Minst två av mina tre familjeanhöriga har en bristande förmåga att se andras behov, sätta sig in i andras tankar, svårt att kompromissa, svårt att prioritera och ofta svårt att ställa om sig.
Jonas är ju vuxen, han hanterar det ändå bra, men ibland kan jag märka av enkelspårigheten även hos honom. Zanna har ju ännu svårare för den här biten. Detta ligger ju i deras problematik och man kan ha förståelse för det.
Men vad jag har märkt har det blivit en ful ovana att skippa sunda gråskalor även i "normalfungerande" hjärnor.
Jag fick ju för ett tag se till mig några saker, bla att jag tar åt mig, jag missuppfattar och drar egna slutsatser.
Jag kan nog tycka mig se dom tendenserna hos samma person som sa det till mig?
Jag blev också tillfrågan av flera varför just JAG hamnar i konflikt hela tiden, jag valde att se det som så att jag inte är kompentabel med vissa människor och jag lämnade det där vid.
Dock kan jag ju inte undvika att se hur det pyr under den kvävda elden fast åt andra håll. Så är det alltså JAG som alltid hamnar i konflikter. Jag känner mig rätt konfliktbefriad just nu.
Jag vet inte om det är för att jag lever med neuro-människor men jag har med åren lärt mig att inte lägga till och ta bort meningsfulla saker som tex står i text eller sägs i ord.
Om någon säger att dom inte vill äta lök utgår jag inte ifrån att dom är lökallergiker.
Om jag tycker att jag ser djävlig ut i grönt innebär inte det att jag tycker att ALLA som har grönt på sig ser djävliga ut.
Bara för att jag missbrukar pepsi så tror jag inte att alla andra gör det som tar en pepsi till fikat.
Ja ni fattar va? Men om man nu har olikheter innebär det inte att man hånar den andres beteende, men kanske vill man inte ta del av det.
Man kan respektera en person men ta avstånd från vissa beteenden och handlingar. Det är det som skapar kemi mellan olika individer inser jag.
Men är man osäker på sig själv tar man nog åt sig mer än nödvändigt, reagerar på opropotioneliga sätt eller lägger ord i munnen på motparten. Då bör man nog börja med att rannsaka sig själv först. Men sen kan det ju också vara så att man behöver konflikter för att orka med sin vardag?
Ja alla är vi olika, jag vet inte hur andra tänker, jag är ingen tankeläsare. Men jag är inte heller blind och vissa tendenser är skrämmande och jag blir lika förundrad var gång dumdristighet dyker upp.
Lite djupa tankar från Fru Hagerö idag. Nu ska jag ta hand om familjen.
Mallory