Vilken grej, vilken lindring. Är jag lite försiktig håller effekten i sig en bra stund efter att jag stängt av apparaten. Tror att jag kommer att kunna sova lite bättre inatt. Var på MVC i veckan oxå, lillasyster verkar må bra alldeles utmärkt i magen och storasyster skötte sig exemplariskt och charmade barnmorskan. Sweetie-pie!

imorgon. Att boka tid var ett stort steg. Det är att erkänna att något inte är bra men mina (o)fogar håller inte längre. Hoppas att jag får några bra övningar/tips och att jag kanske får låna en TENS-apparat. Då ska jag prova den på Martin (och kanske katten som ylar hela tiden...).

Baby II gör sig känd genom att kännas som stora poppande popcorn i magen. Sarah Lee var mer specifik och brutal i sina rörelser. Kanske har flickorna olika temprament. Sarah Lee är ganska stoisk och svulstig till sitt sätt. Nr 2 kanske är mer intensiv och ettrig?

Barne har tvåfota-hybris. Tror att man kan gå samtidigt som man skakar på huvudet och blundar. Har nu ett dryga 10 cm blåmärke över panna och kind, brett som ett hörn på en dörr (eftersom att det var det hon "tog" emot sig med). Min lilla söta klantskalle. Men vad kan man vänta sig?! Vi ska ju på 1-års koll i veckan!

Så går mitt lilla troll omkring här hemma. Gissar på att hon nu går 75% och kryper resten. Hon är så söt när hon ragglar runt. Det stora trollet, jag, går mer som en anka samtidigt som jag försöker trycka ut svanken. Och Martin har lusfri(sk)-förklarat mig!

Barne är förkyld och det sitter på luftvägarna. Dåliga odds på att slippa en omgång krupp till... Jag kommer aldrig mer kunna träffa folk. Nån här i Flurkan kommer alltid vara sjuk/smittsam med något. Hoppas hoppas hoppas att inte krupp bryter ut och att jag får sova lite...

Hemma är där katten trivs bäst och Barne har alla sina favoritleksaker. Sessan har blivit bortskämd genom att bli buren mycket och fått titta och peta på saker. Hemma är det golvet som gäller men med en sur invänjingsperiod... Håller oss fortfarande lite på avstånd från besök och ÖF efter lössen men på lusfronten intet nytt. Är less på att vara hemma-förälder och städa, plocka, tvätta och laga mat. Vill ha en Mary Poppins. Nästa sommar ska jag göra en supergod drink, döpa den till Mary P, dricka den och låta Martin göra alla hushållssysslor medan mina fötter är i högläge med nylackade naglar. Mmm...

Och oj vad skönt det är att få träffa andra vuxna personer än Martin och de som arbetar i matvaruaffärerna runt Flurkan... Jag har utvecklat en förståelse för de gamlingar som fumlar med kuponger och gigantiska plånböcker i kassan för att dra ut på samtalet med expediten. Nej då inte riktigt men jag pratade faktiskt några extrameningar med det trevliga på coop och funderade på om hon upplevde mig som ensam när jag gick därifrån?!

Och angående lössen så upplevde jag total kontroll, daglig kamning (ibland 2 ggr) och en behandling, tills jag träffade mina tre syskonbarn (9-14 år) där åtminstone två var riktiga lushuvuden... Har kammat mig (och Grynet, maken och föräldrarna) efter att visat ut dem från huset. Det klias överallt, som någon form av fantomlöss över hela kroppen. Ingen av oss hade löss. Puh. Dodged a bullet.

Sarah Lee är tapper. Idag har hon uthärdat en kamning utan nått direkt gnäll. När jag har kammat färdigt ser jag att tuten är intryckt på nappflaskan med vatten och att innehållet är i en pöl på bordet och att barnet är genomblött. Men lyckligt. Och luskammat!

När Sarah Lee blev förkyld flyttade jag (och Martin under hans nattpass) in i gästrummet brevid barnrummet. Smal säng och Martin trängs nått sanslöst... Hon blev frisk ett par dagar innan vi fick långväga gäster så vi flyttade tillbaks till vårat sovrum. Girlie-girlie fick flytta efter nått dygn senare för att gästerna (Martins bror med flickvän och hennes barn) skulle få ha två rum och förhoppningsvis få ostörda nätter. Det fick inte jag och Martin... Sen magsjukan, jag tvättade otaliga maskiner med pyjamaser och sängkläder. Och mina egna kläder med sötnosens kaskadspyor och diarrér på... Och Martins kläder förstås. Man sover dåligt när man bara väntar på att personen i sängen en halvmeter bort ska läcka nån form av vätska. Igår tog äntligen magsjukan slut (9 dagar!), man andas ut och lägger sig i tv-soffan och kliar sig lite i håret och hittar en lus!!! Jag kan ta spyor, snor och annat klet, vaken-nätter och mollipect-vägran men löss är ÄCKLIGT. Känner mig så ofräsch ofräsch ofräsch. I min enfald trodde jag att efter ha behandlat mitt huvud och bytt sängkläder igen (efter att bäddat rent nästintill dagligen i två veckor) att det skulle vara nog nu. Men vad hittar jag inte i Barnes hår idag på morgonen?!? Jo en lus och en gnet och var sov min lilla prinsessa på förmorgonen? Jo på mammans huvudkudde. Jag har en date med tvättmaskinen nu.