Jag är så sjuuuuuuuk! Tycker jättesynd om mig själv där jag sitter på jobbet och snorar till kollegornas förfasan. Men jag måste göra färdigt min planering, annars går det åt skogen med mitt praktikbetyg.

Desssutom är det dags för ägglossning. Ja, enligt kalendern, alltså, men inte enligt kroppen eller stickorna. Undrar om de där nedra stickorna fungerar, egentligen. Jag är inte riktigt säker på att jag kan lita på dem..

Och OJ, så lätt det är att ha spontant sex när man mår på det här viset. "Åh, älsklig, jag kädder mig sååå robantisg ikväll *host, snörvel, snyt*, kan du inde kobba hit och kyssa big ställed för add sidda därborta med vitlöken i högsda hugg?" Gissa om han fattar att det är ägglossning på gång?

Jag hoppas att den dröjer ett par dagar till, för missar vi bebischansen på grund av en dum förkylning blir jag riktigt purken...

I natt drömde jag att jag hade trillingar. Jag satt med dem i famnen och fuderade över hur konstigt det var att de sov hela nätterna utan att vakna. Sedan hittade jag ett fjärde barn i soffan, och tänkte "Aha, det är den där klonen som X gjorde av en av mina trilligar. Hur tusan hamnade den här?" Sedan följde en lång, jättejobbig drömsekvens om hur jag försökte bli kvitt den där klonen, ge bort den till mamma, till grannen osv., samtidigt som jag var livrädd för att jag råkat byta ut mitt riktiga barn mot klonbarnet - de såg ju precis lika ut. Sjukt, vad? Undrar om det finns några drömtydare här på FL..

Jag fyller år på fredag. Hur gammal blir jag? Tja, så gammal att jag för första gången funderar mer på hur jag skall hinna städa innan folk kommer och fikar än på vad jag skall få i present. Vuxenpoäng eller pensionärsvarning? Å andra sidan är detta första gången som vi fått den utomordentliga idén att möblera om hela huset en vecka innan min födelsedag - UTAN att köpa kablar etc. som behövs för att kuna flytta datorn till sitt nya ställe. Följaktligen ser det ut som ett bombnedslag hemma. Följaktligen har jag städångest istället för presentlängtan. Det blir nog inga vuxenpoäng ändå.

Kan man få vuxenpoäng när man fortfarande studerar, inte har några barn och båda saknar fast inkomst (förutom studielån)?

***************

20.42
Hemma från en lång dags praktik. Imorgon skall jag få sovmorgon - skööönt. Genast blir man så lat att man funderar över om det ens är värt att åka in för bara en lektion. Pah, hade jag levt på stenåldern hade jag svultit ihjäl. "Jaga mammut när man kan sova en timme extra? Glöm det!" Hehe, lite påverkad av Vetenskapens Värld-"dokumentären" om Neanderthalarna.

Nämnda dokumentär förstörde för övrigt hela min förmiddag med sitt genuskonserverande synsätt. "När männen går på jakt stannar kvinnorna hemma och bereder hudarna." Men man bör inte trampa handledaren på tårna genom en het genusdiskussion med sjuorna, så jag höll vackert tyst. Den här gången.

Den värsta besvikelsen har lagt sig. I fredags var jag arg, ledsen och upprörd. Vad MENADE tanten med att komma helt oanmäld en vecka för tidigt? Jag upptäckte också att jag faktiskt innerst inne trott att det lyckats - en sådan där självgod "klart-det-funkar-för-oss"-känsla. Utan att märka det hade jag skruvat upp mig själv så till den milda grad att jag började stortjuta av besvikelse när jag berättade för Älskling. Den stackaren måste ju bäva för hur mina hormoner skall bete sig om vi verkligen lyckas, hihi..

Inte blev det bättre av att vi igår umgicks med en hel drös vänner och deras onaturligt söta barn. Min mage värkte som om jag blivit sparkad av en arbetshäst, och jag ägnade dagen åt att avundsjukt glo under lugg på alla magar och barnvagnar. Liiite självömkan måste man tillåta sig.

Nu känns det bättre, sånär som på en lätt oro över hur min kropp fungerar. Efter att ha varit regelbunden som en klocka hur länge som helst klämmer den till med en cykel på 22 (!) dagar, helt utan förvarning. Vad sjutton hände? Har jag riktig ägglossning överhuvudtaget? Jag tror jag skall beställa ägglossningstest och kolla, bara för att lugna ned mina farhågor. Sedan gäller det väl bara att ha så roligt som möjligt, så ofta som möjligt. Har vi tur kanske det blir vi som drar på en barnvagn nästa sommar. Hoppas...

Idag är jag dödstrött. Älskling var på klassåterträff igår, och jag hade svårt att sova utan honom. Tittade på en fullkomligt gräslig filmfrån 1980 på TCM med Harry Hamlin i rollen som Perseus, komplett med porrfilmsfrilla och för kort toga. Somnade någonstans mitt i, men hann ångra min ungdomsförälskelse bittert. Fast nog såg han bättre ut i Lagens Änglar...

Älskling kom hem halv fem och studsade upp och gjorde frukost åt mig vid nio. Sedan dess har han handlat, fixat mat, programmerat och hjälpt till att städa lokalen. Hur orkar han?Jag sitter som ett kolli och skriver tråkiga skoluppgifter, som jag kommer att få korr-läsa hundra gånger eftersom jag knappt kan hålla ögonen öppna.

Jag skall göra ett pass yoga och be svärföräldrarna elda upp bastun, så kanske ryggvärken ge med sig. Förbaskade, hårda soffa! Imorgon börjar min praktik, och då vill jag ju vara pigg!

Blir det nån bebis då? Inte ett nedra dugg känns det! Huuuur skall jag kunna hålla mig till den 11? Skulle aldrig ha tittat på "Nio månader" igår, nu känner jag efter så mycket att jag kommer att bli jätteskengravid. Och så blir det säkert ingenting ändå, eftersom det inte känns något.

Bläää, och höst har det blivit, också!

Hallååå...allååå...lååå...lååå...lååå?

Ekar det därinne, bebis? Och finns du överhuvudtaget ännu? Jag tror jag blir tokig av att inte veta. Jag har längtat efter dig så länge, och nu har din pappa börjat längta på allvar, också. Jag ÄR nog tokig, som pratar med dig fast du (i bästa fall) är stor som en tumnagel och inte har hittat till livmodern ännu. Men i mitt hjärta är du mjuk och varm och alldeles riktig med stora blå ögon och ett helt liv fullt av kärlek framför dig.

Kanske du inte vill bli till den här månaden, eller nästa eller ens nästa ändå. Kanske vill du inte bli till överhuvudtaget, utan stannar i mitt hjärta för alltid. Jag älskar dig ändå, bebis, och väntar, och hoppas...