<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>
<rss version="2.0">
<channel>
<title>Fejkmamman</title>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-50/b4106.html</link>
<description></description>
<language>sv-se</language>
<copyright>Bonanza</copyright>
<lastBuildDate>Sat, 11 Feb 2012 02:23:21 +0100</lastBuildDate>
<generator>www.familjeliv.se</generator>
<item>
<title><![CDATA[Soctanten och fejkmamman]]></title>
<description><![CDATA[Ibland n&auml;r jag vaknar p&aring; helgmornar, s&aring; k&auml;nner jag att &quot;jaa, vi &auml;r allt en idyllisk familj &auml;nd&aring;&quot;.Och s&aring; sitter jag d&auml;r vid frukostbordet och sk&auml;mtar och busar och pratar med make och barn med t&auml;nda ljus och hembakt br&ouml;d.

D&aring; t&auml;nker jag att om &quot;soc skulle komma p&aring; bes&ouml;k nu f&ouml;r att n&aring;gon har anm&auml;lt oss p&aring; pin kiv, d&aring; skulle de inte hitta n&aring;got alls&quot;.Men sen b&ouml;rjar jag se mig omkring, och blir lite kall och orolig. F&ouml;r helt pl&ouml;tsligt ser jag v&aring;rt hem ur en annan synvinkel.

Och samtalet med soctanten vill helt pl&ouml;tsligt inte alls g&aring; som det ska.

Soctant: Hej hej. Ni har blivit anm&auml;lda f&ouml;r att ni har kl&auml;nning p&aring; er son. Det &auml;r onormalt. Nu ska vi utv&auml;rdera er.
Jag: Jaha... v&auml;lkommen in d&aring;. Urs&auml;kta sops&auml;cken i hallen, men vi kan inte st&auml;lla ut soporna p&aring; uteplatsen, f&ouml;r d&aring;
&auml;ter kr&aring;korna upp dem. Du f&aring;r liksom kliva &ouml;ver, lyft benet ordentligt, s&aring;d&auml;r.

Soctant: Och h&auml;r &auml;r k&ouml;ket f&ouml;rst&aring;r jag? Det &auml;r r&auml;tt mycket smuts p&aring; golvet?
Jag: Jo, men det &auml;r f&ouml;r att vi l&aring;ter ett&aring;ringen &auml;ta sj&auml;lv. Och d&aring; hamnar det s&aring; mycket p&aring; golvet att vi inte riktigt 
bryr oss om att sopa upp det innan n&auml;sta m&aring;ltid, det &auml;r ju som att skotta medan det fortfarande sn&ouml;ar. Ha ha…ha?
Soctant: Hrm. 
Jag: Men, p&aring; vardagarna, d&aring; &auml;ter de ju som tur &auml;r p&aring; dagis, s&aring; d&aring; &auml;r det st&auml;dat m&aring; du tro!
Soctant: De h&auml;r flugorna, var kommer de ifr&aring;n? 
Jag: Ja, har du svaret p&aring; det vinner du nog nobelpriset. Vi f&aring;r inte bort de satans bananflugorna.
Soctant: Det kanske har n&aring;got att g&ouml;ra med g&aring;rdagens disk som st&aring;r framme?
Jag (viskar): Egentligen dagen innan dess eftersom vi &aring;t pizza ig&aring;r, men hey, vi kan s&auml;ga att det &auml;r g&aring;rdagens disk.

Soctant: Och det h&auml;r &auml;r barnens rum?
Jag: Jaa. (J&auml;tten&ouml;jd eftersom det &auml;r omm&aring;lat, st&auml;dat och vi har skaffat en bl&ouml;jhink s&aring; det ligger inga bl&ouml;jor p&aring; golvet)
Soctant: Har ni t&auml;nkt p&aring; att det blir en risk att barnen kan kl&auml;ttra upp och fastna i persiennsn&ouml;ret och kv&auml;vas, n&auml;r ni har stolar st&aring;endes s&aring; n&auml;ra f&ouml;nstret?
Jag: Give me a break! Eller, jag menar, det kan vi &aring;tg&auml;rda.

Soctant: S&aring; det h&auml;r &auml;r vardagsrummet? Jag antar att bokhyllan &auml;r barns&auml;krad?
Jag: Anta det du.
Soctant: Det d&auml;r dammet som ligger p&aring; golvet, vad kommer det ifr&aring;n?
Jag: Jo, vi f&ouml;rs&ouml;kte s&auml;tta upp en hylla f&ouml;r n&aring;gra dagar sen, men vi hade f&ouml;r kort skruv. S&aring; d&aring; t&auml;nkte vi att det &auml;r on&ouml;digt att sopa upp det nu, n&auml;r vi &auml;nd&aring; ska borra mer i v&auml;ggen sen.
Soctant: Det &auml;r allts&aring; betongdamm? Det kanske inte &auml;r s&aring; bra f&ouml;r det lilla barnet?
Jag: N&auml;e, fast &aring; andra sidan &auml;r hon ju s&aring; j&auml;kla vild, s&aring; om hon kunde bli lite lugnare skulle det inte skada. Ha ha. Det kanske fungerar som ned&aring;ttjack? 
Soctant: Hrm.

Soctant: &Auml;r det ett av barnen som har slagit sig eftersom det &auml;r blod i er s&auml;ng?
Jag: Nej, det &auml;r inte blod, det &auml;r en tuschpenna som har gjort alla r&ouml;da fl&auml;ckar. Vi brukar ju egentligen inte sova med smutsiga lakan, men vi har inte haft n&aring;got mer att byta med eftersom alla andra lakan har legat smutsiga i tv&auml;tten efter en mastodontl&aring;ng magsjuka. Och s&aring; har de liksom m&ouml;glat (ja, det &auml;r allts&aring; m&ouml;gel det luktar i badrummet) eftersom vi inte orkade tv&auml;tta n&auml;r vi var sjuka och n&auml;r vi v&auml;l blev friska ville vi fira det med en mysmiddag med vin och r&auml;kor ist&auml;llet f&ouml;r att tv&auml;tta, och det &auml;r f&ouml;rresten d&auml;rifr&aring;n vinflaskan under matsalsbordet kommer och… jag borde sluta prata nu va?
Soctant: Hrm.

Soctant: Nu har vi sett allt vi beh&ouml;ver. Vi ska &ouml;verv&auml;ga era vittnesm&aring;l och ha m&ouml;ten och s&aring; h&ouml;r vi av oss om n&aring;got beh&ouml;vs kompletteras.
Jag: Eller hur. N&auml;r kommer ni och tar barnen ifr&aring;n oss?
Soctant: P&aring; tisdag klockan &aring;tta.




]]></description>
<pubDate>2008-09-11 14:47:48</pubDate>
<link>http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-50/b4106.html</link>
</item>

</channel>
</rss>
