Det är bra konstigt med småstäder egentligen för i en liten stad så är det så förbannat mycket skitsnack. Man kan liksom inte sköta sitt eget liv och skulle det va ett litet grått moln i ens eget liv så måste man hitta på något så att någon annan blir drabbad och anklagad för något den personen inte har sagt och då har även den personen ett grått moln i sitt liv , då har jag uppnått mitt mål… Sen är det ju upp till varje person och lyssna på skit snacket eller inte och bedöma hur mycket man tror e sant… Alla pratar om att sina ”riktiga vänner” har hört dittan och den har hört dattan och bara för att det e ens ”riktiga vän” så måste man ju tro på allt den säger e sant. För min ”riktiga vän” skulle ju aldrig ljuga eller kanske kunna ha hört fel. … När man slår upp en faktasida på Internet så säger alla att man ska vara källkritisk för allt som står där e kanske inte sant. Men det kanske man behöver vara även i sin vänskapskrets också… I en liten stad tror du bara att du har riktiga vänner men man kan aldrig känna sig säker och trygg på den punkten till 100 %… Även din bäste vän kan sätta dolkar i ryggen… Sen tycker jag att det är väldigt konstigt att vissa personer oftast råkar ut för oskyldiga åskmoln… Undra vad som gör att just dom e utvalda? Kan det vara så att dom inte kanske inte passar in i den inskränkta småstads idyll? Eller säger dom kanske för mycket vad dom tycker, tänker och känner…

Visst är det skitsnack i en större stad också men det e inte på samma sät… Sen har vi människor blivit så jävla rädda för att ta en konflikt direkt med personen… Man kan ju tillexempel ringa personen i fråga och säga att jag har hört att du har sagt dittan eller dattan… Nej det klara vi inte längre för då ska vi skicka sms. Istället eller ett mail, för vi e så förbannat konflikträdda… Och när man läser saker så kan man misstolka tonfallet… Det jag skriver kanske låter väldigt ohövligt men jag kanske inte menar på det sättet…

Vi snackar alla mer eller mindre skit … Det finns ingen som kan säga helt ärligt att den inte snackar… Men bara för att du själv har ett åskmoln så dra inte in ett i mitt liv… Alla tjatar om att vi ska ha ett socialt kontakt nät men inte har man lust att ha det när det blir så här var och varannan gång.. ”Den som inte har några vänner, har inte heller några fiender” och det stämmer ganska bra… För om du isolerar dig från början går till ditt jobb och e allmänt tyst svarar bara på saker som rör jobbet kan ju ingen hitta på att du har sagt dittan eller dattan…

Ta inte åt dig av allt skitsnack säger alla men när det händer typ 1 gång om året så blir man ganska less på det… Okej om det var småsaker det handlade om men när personer drar igång värsta karusellen varje gång… Och hamnar du i konflikt med någon så måste hela stan lägga sig i och fråga varje gång varför e du och den osams? Bara för att man ska gotta sig i andras olycka… Den energin du lägger på skitsnack och andras liv, lägg den på dig själv och dina nära…

Jag hoppas aldrig att våra barn blir såna inskränkta småstadsbor… Man kanske kan rädda dom även om man skulle bo kvar i framtiden… Bara för att du bor i en småstad behöver du inte bli småstadsbo…