Historien om Smurfkondomen - en sedelärande saga om problem i det EU-normativa Sverige.

När jag, framför allt på grund av hälsoskäl, slutade med P-piller var vi båda trots ansenlig ålder noviser i kondomträsket. Det första problemet uppstod mycket snart: Var i hela världen får man överhuvudtaget tag i kondomer? Att beställa en storpack över internet kändes inte aktuellt sådär i utprövarstadiet. Att köpa dem hemma i Byhåla var förstås uteslutet. Den lokala butiken har inte "sånt" hängande framme, och att fråga efter dem i kassan när man hamnat mellan grannarnas fjortonåring och Älsklings gamla lågstadielärarinna var bara inte möjligt. Vi betedde oss som fåniga tonåringar där vi smög mellan hyllorna och försökte påkalla kassörskans uppmärksamhet innan Tant Elsa på hörnet fick korn på oss. Men icke. Och att försöka med samma sak i Tråkköping där jag jobbar var bara dödfött. Tant Elsa kan jag väl nästan hantera, men jag vill inte handla kondomer inför mina elever och deras föräldrar. Lite privatliv har även en lärare rätt till.

Till slut slank jag in på en bensinmack och hasplade nervöst ur mig mitt ärende. De hade EN sort. Jag upprepar: EN. Opretentiösa saker med ett diskret lager glidmedel och upplysningen att de var av "standardiserad EU-storlek" tryckt på asken. Fine. Vi var inte direkt kräsna.

Med rekvisitan införskaffad var det alltså dags för amorösa äventyr. Som jag nämnde tidigare var ingen av oss särskilt hemma på detta med kondomanvändning, men själva grunderna har man ju tillskansat sig. Älskling satte igång med förberedelserna - och plötsligt gick det åt skogen. För att skona känsliga läsare övergår vi här till en talande metafor där Älskling försöker ta på sig en tröja som är ca sex nummer för liten. Genom att allvarligt misshandla näsbenet hade han lyckats pressa huvudet genom halsöppningen, och nu kom "tröjan" varken av eller på. Hjälpsam som jag är lyckades jag lirka in ett finger under... resåren och satte igång att försöka töja ut den lite. Tyvärr slant jag på den halkiga ytan, och "tröjan" snärtade tillbaka mot huden med en obehaglig smäll, tätt följd av ett tjut av smärta. Det var här någonstans som vi började fundera på om inte det "finska rycket" vore en bättre lösning för oss.

Jaha, där satt vi i all fall, med nästan ett helt paket kondomer. Vad göra? Vi drog oss till minnes att Älsklings bäste vän just denna helg skulle få besök för första gången av tjejen han träffat på internet. "Hjälpsamma" som vi är smög vi oss under mycket fniss upp i trapphuset och petade in kondompaketet genom brevinkastet medan han hämtade henne på tåget. I bekantskapskretsen är det numera en uppskattad historia hur hon var nära att vända i dörren när hon såg honom desperat försöka gömma ett paket kondomer under hallmattan. Han var inte alltför översvallande när han ringde för att "tacka" oss. Så småningom övervann de i alla fall sin första blyghet, för rätt vad det var en dag slängde bäste vännen ut frågan "Hörni, de där kondomerna, kunde ni använda dem?" Vi skrattade så vi nästan ramlade ur soffan och förklarade läget. Inte bara vårt problem, tydligen.

Sedan började kondompaketet vandra runt i bekantskapskretsen som ett slags djävulskt Svarte Petter. De fick namnet "Smurfkondomerna" - inte på grund av den blå asken, utan av den blå färg som utvalda delar av den manliga anatomin antog vid försök till användning. Vi väntade med spänning på att paketet skulle hamna hos någon som INTE kommenterade storleken efteråt. Till slut landade de hos en kompis syster och hennes nya pojkvän, och sedan har vi inte hört något. Vi skrattar fortfarande åt saken ibland.

Så där ser man: Det här med kondomer är svåra grejer, och inte ens en EU-stämpel besparar dig lidande och besvär.

***
v. 20 (19+6)
***

Dagens roligaste och mest morbida trådtitel:

"Nacka bebbar höst 04"
www.familjeliv.se/Forum-3-28/m2265992.html

Undrar i mitt stilla sinna om detta är relaterat till den klassiska gamla uppmaningen "Nacka naprapaterna"...