Ja, nu är Therese mormor och morfar på ingång. De bör vara här om ca en timme (beroende på hur fort de kör.
Therese har ätit sin andra frukost (eller 1:a lunch) och vilar middag nu och då kanske hon är lite glad och pigg när de kommer.

Det blir första gången de träffar henne nu och de är nog väldigt förväntansfulla och det är vi också. Det blir ju första gången jag träffar mina föräldrar som förälder själv...
Hoppas vi får en fin helg! Rapport kommer!

Nu sa det "sprak där bak" på Tessan. Först trodde vi att det var en "luftis" men så började hon gnälla kort därefter som på beställning och pappa tog sig en titt i blöjan.
Hoppsan hejsan säger vi bara....det var bajs i mängder... och på tröjan och långt upp på ryggen...
Vi som hade tänkt att bada i eftermiddag...planerna får göras om lite...*hihi* Det blir bad nu istället!

Nu har Therese varit en "Mönsterunge" i 2 hela dagar. Ja, med nåt enstaka undantag för lite magknip (men sånt ingår liksom i paketet). Hon har sovit bra både på dagtid och nattetid och mamma och pappa har känt sig utvilade och inte behövt nån "powernap".
Sova middag blir det nog mer för min del när pappa börjar jobba på måndag. Då får jag ju ingen avlastning under dagtid och kan kanske bli lite tröttare. Vi får se.

Men annars känner jag mig nästan oförskämt pigg för att vara en "snittad mamma" som inte får mer än 3-4 timmars sammanhängande sömn åt gången. Men det här med sömnen känns ungefär detsamma som de nattliga toabesöken när man var gravid. Man sov liksom både på väg till och från toan att det inte påpverkade nämnvärt. Lite samma sak känner jag nu: Jag sover i princip när jag tar upp Therese på natten och hon sover i princip också så det går så smidigt med nattliga matpauser och blöjbyten. Skönt!

Självklart lär detta vara tillfälligt och jag väntar bara på att rutinerna ska ändra sig - men jag är såklart överlycklig så länge detta varar.
Nu ska vi greja med lite bilder på Therese och skriva ut och skicka till "farfar" som inte har dator hemma.

Imorgon kommer förhoppningsvis mormor och morfar hit...om de inte blir sjuka för de kände sig lite smått hängiga igår sa mamma. Tråkigt om de inte kommer för de längtar så efter Therese samtidigt som de inte vill smitta oss när hon är så liten... De har ju inte träffat henne ännu.
Vi får se - vi ska få rapport i eftermiddag hur de mår och hur de bestämmer sig för att göra.

Idag var vi på BVC för vägning och mätning.
Tessan var 54 cm lång nu och vägde 4100 gram. Hon ligger över snittkurvan på alla mått men det beror ju lite på att hon var 3 veckor överburen också och därmed så är hon fullt normal ändå. Hon hade ju lite extra tid på sig att växa innan hon kom ut.

Sen vi kom hem har hon bara sovit och sovit och sovit. Det är annat än igår då hon i princip vägrade att sova mer än kortare stunder från ca 15 till 23 på kvällen. Sen sov hon förvisso hela natten med bara ett matavbrott. Skönt.
Vi får se hur det blir idag.
Högst troligt är det käk när hon vaknar och sen blir det väl en vakenperiod.

Sen ska vi till farmor/svärmor en sväng och titta på sparade barnkläder från när faster/svägerskan var liten. Hon är född 1991 så nånting kan ju finnas som är fint. Nåt som Therese kan ha nu eller senare. Vi får se...

Idag har Therese varit väldigt lugn och harmonisk.
Men nu på eftermiddagen har hon varit väldigt svår att få att komma till ro.
Det kan man ju ta på två sätt:
1) Hur 17 gör man när idéerna börjar tryta om hur man lugnar en liten bebis?
2) Skönt om hon inte sover nu för det lutar då åt en natt med mycket och bra sömn för oss alla tre.

Natten som var var väldigt bra tycker vi och Therese sov i två längre perioder med en mat- och blöjpaus emellan så mamma och pappa kände sig utvilade i morse.
Fler sådana nätter!

Idag pratade maken med svärmor och hon kom då på att hon hade en hel låda med barnkläder som makens lillasyster hade haft när hon var liten. Hon är född 1991 så NÅT plagg lär ju finnas som inte är allt för anskrämligt. Vi får ta och titta på de kläderna nästa gång vi är där.

Jag har provat ett nytt brödrecept idag också. Hittade det i Coop Forum-tidningen och det verkade lite kul så nu står det 4 bröd och jäser i köket. Det lutar åt en nybakad kvällsmacka efter kvällsmaten idag till TV:n.

Nu skriker Tessan igen...får göra en kraftansträngning och få henne lugn igen.

Vad svårt det blev helt plötsligt. Jag vet ju att det inte bara är att skvätta vatten på huvudet när ett barn ska döpas men jag ska nog erkänna att jag var lite naiv när jag först började tänka i doptankar för Therese.

Jag ringde först den underbara pastor som vigde oss men hon väntade själv barn om en månad så hon kunde av förklarliga skäl inte döpa vårat lilla skrutt.
Sen ringde jag en kollega till henne som jag också känner till (det är ju alltid kul med nån form av relation med den som ska förrätta dopet tycker vi).
Jag ställde lite frågor och han frågade tillbaka och gav oss en massa information. Det var svårare än jag först trodde. Det är mycket man ska tänka på och bestämma sig för:
1) Privat dop eller dop i gudstjänsten?
2) Pastor eller präst (mao missonskyrkan eller svenska kyrkan) - det skiljer sig inte teologiskt, bara organisationsmässigt.
3) Var?
4) När?
osv osv

1) Vi vill nog helst ha en privat ceremoni så den punkten var lätt.
2) Pastor eller präst kvittar oss - vi ville bara helst ha NÅN FORM av relation till den som ska förrätta det. Frågan är bara nu vem man ska ta nu när vår vigselpastor inte kunde och hon var verkligen vårt självklara val! Det blev verkligen skitsvårt!
3) Det kvittar oss egentligen ockspå om det är i kyrkan eller nån annanstans eftersom min släkt har en dopskål som hör till släktklänningen som jag hemskt gärna vill att Therese ska ha. Den är snart 100 år gammal, klänningen, och har alla barns namn inbroderade i ett släktträd framtill.
Det hade varit hemskt mysigt att ha dopet på den herrgård där vi hade vår bröllopsfest - så vi får ringa de och kolla upplägg.
4) När? Ja, klänningen passar barnen upp till ca 3-4 månaders ålder beroende på hur snabbt de växer så innan jul måste det ske. Therese fyller 3 månader vid lucia så nåt adventsdop kanske hade varit fint...

Vi får prata lite mer om det hemma och kolla med tänkbara alternativa präster och pastorer och sen kolla med släktingarna innan vi bestämmer oss.

Fortsättning följer!

Ett tag var jag lite orolig men jag har bestämt mig för att inte vara orolig för det faktum att Tessan har börjat spy förrän vid viktkontrollen på tisdag.

I några dagar och speciellt idag har Therese bara nån kvart efter hon har ätit spytt ut en kaskad av mjölk och som mor bekymrar man sig ju för att hon inte får i sig tillräckligt med mat och näring. Men samtidigt verkar hon inte vara så överdrivet hungrig...därav beslutet att vänta till tisdag och se om hon går upp som hon ska.
Hon vilar kanske nån halvtimme-timme och sen äter hon i några minuter igen. Mysko...

Igår tror vi att Tessans humör berodde på magont då vi inte kunde lugna henne. Detsamma var det när vi skulle lägga oss och det tog en timme att få henne att lugna sig. Hon skrek som en stucken gris i några sekunder och sen var hon tyst...lite typiskt när hon fick en körare i magen som värkte. Stackars tös.

Men idag har det varit bättre och hon har varit (och sett) betydligt piggare ut i ögonen så vi har mått riktigt bra idag. Skönt.

Rutinerna börjar komma på plats också känner vi och det är skönt. Man blir lugnare och lugnare och det är ju en förutsättning för speciellt de här tillfällena då hon får magknip och inget egentligen hjälper mer än väntan!

Nu har Tessan premiärbadat! Vi tog upp henne ur sängen och tog bort lite "otäckheter" i blöjan. Sen gick maken upp på vinden och hämtade ner Tessans badbalja och vi fyllde på den med 37-gradigt vatten och lite badolja.

Först var det nog inte så populärt men efter nån halvminut så blev hon tyst och verkade gilla att bada rätt mycket. Hon bara låg är i pappas armar och tittade på oss med ganska belåten min. Vi tvättade håret (det vi kom åt då pappa hade hennes huvud i händerna) också. Gobit!!

Efteråt fick hon ligga insvept i ett badlakan en stund och sen fick hon ny blöja och kläder.
Sen åt hon faktiskt i nästan en halvtimme. Vad mamma blev stolt!!
Och nu har hon somnat!! Äntligen! Hon var så in i bänken trött att det behövdes.
Vi får se vilket humör hon är på när hon vaknar om en stund. Vi ska ha besök sen så man kan ju alltid hoppas på en liten stund med gott humör i alla fall. Igår under besöket var hon på väldigt gott humör hela tiden! Kul!

Idag verkar Tessan ha svårt att komma till ro. Hon har bara småslumrat vid bröstet idag och nu ligger hon och gråter i sin säng...men inte hela tiden utan mer lite gråt då och då. Svårt att som mor bara sitta och lyssna på men vi kan inte göra annat. Hon låter och ser hemskt trött ut så hon ska väl bara komma till ro så kommer hon att må så mycket bättre sen.

Natten var bra i natt tycker jag. Tessan åt bara småmål i natt och har inte ätit nåt längre mål mat idag ännu så det kanske börjar närma sig det innan hon kommer till ro för eftermiddagen.

Får nog testa det....återkommer!

Ja, nu börjar en ny blogg som jag kommer att skriva i lite när det passar vår dotter.
Som man kan läsa om i min förra (numera avslutade) blogg "I väntan på nummer ett" och sista inlägget där lät vår älskade Therese vänta på sig i hela 3 veckor över tiden (hon föddes i vecka 42+5).
Den sista veckans väntan på sjukhus blev tuffare än vi kunde föreställa oss rent psykiskt och det var inget vi kunde ha föreberett oss på och inget som det stod nånstans i "vänta barn böcker" heller.

Så nu när allt är över och vi äntligen har kommit hem med vår lilla Therese så har vi börjat landa.
Att ha en liten hemma hos sig som man faktiskt fick ta med sig hem (ett tag trodde man nästan att hon bara var till låns på sjukhuset) så vänjer man sig så sakteliga.
Det går förvånansvärt bra på nätterna och på dagarna och rutinerna kommer snart att visa sig tydligare och tydligare.

Än så länge försöker vi lära oss Thereses språk och rättar oss efter de fyra stöttepelarna som finns i en litens liv:
1) Mat
2) Blöja
3) Trött
4) Närhetsbehov
Dessa fyra punkter kör vi i cykler och alltid är det faktiskt nåt som funkar - det är skönt.

Jag taktikplanerar min sömn och det har gått kanonbra hittills. Så fort Therese har ätit sitt sista mål mat för kvällen skyndar jag mig i säng för att få åtminstone 3 timmars sammanhängande sömn per natt - det underlättar dagarna. (det kan bli sänggång både halv nio och elva) Och så försöker jag klämma in nån powernap på eftermiddagarna. På så vis håller jag mig pigg!

Fortsättning följer!