- Du är här:
- Familjeliv.se
- Bloggar
- Personligt
- Föräldraskap
- Antitanti i Vitabergen, södermalm
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i bloggarna
Antitanti i Vitabergen, södermalm
Detta är en pinglänk/permalink till ett specifikt inlägg i bloggen, se hela bloggen här: http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-50/b10379.html
augusti 31
av: antitanten
Det har gått några dagar och det har väl inte hänt sådär jättemycket egentligen.
Lite som en Trisslott utan vinst, dvs en Trist Lott.
Köpte en häromdagen och den var det ju ingen vinst på.
25 kronor åt skogen med andra ord, som jag säkerligen kunde ha gjort nåt mer konstruktivt för, men å andra sidan så måste man chansa någon gång i livet för att få lite spänning om än för en kort stund.
Parkteatern har slagit igen för i år och det känns faktiskt inte som om det varit någon Parkteater alls då det mesta regnat bort vilket resulterat i flera inställda föreställningar.
Förstår fortfarande inte varför dom inte lägger om sitt spelschema till månaden juli, då ju både väder o vind är mer pålitligt. Oftast i alla fall de senaste åren. Eller varför inte i juni förresten som ju nästan jämt har vackert väder.
Chiquita har blivit nästintill rumsren och det är skönt. Visst händer det att det blir en olycka ibland och det är ju inte konstigt då hon ju är så pytteliten till växten och har en liten mage osv osv. Hon gillar dock inte regn alls, utan trippar omkring som om hon gick på glödande kol. Regnjacka har hon och allt, men det hjälper inte mycket då hon verkligen ställer sig på tvären redan i porten och tittar ut. Caspian är likadan... står länge o väl och glor ut genom porten innan han lunkar iväg mycket motvilligt.
Hemma har allt legat efter som vanligt höll jag på att säga... men regnet har gjort att jag hela tiden ångrat mig då jag tänkt tvätta sängkläder osv. Vi måste ju ner tre trappor och sen över gården till nästa hus och det tar emot i spöregnet. Tänk om man hade haft tvättstuga i samma hus där man bor och med ingång från trapphuset..... det vore inte dumt. Men... man får sällan som man önskar eller vill.
Något annat man heller inte får, är ny toalettstol.
Trots att den ser förskräcklig ut, så uppmanas jag att hälla i maskindiskmedel för att göra rent i vattenlåset/kröken där emaljen ärgat sönder och ser ut som någon skitit utan att spola efter sig, vilket inte är fallet.
Något byte till ny o fräsch toastol blir det inte tal om... för enligt Stockholmshem räknas "lite missfärgning" inte som anledning till byte . Detta trots att jag mailat bilder på hur äckligt det ser ut trots rigorös rengöring enligt Stockholmshem och expertis hit och dit, samt trots att servicemannen som var här ansåg att toastolen gjort sitt och att det bara var att byta ut.
Har gjort allt som sagts mig vad gäller att försöka fixa själv och till och med kontaktat specialister på området, men även dom såg ju att toastolen saknar emalj och att det ser fördjävligt ut.
Man skäms om någon kommer på besök, så äckligt ser det ut.
Märk väl att toastolen var ny 1996 då renoveringen var. Men så klart, eftersom både kyl, frys o spis var sekundära varor som Stockholmshem köpt billigt någonstans och som hade slutat göras, kan det mycket väl handla om samma sak vad gäller toalettstol, handfat och bakar. Snåla typer det där.
Nu har jag i alla fall kontaktat Hyresgästföreningen, i hopp om att någonting ska hända. Hyser väl egentligen ingen större förhoppning eftersom allt annat som är fel här..... fortfarande felar.
Lilla dementa mamma som får en liten dos av mig då och då, får finna sig att avstå mig denna helg tror jag. Blir bara deprimerad när jag kommer hem därifrån. Faktum är att man blir deprimerad så fort man kommer in på boendet..... ödsligt, trist och avslaget liksom. Finns ingen glädje känns det som. Jag vet ju att det på ett sätt är dödens väntrum, men det skulle ju kunna vara sååå mycket bättre än det är. Med tanke på vad det kostar henne och de andra att vara boende där, borde trivselkvalitén vara essentiell.
Skit samma om dom har undersköterskeutbildning alla som jobbar där, det handlar inte bara om utbildning anser jag. Det handlar om ENGAGEMANG, vakenhet, fantasi, emapti och beteende-vetenskap och så vidare. Både IQ och EQ med andra ord.
Rent ekonomiskt sett så får de boende inte alls valuta för det dom betalar för. Hyran är skyhög för ETT rum och matkostnaden överskrider allt förnuft. Det är mycket man skulle kunna ändra på--- och det FINNS pengar, men inget görs.
Cheferna och de som äger företaget är de som sitter på pengarna i realiteten. Som på så många andra ställen. Fy fan rent ut sagt.
En sak är säker......
den dag jag ska in på ett boende kommer jag ställa höga krav och kan jag inte förmedla dom kraven själv, kommer jag att ha det skriftligt på papper långt innan jag blivit snurrig i skallen.
Lite som en Trisslott utan vinst, dvs en Trist Lott.
Köpte en häromdagen och den var det ju ingen vinst på.
25 kronor åt skogen med andra ord, som jag säkerligen kunde ha gjort nåt mer konstruktivt för, men å andra sidan så måste man chansa någon gång i livet för att få lite spänning om än för en kort stund.
Parkteatern har slagit igen för i år och det känns faktiskt inte som om det varit någon Parkteater alls då det mesta regnat bort vilket resulterat i flera inställda föreställningar.
Förstår fortfarande inte varför dom inte lägger om sitt spelschema till månaden juli, då ju både väder o vind är mer pålitligt. Oftast i alla fall de senaste åren. Eller varför inte i juni förresten som ju nästan jämt har vackert väder.
Chiquita har blivit nästintill rumsren och det är skönt. Visst händer det att det blir en olycka ibland och det är ju inte konstigt då hon ju är så pytteliten till växten och har en liten mage osv osv. Hon gillar dock inte regn alls, utan trippar omkring som om hon gick på glödande kol. Regnjacka har hon och allt, men det hjälper inte mycket då hon verkligen ställer sig på tvären redan i porten och tittar ut. Caspian är likadan... står länge o väl och glor ut genom porten innan han lunkar iväg mycket motvilligt.
Hemma har allt legat efter som vanligt höll jag på att säga... men regnet har gjort att jag hela tiden ångrat mig då jag tänkt tvätta sängkläder osv. Vi måste ju ner tre trappor och sen över gården till nästa hus och det tar emot i spöregnet. Tänk om man hade haft tvättstuga i samma hus där man bor och med ingång från trapphuset..... det vore inte dumt. Men... man får sällan som man önskar eller vill.
Något annat man heller inte får, är ny toalettstol.
Trots att den ser förskräcklig ut, så uppmanas jag att hälla i maskindiskmedel för att göra rent i vattenlåset/kröken där emaljen ärgat sönder och ser ut som någon skitit utan att spola efter sig, vilket inte är fallet.
Något byte till ny o fräsch toastol blir det inte tal om... för enligt Stockholmshem räknas "lite missfärgning" inte som anledning till byte . Detta trots att jag mailat bilder på hur äckligt det ser ut trots rigorös rengöring enligt Stockholmshem och expertis hit och dit, samt trots att servicemannen som var här ansåg att toastolen gjort sitt och att det bara var att byta ut.
Har gjort allt som sagts mig vad gäller att försöka fixa själv och till och med kontaktat specialister på området, men även dom såg ju att toastolen saknar emalj och att det ser fördjävligt ut.
Man skäms om någon kommer på besök, så äckligt ser det ut.
Märk väl att toastolen var ny 1996 då renoveringen var. Men så klart, eftersom både kyl, frys o spis var sekundära varor som Stockholmshem köpt billigt någonstans och som hade slutat göras, kan det mycket väl handla om samma sak vad gäller toalettstol, handfat och bakar. Snåla typer det där.
Nu har jag i alla fall kontaktat Hyresgästföreningen, i hopp om att någonting ska hända. Hyser väl egentligen ingen större förhoppning eftersom allt annat som är fel här..... fortfarande felar.
Lilla dementa mamma som får en liten dos av mig då och då, får finna sig att avstå mig denna helg tror jag. Blir bara deprimerad när jag kommer hem därifrån. Faktum är att man blir deprimerad så fort man kommer in på boendet..... ödsligt, trist och avslaget liksom. Finns ingen glädje känns det som. Jag vet ju att det på ett sätt är dödens väntrum, men det skulle ju kunna vara sååå mycket bättre än det är. Med tanke på vad det kostar henne och de andra att vara boende där, borde trivselkvalitén vara essentiell.
Skit samma om dom har undersköterskeutbildning alla som jobbar där, det handlar inte bara om utbildning anser jag. Det handlar om ENGAGEMANG, vakenhet, fantasi, emapti och beteende-vetenskap och så vidare. Både IQ och EQ med andra ord.
Rent ekonomiskt sett så får de boende inte alls valuta för det dom betalar för. Hyran är skyhög för ETT rum och matkostnaden överskrider allt förnuft. Det är mycket man skulle kunna ändra på--- och det FINNS pengar, men inget görs.
Cheferna och de som äger företaget är de som sitter på pengarna i realiteten. Som på så många andra ställen. Fy fan rent ut sagt.
En sak är säker......
den dag jag ska in på ett boende kommer jag ställa höga krav och kan jag inte förmedla dom kraven själv, kommer jag att ha det skriftligt på papper långt innan jag blivit snurrig i skallen.
0
Annat innehåll
Läsvärt
Vi rekommenderar
Missa inte ANNONS
Min förlossning
Senaste artiklarna
- Hjälp! Mitt barn är fixerat vid sitt utseende (Förälder)
- Träningsutmaningen vecka 8 - Kom iform till midsommar (Förälder)
- "Jag har varit medlem i 10 år" (Förälder)
- Familjeliv.se fyller 10 år (Förälder)
- Christine Sjue födde fyrlingar (Förälder)
- Rädd för förlossningen och inte ens gravid (Planerar barn)
- Träningsutmaningen vecka 7 - Kom iform till midsommar (Förälder)
- D vitamin – så mycket behöver våra små (Förälder)
- ”Jag känner mig tom som människa” (Förälder)
- Träningsutmaningen vecka 6 - Kom iform till midsommar (Förälder)
- Så mycket försämras skyddet i solkläderna (Förälder)
- Kan tvååringen vara hos farmor i två veckor? (Förälder)
- Träningsutmaningen vecka 5 - Kom iform till midsommar (Förälder)
- Svenska mammor vill banta barnen – norska mammor vill operera brösten (Förälder)
- Då är det inte okej att fråga om barnplaner (Planerar barn)
- Hur får vi dottern att sova själv? (Förälder)
