Det har gått ett tag nu. Mitt ex är förlovad med en annan tjej och jag hatar verkligen att hon får leka familj med mitt barn. Jag vill inte ha honom tillbaka, jag är inte kär i honom men varför är mitt sår fortfarande så öppet? Varför kan jag inte önska honom lycka och framgång i sitt liv? Kanske för att han nu inte bara gör mig arg a mina vägnar utan även min sons? Han är verkligen ingen bra pappa och jag hade hellre inte haft honom i vårat liv. Kanske för att han fortsätter att sätta sig själv först före min son? Jag önskar inte mitt ex ont, jag önskar honom ingenting. Ingenting är vad han förtjänar för ingenting är vad han ger....

Hade ett förhållande som varade ett halvår ca. Jag bröt upp det. Han var helt enkelt inte rätt. Men han var kanske inte fel heller... Jag vet inte. Hade det bara varit han och jag så kanske men det är lilleman med och hela min familj som det ska funka med. Blod kommer alltid gå före vatten för mig....