Jag har:
(x) snott den här listan från nån
(x) rökt en cigarett
(x) varit full
(x) varit kär
(x) blivit dumpad
( ) dumpat någon
( ) rymt hemifrån
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
( ) blivit arresterad
(x) hånglat med en främling
(x) gått på en blinddejt
(x) ljugit för en kompis
(x) skolkat
(x) varit kär i en av mina internetkompisar  (och han blev ju min )
(x) flugit
( ) ätit sushi
( ) varit i ett våldsamt förhållande
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
(x) byggt ett sandslott
(x) hoppat i en vattenpöl
(x) hoppat i en lövhög
(x ) åkt släde
( ) fuskat när jag spelat spel
(x) varit ensam
(x) somnat i skolan/på jobbet
( ) använt ett falskt id
(x) tittat på en solnedgång
(x) rört en orm
( ) sovit under stjärnorna
(x) blivit kittlad
(x) blivit bestulen
(x) blivit missförstådd
(x) vunnit en tävling
(x) gått mot rött
(x) blivit avstängd från skolan (hela skolan blev ju det, pga vattenkrig! gick i 7:an)
(x) varit i en bilolycka
(x) känt mig som en utstött
( ) dansat i månljus
(x) hatat mitt utseende
(x) ifrågasatt mitt hjärta
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna
(x) varit vilse
(x ) varit på andra sidan landet
(x) simmat i havet
(x) känt som om jag håller på att dö (ja några gånger, både psykiskt och fysiskt, tex efter första barnets födelse, då trodde jag att jag skulle dö när blodet forsade och dom sprang iväg med mej till operation)
(x) gråtit mig själv till sömns
(x) lekt polis och rånare
(x) sjungit karaoke
(x) betalat för mat med bara mynt
(x) gjort något med mig själv som jag inte borde gjort
(x) busringt
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
( ) skrivit ett brev till tomten
( ) tittat på solnedgången med någon jag bryr mig om
(x) blåst bubblor
(x) gjort upp eld på en strand
(x) åkt rullskridskor
(x) fått en önskan inslagen
(x) burit pärlor
( ) hoppat från en bro
( ) sagt till en främling att du älskar honom/henne
(x) kysst en spegel (haha, minns att det var så jag "tränade" när jag var ung)
(x) sjungit i duschen
( ) limmat fast min hand i något
(x) fastnat med tungan i metall
(x) suttit på ett tak
( ) byggt en kärra
( ) pratat i telefon i mer än sex timmar
(x) stannat uppe hela natten
( ) inte duschat på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd
( ) haft en träkoja
(x) är rädd för att titta på skräckfilm ensam (kan knappt se dom MED sällskap, är väldigt mörkrdd av mej...)
( ) tror på spöken
(x) blivit puttad i en pool med kläderna på
(x) blivit tillsagd av en främling att jag är het
(x) brutit ett ben (bröt ett ben i fingret)
(x) fångat en fisk och sen ätit den
(x) fångat en fjäril
(x) skrattat så mycket att jag grät
(x) gråtit så mycket att jag skrattade
(x) fuskat på ett prov
( ) haft en Britney Spears-skiva
(x) glömt någons namn (händer för jämnan)
(x) sovit naken
(x) svimmat
(x) snattat
(x) pratat med en främling i mer än fem minuter
( ) gett en uteliggare mer än 50 kronor
( ) spottat på någon jag ogillat
( ) hoppat fallskärm
( ) varit otrogen
(x) varit svartsjuk

Idag har vi varit och firat min kära mor på hennes födelsedag, Jollan hade gjort ett armband och en tavla på dagis som mormor fick och jag hade köpt lite smågrejer till hennes nya kök.

Alex har blivit ganska duktig på att förstå vad man menar, han lyssnar mer på vad man säger och har även börjat prata ganska mycket, även om det mesta är obegripligt för alla utom mamma och pappa Chi-chich (hur man nu ska stava det för att få fram hur det låter??) är tex ordet för morfar, men Momo säger han tydligt... jaja, kan man inte säga det så hittar man på något eget! Han provar faktiskt att säga det mest man ber honom om, visar man tex en häst så säger han "häss, iii, blopp blopp" Vilket då betyder häst och ljudet från en häst som gnäggar och sedan galopp galopp!
Mammas älskade lilla prins vad han utvecklas fort! Men han är fortfarande min bebis, förnekar verkligen att han inte är bebis än, det är man väl MINSt tills man fyller 3 iaf??

Joline har slutat med tutten! Hon gav sina tuttar till Marias lilla bebis, han som är så liten behöver dom bättre än henne tycker hon (med viss styrning av mamma) och det går jättebra, nu har hon då varit utan i säkert 2 veckor, har tappat räkningen lite.
Duktig är hon då min lilla tösabit! Hjärtat svämmar över av stolthet och kärlek till min gosetjej!

Nä nu ska jag sätta

jahapp, det var den sommaren, och den har varit mulen och grå och trist och KALL, och lite regning.... Gud vad man skulle behöva en utlandsresa just nu...
Barnen växer då och livet rullar på, fast jag är uttråkad, att bara gå hemma hela tiden går mej på nerverna, jag vill jobba! Hade ju hoppats på att få lite strödagar iaf men har inte fått nå mycke hittils, alldeles för lite för min smak...

Joline min lilla duktiga tjej börjar vara så stor, tänk att det bara ät 7 månader tills hon fyller 4! Hon kan gå ut själv och leka med sina kompisar (under viss överblick givetvis) och har även börjat vara hemma hos kompisar i sommar, tur vi bor som vi gör för det är nära till alla Fick höra från dagis att dom tycker hon är både duktig och artig och då blir man ju några cm längre Men det ÄR hon ju, det vet jag redan men att få höra det från andra är också kul!
Hon har börjat med en ny kommentar när man ber henne om något "nej tyvärr"
Hon är lite lat för tillfället och har blivit bekväm, saker som hon mycket väl kan, tex ta på sej skorna och torka sej själv när hon pinkat, måste det tjatas om och hon är "såååå trööött" fast hon nyss stojat pmkring som jag vet inte vad, dax att börja vara lite hård kanske för är man 3,5 år så tycker jag att vissa grejer får man börja klara själv (sånt jag VET att hon kan alltså!)...

Alex är i en MYCKET jobbig ålder just nu. Han är mer vild än tam och hinner ta mej 17 precis överallt! Han klättrar och klänger och pillar och petar och tycker att det är SKITKUL när man säger ifrån och kommer och jagar honom Men jag vet ju att det blir bättre med åldern!
Han har fått ett eget "rum" nu, han sover ute i hallen på övervåningen, jag har sytt ett draperi som "vägg" och det blev faktiskt riktigt mysigt! Skönt att få ha sovrummet ifred iaf, vi störde honom så mycket på kvällarna när vi skulle lägga oss, nu slipper vi smyga på tå och kan tom prata
En ny vagn har han fått. Till slut sålde jag klump brion ch nu har jag köpt en crescent compakt istället, största plusset är att den går ut genom altandörren, det gjorde inte brion och det är ju skönt att det går nu för han sover ju därute dagtid numera...

imorronbitti ska jag till läkarhuset björnen, blä ska va där redan klockan 8, jag som är så morrontrött... ja, nu är det dax för det jag pratat om så länge, och jag är aningens nervös...

jajja, go´natt!

Idag fyller lillan 3 år, stora tjejen! Har varit på 3-årskoll på bvc, 96,5 cm och 16,2 kilo, hon ligger en liten bit över på båda kurvorna och är väldigt propotionerlig enligt sköterskan, och det är ju skönt att veta!
Hon verkade då klara alla tester men jag hyste inga tvivel, hon fick titta på bilder och säga vad det var och sparka en boll och rita en bild. Sen lyssnade hon så hon sa 3-ordsmeningar, ha, hon surrar ju nästan ihjäl oss här hemma, 3-ordsmeningar är det längesedan hon passerade
På morronen hade Danne gjort chokladröra som hon fick sätta på mackan, dagen till ära, sen fick hon presenter av oss och till middag ska vi äta tacos och dricka fanta på Jollans order. Mormor skulle komma förbi och fika sen också, men kalas hade vi redan förra helgen då jag fyllde år så det är redan avklarat!

Satt och skrev upp vad Alex kan säga och kom fram till följande:
Mamma
pappa
Kisse
dä (där)
titta
nänänä (protesterar tex när Joline tar av honom leksaker)
tatta (tack tack)
bbba (blomma, kan säga det men kallar mest blomman för kisse )
mamama (mat)
nönönönö (låter som en bil)

Har börjat med 2-ordsmeninger i liten skala tex
titta kisse
titta dä

pekar och säger dä när man frågar vart tex lampan är.
Sa även lampa och hej ett tag men har slutat igen.

Jaha, nu var det ett tag sen man skrev här... I morron blir jag helgänka igen, Daniel ska vara i Burträsk till på måndag och jobba... Det är rätt tungt att vara själv med barnen så länge, tur att jag har mamma som hjälper mej när hon är ledig, i helgen jobbar hon dock men hon ska komma hit och sova torsdag till fredag, det kommer Jollan tycka är jättespänande, att få ha mormor som sovfrämmande i sitt rum
Barnen har varit förkylda (ja, jag med, men inte så farligt, har mest hosta) och Alex är rätt risig än, det har varit långdraget, nu har han varit förkyld i över en vecka och det är som att det inte riktigt börjat vända ännu, men han börjar nog längta efter lite stimulans han med, han är så klängig och gnällig hemma och är nog hyfsat less att bara vara med mamma dagarna i ända... Jollan fick då fara på dagis idag, hon är frisk förrutom en envis rethosta...
Jaja, tids nog blir dom väl friska...
Sitter och lyssnar på hur Daniel drar timmerstockar i sovrummet, något irriterande ljud ska gå och lägga mej jag med och peta till honom innan han väcker Habbli (Alex)...

Trillade över en väldigt träffande dikt.


Folk berättade hur de älskade sina barn,
oändligt och villkorslöst.
Folk berättade hur inget kunde skilja dem åt,
kärleken är ostridbar.
Folk berättade hur blotta tanken på att något
skulle hända deras barn skrämmer dem.
Jag lyssnade.
Men nu, när jag fött mina egna barn, hör jag vad de egentligen sa.
Trötta, djupa andetag gör mig glad, de ligger där och är det bästa som finns.
Sekunden efter står jag lutad över deras sängar:
”Andas dem ?”
Varje skratt och varje tår leder rakt in i mitt hjärta
Varje morgon jag vaknar till deras leenden, blir en ny levande och underbar dag.
Jag levde innan de kom, men vad skulle jag göra om de försvann ?
Kärleken till ens barn är lika svår att förklara som att förstå.
- Författare: Okänd.

Idag har vi fått nya barnstolar till bilen av försäkringsbolaget! Äntligen blev det klart efter vissa missförstånd och lite annat tjorv... Vi fick iaf lägga mellanskillnaden och välja andra stolar, Alex är ju snart 10 månader så det kändes inte som så stor idé att ta ett nytt babyskydd nu när han nästintill är för stor för det redan...
Nu har Jollan en britax two way plus och Alex en acta cosmic (vi hade en duoflex innan). Jollan sitter numera fram och Alex bak, för att Jollan ska rymmas bättre med benen, det är visst alltid bättre benutrymme om man sätter dem fram, så i kombination med den nya stolen som är betydligt rymligare än den gamla så ska hon väl förhoppningsvis kunna åka bakåt tills hon är minst 4 år.

Jollan har jag lagt i säng för kvällen och Alex kvittrar på nedervåningen, Daniel kokar fudge (tydligen en jultradition som jag inte hört talas om förrens i år ). Jag känner att julefriden har intagit hemmet! Granen tog vi in och klädde i fredags och nu doftar det härligt granigt och kådigt när man kommer in i vardagsrummet, givetvis håller vi oss med en levande gran, blir det ingen sådan så är jag hellre utan... Ikväll blir det uppesittarkväll och BingoLotto för hela slanten, skinka med äppelmos och knäcka nötter och givetvis julmust
I morron ska vi äta grötfrukost och sen ska vi fara och bada i Öjebyn, sen ska vi hem och göra oss i ordning innan vi ska till mina föräldrar vid 14.30 ungefär sen flyter väl resten av dagen på som den brukar får man hoppas, Kalle, mat, tomten och efterrätt i stora drag En lugn jul blir det nog, det är våran familj och mina föräldrar och min storebror med familj. Jollan har då Kusinen Sebbe att leka med, han är 5 år och dom leker faktiskt jättebra ihop trots att han är dubbelt så gammal, man ser knappt röken av henne när dom är tillsammans, så hon lär då ha roligt iaf! Hoppas bara hon inte är sjukare i morron, hon har haft feber i natt och lite idag och är lite snuvig, men inte så himla farligt...

Jo förresten, Nu har Alex börjat gå! Han har lärt sej massor bara på några dagar! Han trillar visserligen mycket men jag törs nog påstå att han går mer än han kryper vid det här laget, för en vecka sen gick han några steg åt gången bara! Han är så snabb den rackaren, man har fullt upp att hålla efter honom...

Snart är det jul, och i vanlig ordning så sitter jag här med opostade julkort i sista minuten, idag måste jag bara få iväg dem annars blir det som ifjol, vi hinner inte skicka dom i tid... Att man aldrig lär sej! I år har vi då framkallat och stoppat i kuvert och skrivit på adresser i tid, det är bara att ta sej tid att köpa frimärken och stoppa dom på lådan som är kvar... Det blev inte lika många som vanligt i år, jag chansade bara på hur många jag skulle framkalla och givetvis blev det för lite och nu är det för sent att fixa fler... Det blir i princip bara familjerna som får i år...
Julklapparna är jag då inte heller klar med för den delen! Måste köpa nåt mer åt Alex, inte för at han bryr sej så hårt om det är rättvist men jag har ju mest köpt åt Jollan, hon lär ju bry sej iaf Ska fixa Daniels julklapp idag, var det är skriver jag inte, man vet aldrig om han är in och tjuvläser här!

Vi ska förresten få nya bilstolar åt barnen av försäkringsbolaget! Jag ringde igår då jag hade läst det nånstans på internet (NTF:s hemsida tror jag att det var) och det var inga tveksamheter, stolarna har varit med om en kollision och det kan finnas små osynliga skador i plasten som gör att den inte är säker vid en större krock! Nu har ju stolarna dessutom varit utsatta för två kollisioner, dels rådjuret också blev vi ju påkörda bakifrån. Känns inte helt fel med nya stolar, men jag undrar om det går att ordna så man kanske kan lägga en mellanskillnad och få en stor stol istället för babyskyddet för det måste vi ju byta nu, det håller verkligen på att vara urvuxet...

Oj vad han är snabb min lille son, i två bemärkelser... dels så är han så himla snabb när han får syn på något han vill ha, man hinner knappt efter honom! Och han river ner och tar allt han inte får när vi är borta (ja här hemma har vi ju plockat undan), han är farlig på att röra allt och allt ska dessutom ovillkorligen in i munnen!
Också är han snabb på att lära sej saker. Nu har han lärt sej peka och säga "dä", fast han viskar det mest, dom senaste dagarna har han dock börjat säga det högt ibland med. Och den största händelsen sen 2-3 dagar tillbaka är väl att han börjat släppa taget och gå några steg alldeles själv, igår hade Daniel räknat ända till 9 steg! Även fast jag tycker att det är kul att han lär sej saker så blir det som sorgligt på nåt vis med, han håller ju på att bli stor! Jag vill ju att han ska vara min lilla bebis för alltid (nästan iaf)! Som det känns nu så blir det inga fler barn för oss och om då det här är sista gången så vill jag få njuta av bebistiden så länge som möjligt för den är ju verkligen speciell!

Kopierar mitt svar i en tråd där det diskuteras om att amma lite större barn offentligt.



Jag har varit på båda sidorna, min dotter ammades inte ens 1 månad, hon strulade en hel del och jag orkade/ville inte tillräckligt mycket, egentligen såg jag mest amningen som en jobbig, bökig, problemfylld och omständig grej och beslutet att sluta var helt rätt för mej då, senare när jag  kände mej mer bekväm i min föräldraroll och hade fått koll på allt annat praktiskt som gällde bebisen då sörjde jag amningen som bara den, kanske därför jag har läst på så mycket nu innan 2:an föddes och därför jag varit så fast besluten att denna gång så ska det bara gå, nåt annat existerar inte! Och det gick också.

I min iver att lära mej hur amningen skulle fungera rent praktiskt så kom jag oundvikligen över an massa läsning om bröstmjölkens och amningens fördelar och fenomenet som kallas att långtidsamma, och ju mer jag läst desto mer rätt har det här med att amma länge känts för mej, hur länge det blir vet jag inte än, min son är bara 9 månader men jag har tänkt fortsätta så länge det känns bra för oss båda.

Amningen är ett samspel mellan mamma och barn och någonting som iaf för mej är mycket intimt och personligt, en innerlig stund av mys och små blå ögon som tittar på mej, en liten hand som klämmer åt om min tumme och jag vill för allt i världen inte sluta ännu, vi trivs så bra med det båda två! Om jag inte riktigt har tid med lillen för att annat pockar på min uppmärksamhet så blir han gnällig och kryper efter mej vart jag än går, det som då fungerar allra bäst för att få en nöjd liten grabb igen är att sätta mej ner en stund med honom i lugn och ro och amma en stund, då får han ladda lite mammamys och blir på bra humör igen.
På nätterna om han vaknar och är lite orolig så får han komma över till mej och då kryper han ihop så nära så nära som det bara går och njuter så när han får amma, så nära som vi ligger på nätterna när vi ammar kommer vi aldrig annars.
Att se honom så nöjd och tillfredsställd gör mej verkligen övertygad om att jag har fattat rätt beslut, det överväger allt negativt som jag kan komma på (vilket inte är mycket).

Även om jag själv inte har råkat ut för det ännu (ja jag vet ju inte om det nånsin kommer att hända) så känns det otroligt sårande att höra att det faktiskt finns människor som tycker att detta skulle vara perverst eller sjukt eller onaturligt eller sexuellt på något vis. Människan som uttrycker sej så vet ju uppenbarligen inte vad den pratar om och det är ju egentligen en sån grej som man bara borde skaka av sej och inte bry sej om, men det är svårt när man blir sårad. Man gör bara det man är övertygad om att ens barn mår bäst av, precis som många andra föräldrar, också får man höra att det skulle vara nåt fel med det, och inte bara fel utan kanske tom perverst, att det bara är för mammans skull och att hon kanske blir sexuellt upphetsad av det. Det låter så befängt i mina öron att jag inte ens vet hur jag ska uttrycka mej för att det ska gå fram.

För ett barn på tex 1,5-2 år som blir ledset så är det lite svårt att förklara att "älskling, jag kan inte trösta dej som både du och jag allra helst skulle vilja göra för här finns det en massa människor som tror att jag gör dej illa genom att ge dej bröstet".
Min dotter ammades som sagt var inte och henne har jag alltid kunnat trösta så gott jag kunnat på dom sätt som vi utvecklat, både hemma och borta, och jag tror inte att någon har reagerat över hur jag tröstat henne (har då aldrig fått höra nåt negativt). Har hon velat ha nappen så har hon fått den, och har hon velat ha sin älskade nalle så har hon fått honom, vill hon bara vara i famnen och kramas så får hon det. Varför ska hon få tröst på det sätt hon helst vill, varför ska hon få styra det men inte min son när han blir äldre? Han kanske inte vill ammas till tröst alls, han kanske bara vill det ibland, men hur ska jag motivera det för honom?
Nu kommer jag givetvis (som jag hoppas att alla föräldrar gör) att sätta min sons välbefinnande framför främlingars eventuella invändningar. Att amma offentligt är inget jag trivs jättebra med (har jag aldrig gjort), men om det är vad som krävs för att min son ska må bra så kommer jag att göra det. När han var yngre handlade det mer om matbehovet, nu när han är äldre handlar det mer om andra behov som behöver bli tillfredsställda.

Finns en massa bilder i galleriet under förutsättning att jag råkar ha plus för tillfället








Nu äntligen är han här! Alex föddes i vecka 42+0, precis som storasyster, till skillnad från henne så kom han inte frivilligt utan blev snarare vräkt, dvs jag blev igångsatt. Detta pga att dom såg att han hade rätt lite fostervatten kvar. Förlossningen gick jättebra! Dom började med att ta hål på hinnorna eftersom jag redan var öppen 3 cm. 5 timmar senare är han född så det gick fort och smidigt! Ett enda stygn var allt som behövdes efteråt, trots att han var en stor grabb, 4366 gram och 55 cm lång! Apgar 9-10-10.

20 minuter efter förlossningen fick lillen problem med andningen så dom gick iväg med honom till neontalavdelningen, första teorin var att det var tungan som trillade bak och täppte till halsen och det pratades om att flyga ner honom till Umeå antingen under natten eller följande dag. Som tur är slapp vi det för när jag äntligen var klar och fick komma till honom så hade han redan blivit lite bättre och morronen efter var han betydligt bättre!
Första natten fick vi inte ha honom på rummet men det fick vi följande nätter.
Pga att jag ej haft honom hos mej första natten och att han ej fått nåt tillägg så var han väldigt slö på förmiddan första dan och orkade inte amma, därför satte dom en sond på honom så att han skulle få lite mat var 4:e timma så att han höll sej pigg och orkade amma men slapp lägga energi på att bli koppmatad. Sonden hade han i ungefär ett dygn sen tog dom bort den och han ammade på fint, det gör han fortfarande och nu utan tillägg!

Här är anledningen till varför mina barn ska åka bakåtvänt i bilen till dom är minst 4 år, som NTF rekomenderar.
Korta och väldigt tydliga klipp är det, tar inte många sekunder att titta på:

www.youtube.com/watch?v=Qef1TXZ05Dg

www.youtube.com/watch?v=NMFPSStXfqE


"Att barn ska åka bakåtvända så länge som möjligt beror på att ett barns huvud är stort och tungt i förhållande till vad nacken och musklerna orkar hålla emot. När man sitter framåtvänd vid en häftig inbromsning eller krock, fortsätter allt som inte sitter fast i bilen framåt tills något tar emot. Kroppen fångas upp av bilbältet men huvudet kastas framåt för att sedan slungas bakåt igen. Det är den knycken som barnets nacke inte klarar av. Barnet kan bryta nacken medan vi vuxna kan få whiplash-skador. Därför ska barn åka bakåtvänt så länge som möjligt, helst upp till 4-5 års ålder. Först då är nackmuskulaturen något mer utvecklad, och de flesta barn är för långa eller för tunga för en bakåtvänd stol.

Dagens moderna bilar blir bara säkrare och säkrare. Men då bilens kaross är styvare för att bättre klara av krockvåldet, blir stoppsträckan kortare, vilket innebär att påfrestningarna för passagerarnas nacke kan bli större. Därför är det fortfarande väldigt viktigt att små barn åker bakåtvänt, trots att man har en bra och säker bil.

I Sverige är vi mycket bra på att låta våra barn färdas bakåtvända. I övriga Europa är man inte lika noga med bakåtvänt, och menar att det viktigaste är att barnet alls är fastspänt. Detta trots att man vet att den bakåtvända bilbarnstolen har en skadereducerande effekt på ca 90 procent, jämfört med ca 50-60 procent för en framåtvänd stol."

Igår ringde jag upp akuten och dom tyckte att vi skulle komma dit med Alex, han hade en hemsk skrällhosta och hade tungt att andas och 39,5 i temp. Falsk krupp var det visst och han fick bricanyl och fick inhalera adrenalin 2 gånger. Trött var stackaren och han somnade i min famn så fort vi blev ensamma i rummet, mysigt och jättevarmt (han var ju som en kamin) men jag blev rätt stel efter 2 timmar... Sen var han iaf betydligt bättre och vi fick fara hem igen och i natt har både han och vi fått sova bra..

I fredags var äntligen bilen klar på verkstan sen jag krockade med rådjuret, 3 veckor tog det! Vad tror ni hände igår då? Jo vi blev påkörda bakifrån när vi stod stilla i en korsning och väntade på att köra ut! Vi hade varit på skyltsöndag och var på väg till max för att äta middag... En buckla på bakluckan, för stor för att ignoreras... jaja, den här gången är det då inte vi som ska ut med en massa pengar och förhoppningsvis går det rätt fort att åtgärda.

Jollan är nu blöjfri även på natten sen ungefär en vecka tillbaka, nattblöjan började vara torr så då slutade vi med den helt enkelt och det har gått jättebra! Vi tar fortfarande på den ibland som backup ifall vi ska vara ute länge, men det är nog onödigt egentligen för hon vill ändå inte pinka i den och håller sej tills vi är på en toalett.

Japp, äntligen orkade vi ta oss i kragen och kasta dagblöjan! Jollan är blöjfri sen 2 veckor tillbaka och vi har bara haft 2 olyckor, båda första veckan, den ena på dagis och den andra när hon satt naken på golvet och såg TV (inga blöta kläder alltså ), så hon var ju mer än redo men orken har inte funnits där innan... Hon har blivit jätteduktig på att säga till själv men nog påminner vi ibland med. Vi har tom slutat ha på den när vi far ut om vi inte vet att vi ska vara borta i flera timmar. Jätteskönt är det att slippa blöjan! Nätterna är ju givetvis inte torra ännu, men det kommer när det kommer sånt kan ju ta tid.