saker han berättar om dagis,man får använda sitt sunda förnuft helt enkelt. men han är fortfarande min underbara unge som passar på att gosa med mamma när lillebror släpper taget en stund. böcker är kul och tv och youtube så klart. på youtube tittar han på kul-banor för tillfället.

Minna

under sommaren har min lilla prins verkligen utvecklats,och nu finns det inte ens uns bebis kvar i honom. förutom när han sover så sött. han är drygt 104 cm lång, tunnis som småpojkar brukar vara i den åldern och igång konstant. han suger i sig nya ord som en svamp och använder dem sen glatt till sin mammas förstret. det brukar inte vara de snälla orden som fastnar. han har börjat lyssna mer,kanske för att jag åter blivit hårdare med diciplinen, och han berättar saker som vad han gjort under dagen och vad han vill göra. det stora intresset just nu är bergodalbanor,men inte att åka dem utan titta på dem. allt är en bergodalbana! i veckan har han börjat på storabarnens avdelning på dagis och han trivs jättebra. det finns ju så mycket småplock där! jag har förvarnat fröknarna att dessa småsaker kan hamna lite varsomhelst nu när min skatt går hos dem. han har ju en förmåga att testa om saker får plats...han har börjat se fram emot att bebisen kommer och berättar glatt för folk att vi ska få en egen bebis. och han ska själv ha en stor mage som mamma när han blir stor. och två stora snoppar som pappa.

Minna

lill-killen har då äntligen blivit smittad av denna förjäkliga sjukdom. visserligen skänt att det blev just nu då vi ändå inte ska göra nåt speciellt,och sen har man det gjort liksom. vi hade börjat fundera på att vaccinera honom mot eländet men nu slipper vi fatta det beslutet. prickarna börjar bli rätt många nu och täcker från hjässan ner till lårenmi övrigt är han pigg som en mört vilket kan göra det svårt att hålla honom sysselsatt. det hade varit enklare om han kände sig sjuk, då vore han ju lite lugnare. men försöka att förklara för en pigg liten prickigkorv att han inte får gå till affären för att köpa lördagsgodis. men det går över tills han ska gifta sig.

 

frulledags!

Minna

vi var på utvecklingssamtal på dagis häromdagen. killen utvecklas som han ska, han är glad och social och tar egna initiativ. trygg helt enkelt och vågar.frågan ifall han pratar i meningar innehållande 2-3 ord fick mig att fnissa. hans meningar har nog 20-30 ibland. det sa de också. han pratar massor! att han gillar att dansa visste vi sen förr och att han är intresserad av vattenlek. sen var det ganska kul när de sa att han kan vara rätt egoistisk och att han ibland slår andra barn när han inte får sin vilja igenom. ja det är alltså inte kul att han slår andra barn,jag hoppas mer att de slår tillbaka när han gör det,men att de för en gångs skull tog upp något som inte är enbart positivt. jag vet ju hur han kan vara och kan inte tänka mig att han skulle bete sig mycket bättre på dagis. det känns skönt att de också ser detta som lite av ett problem som behöver lösas istället för att bara vifta bort det. det kan ju inte vara kul för de andra att aldrig veta när det smäller,även om fröken var väldigt noga med att tillägga att han alltid ber om ursäkt och ångrar sig efteråt,och att de andra verkar acceptera det. jag frösöker att lära honom att det inte altid räcker att säga förlåt om man se gör samma sak igen. vi får fortsätta jobba på saken och hoppas att han börjar fatta snart. fröknarna var iallafall väldigt positiva till att han ska få ett småsyskon så att han får lite konkurrens. kanske empatin växer samtiidigt?

när det gäller att bli storebror har han kommit på en fördel med det hela. och det är allt han kommer att få göra som bebisen inte får göra. som att äta godis och cykla. han börjar redan känna sig stor även om bebisen inte ens är född ännu. det är iaf skönt att han inte vägrar acceptera läget längre utan försöker hitta andra infallsvinklar.

 

stor är han verkligen. ibland.,

 

Minna

det verkar som att Trisses laktosintolerans gått över! finally! vi märke det i Grekland när han ibland fick vanlig glass och inte blev dålig så vi fortsatte helt enkelt att testa med mer mjölk till och från. och det har fungerat kanon. nu har han druckit mjölk sen resan och magen mår finemang. det är verkligen skönt,även om den sortens allergi inte är livshotande på något sätt,men det har varit omständigt att alltid leta efter något som han kan äta. bara en sån sak som att gå och fika har varit ett projekt vi oftast undvikit då det mesta innehåller mjölk och det inte alltid är så lätt att förklara för honom varför han inte kan få allt det goda alla andra får. men nu hoppas vi att det håller i sig och att han ska få fortsätta att njuta av riktig glass i stora lass i sommaR!!!

 

Minna

imorse sov han längre än till fem,utan napp. han vaknade till vid fem men var inte redo att gå upp. tur det för det var inte vi heller. idag fick haninte sova middag,vilket han inte brukar göra när vi är hemma,och när det väl var dags att sova så somnade han innan Jimi hann in  för att säga godnatt. jag har hört hur han frågat Jimi ett par gånger efter nappen idag,men han har bara svarat att det inte finns några då de är hos kaninerna,och då har han accepterat det. det är helt fantastiskt hur anpassningsbara de är. även om han absolut inte skulle tveka om han nu fick en napp i handen. lyckan skulle vara enorm. men nu är det slut med sånt tjafs,och vi ska hitta en liten barnsäng att ställa i vårat sovrum då han fortfarande envisas med att sova i spjälsängen. jag tror inte att min lilla son vill bli stor.

 

Minna

nu ska nappen bort, inte en dag för tidigt då korven är över tre år redan! igår natt var första natten utan,och efter att ha låtit " NAAAAAPPPPPPP!!!!!JAAAAAA VIIIILLLL HAAA NAAAAAPPPPPEEEN!!!!" i 1,5 timme i sträck,somnade han till slut av utmattning. sen vaknade ha en gång på natten och gnydde lite efter nappen men var för trött för att hålla konsert på riktigt. vid 5 på morgonen hade han dock hämtat krafter nog för att ställa krav. nappen,eller så går jag (och ni) upp. det fick bli det sistnämnda även om vi lyckades få honom att spendera nästan två timmar till runt sängen så att vi kunde ligga kvar. man var ju allt annat än pigg. idag somnade han i vagnen när vi var i stan,men då var han dödstrött efter nattens bravader så det var väl inte så konstigt. nu är det åter sovdags,och än så länge har han inte skrikit efter nappen då vi var och lämnade dem till kaninerna på Kulan så han vet att det inte finns några hemma. men han sover ifs inte heller utan sysslar med en massa annat och ska ha uppmärksamhet hela tiden. vi får se hur detta går. förhoppningsvis är han avvänjd till på lördag då vi ska ut och äta med Miia och Niklas och Tassi sitter barnvakt. annars får hon göra sig förtjänt av hundringen hon tjänar genom vaktandet.
som muta för att lämna napparna bakom sig,var vi på BR idag och han fick välja två leksaker. det blev en BR-koja och ett pussel,och det funkar faktiskt då jag frågade ifall jag ska lämna tillbaka kojan när han började gnälla efter napp förut. vi får hoppas på det bästa,om inte annat så för hans skull. kan inte vara kul att vara så upprörd.

glad påsk på er alla!

Minna

idag har vi simmat igen efter ett alldeles för långt uppehåll och lilleman var med på noterna efter ca 5 minuters kinkande. han hoppade från bassängkanten för första gången nånsin, dock hållandes i handen. han simmade själv hela tiden för övrigt och tyckte att det var fantastiskt kul. han simmar ju inte på riktigt utan har sina armpuffar på,men det gör inget. mitt mål är att han ska vara vattenvan och inte rädd för att hoppa i nu när badsäsongen börjar. och kunna hantera att hamna under vatten,och hålla andan. och det klarar han galant.han har 'ven fattat att om man lyfter upp rumpan och sparkar bakåt så kommer man framåt mycket bättre om man sparkar neråt. min lilla fisk!

något som inte är lika positivt är att han nu verkr ha kommit in i varför-åldern. jag vet inte om det är bättre eller värre än kiss-o-bajs-åldern. det värsta är väl att han verkar vara i båda samtidigt. så när han inte pratar om avföring så undrar han varför, och varför och varför. men jag antar att det går över?

 

Minna

det är ingen stor kille jag har här hemma. jag har en pyteliten bebis som vägrar ova i sitt stora rum på övervåningen och väljer istället spjälsängen som egentligen är urvuxen för länge sen. nappen ger han inte upp om heller,fast han får bara ha den när det är sovdag. men det börjar väl bli dags att bli av med den helt? blöjfri är han däremot, på dagarna,men på natten har han fortfarande blöja då det annars blir så blött på morgonen. han är så morgon trött att han inte orkar upp på toa innan det är försent.

min älskade lilla pyttekorv

Minna

nu har familjens treåring kontrollerats och han kunde rita, sparka boll och svara på tilltal. han förstod vad alla sakerna på bilderna var för något och vad man hade dem till och visste sitt namn och sin ålder. han låg bra till på utvecklingen i stort och hon var nöjd med hans kost och att han får vara ute dagligen,och trots att han var väldigt blyg i början så svarade han på alla frågorna plikttroget. även om han faktiskt sa att han helst ser på skräckfilm på tv. BVC tanten är verkligen kanon bra och så duktig på att få både barn och vuxna att känna sig avslappnade. jag är så glad att vi fick just henne. hans längd mättes till 101,3 och vikten 16kg och med det ligger han snäppet över medelkurvan så inget anmärkningsvärt med storleken längre. däremot ligger han på en fyraårings medel i området då det finns så många utomeuropeiska som bor här och är kortare. min stora duktiga pojke! han fick en klättrande gubbe som tack för samarbetet och det gjorde hans dag. mutor funkar!

hejs!

Minna

idag fyller fimpen 3 år. 3. var har tiden tagit vägen? nyss låg jag ju på bb och undrade hur man gör med en sån liten korv,hur får man dem att överleva? detta är ifs något som ortfarande dyker upp i tankarna,men mest handlar det nu om hur man får dem till folk? det här med uppfostran är verkligen ett gissel,speciellt när man som jag tycker att man är rätt hårt och koncekvent,men ungen är ändå en buse som driver de flesta till vansinne. vi har belönings och bestraffnings metoder de flesta inte ens funderat på,ändå är han alltid vildast. varför? samtidigt tycker jag att just de vilda är så underbart med honom. han jkör sitt rejs oavset vad andra säger,visserligen på gott och ont...
han har spenderat nästan hela veckan hos sin mormor och hon undrade hur vi gör för att orka med. de var 6 personer som mesta tiden vaktade en person. hahah, man minns min pojke iaf!
han älskar sina tåg och tågbana, han dansar til "skak rumpa" och lever sig verkligen in i sin nya gitarr. han är en född rockstjärna! han sjunger så vackert bä bä svarta get,var det du som sket,med alldra finaste stämman. han har äntligen börjat fatta detta med att städa,och att man inte bö kasta leksaker precis överallt för att det är inte så kul att plocka undan allt igen. han gillar inte att vara hemma,utan ska helst till nåt annat hem,samtidigt som mamma och pappa är bäst i världen och han blir ibland lite panikslagen när han inte hittar en på en gång. han pratar massor,helst hela tiden,men bara på svenska. ibland kommer det ett ord på finska och då blir jag lycklig. han är en riktig gottegris och har lärt sig att släpa stolen till skafferiet frö att nå godsakerna på översta hyllan,så nu ska den hyllan tömmas. på dagis är han visst jättepoppis och den flest barn väljer att leka med,även om han kanske själv inte tar aktivt kontakt med många. ja,det finns så mycket han gör så orden räcker inte till... men här var väl det som utmärker sig mest för just denna ålder. och att han spräckt 1 meters gränsen.

Grattis min älskade son på ¨3 års dagen!

Minna-äiti.

min son svär! första svordomen han lärde sig var "fuck". jag vet. illa! jag kan lova att dessa ord inte kommer från mig, kanske andra ordet då. Jävla. illa det med och jag vaktar verkligen tungan när han är med. nu kom det senaste ordet, Helette som han slänger med till höger och vänster. MORRRRR!!!! just nu provocerar han mig genom att ligga i sängen och skrika heletehelettehelette och sen skratta. han vet verkligen var mina nerver sitter.


Minna

när han gör fel,och han vet om det,säger han "men jag ba skoja mamma!" och skrattar. ungefär som att det är jag som är knäpp som inte fattar att det bara var på skoj när han kastade ut alla lego över heeeeela golvet. det var ju liksom inte på riktigt så då behöver han väl inte plocka upp dem heller? ojojoj så fel han kan ha! lite artig är han ibland,även om han ibland skriker "meeeeeraaaa" vid matbordet,eller slänger ut ett "ge mig" när man pillar med nåt. oftast säger han ändå "ja Tack" eller "nej tack",och "tack mamma". roligast är det när "nej tack" kommer vid självklara saker som att vi ska till dagis, äta eller sova. tyvärr kommer han inte undan hur artig han är försöker att vara. vissa saker måste man bara. det har han också full koll på, då vi enligt honom MÅSTE köpa en Iphone alternativt X10 mini till honom, vi MÅSTE. hahah-.eller inte.  varje gång den diskussionen kommer upp tillägger han att han minsann har pengar i sin sparbössa, tänk om sötnosen kunde förstå att de mynten kommer man inte särskilt långt med.
han är så gott som blöjfri på dagarna nu,även om man får påminna honom om att gå på toa med jämna mellanrum,och det händer en olycka iobland men det brukar vara när han har så roligt att han helt enkelt inte har tid att gå på toa. laktosintoleransen håller i sig fortfarande trots att det gått så lång tid,men vi får fortsätta testa lite då och då och hoppas att han växer ur det. lite knepigt är det ibland. speciellt om an går och fikar och han också vill ha nåt gott. mandarin ersätter inte en bulle längre-...han har fått beröm från dagis för sin finmotorik,att han är så snabb med att trä pärlor på band,och gör små små krumilurer på papper,hela tiden utmanande sig själv att göra ännu mindre. det är ju bra då grovmotoriken var han så sen med. han har fått ett pc-spel där han får öva på färger och former och även den kontrollerar han nästan helt själv. ibland hamnar pilen lite utanför och man får hjälpa till.

det är bara att inse. han är stor nu.   men å så underbar!

MInna

min lilla son är verkligen opojkig. alla säger att pojkar är så vilda och hårdhänta. inte alls mysiga och gosiga. det stämmer då inte in på min lilla skrutt,som älskar att pussas och kramas, puttar vagn över dagisgården och tar hand om sina gosedjur som visst är ledsna varje dag. han snurrar in dem i lakan så att de inte fryser och sen vaggar han dem i famnen. var har han fått det ifrån? han har ju inte ens sett en bebis,än minder nån som vaggar en på det sättet? det är hursom helst underbart att se, att min lilla son är så mjuk och omvårdande.  han kommer att bli en bra pappa nån gång i framtiden.


trots en galet jobbig skrikdag känner jag enbart kärlek för min guldklimp!

Minna

så mycket har hänt med lillen under sommaren att jag inte vet var jag ska börja! han har kommit ur den värsta första trotsen och faktiskt börjat lyssna lite smått. man kan förklara saker för honom och han tar till sig informationen. han har lärt sig var man får och inte får springa och stannar alltid vid stora vägen och väntar in en så att vi tillsammans kan titta om det kommer bilar. han öppnar dörren åt en när man bör ut en bricka och hjälper ofta gärna till med städning. dock inte helst med att plocka upp sina egna leksaker. han har slutat sova middag och potträningen går helt fantastiskt. man behöver inte ha honom under uppsikt precis hela tiden utan kan lita på att han inte stoppar en kniv i eluttaget för att man behöver kissa. han har vuxit på lägnden också och mäter nu enligt min hemmamätning 96 cm.han kan säga vad han vill och inte vill göra,inte för att det oftast spelar någon roll då hans vilja är ute i skogen och växer men det kan ju vara bra att veta ibland. det viktigaste av allt är att han har blivit mer tillgiven än förut och kommer gärna för att kramas och pussas lite. han är helt underbar min skrutt!

sen behöver vi inte prata så högt om att han är expert på att snappa till sig ord...
idag har han tex förjat säga "oh,fuck!" och sjunger glatt: bäbä svarta get,var det du som sket! ähum! hela familjen har nu svär-förbud!

Minna

han har verkligen kommit in i JAG perioden. JAG häller mjölk, JAG puttar vagnen, JAG hämtar skeden... osv. visst är det underbart att han kan och vill,men det tar sån tid ibland! idag skulle vi till skärholmen och när det började växa mossa på mina skor slängde jag in honom i vagnen och struntade i alla JAAAAAAAAAAAAAG PUTTTAAAAAA som hördes. det är också småtradigt att torka upp mjölk vid varje måltid,men det är ju så de lär sig. nu har han iaf accepterat att man hjälper till vid just mjölkhällning tex så att allt inte hamnar på bordet.

helt plötsligt kan han inte sova själv heller,utan ska nattas. man ska ligga i sängen och låtsas sova tills han somnar. det har ju inte varit några problem förr! hur ska det gå när han ska flytta till eget rum?

utveckling är underbart.

Minna