Panikångesten släppte fram på lördag eftermiddag. Skönt. Nu ligger det bara kvar lite trötthet och deppighet...

Flyttar min blogg till ett lite mer publikt ställe...

bumblebina.blogspot.com/

Välkomna dit!

Jag vet att det inte är rationellt. Men jag har panikångest för morgondagen... Usch... Avskyr när panikångesten väller upp och man inte kan göra ett sabla skit för att förhindra det. Panikångest är ju inte heller rationellt... Mår skit rent ut sagt. Och det bara för att nån sagt att enligt hans beräkningar och tolkningar av bibeln ska Harmageddon inträffa imorgon kl 18. *suck* Att jag vet att det inte är rationellt tänkande gör tyvärr inte panikångesten mindre... Har haft fullt upp i tre dagar nu med at försöka trycka ner panikångesten och mår skit under tiden. Att dessutom försöka hålla masken inför fem barn och försöka vara glad och trevlig tar ALL energi jag eventuellt kan uppbringa och mer därtill... Vill bara gå och lägga mig, med gubben och alla barnen i vår säng och vakna på söndag morgon...

Dessutom ska gubben köra buss till Karlstad imorgon och är således inte hemma på hela dagen... Passande nog kommer han förmodligen hem vid 19-20-tiden... Fatta att jag kommer ha fått 50 psykbryt innan dess... *djuuuup suck*

...att jag inte alltid är så flitig här... Tyvärr. Men tiden räcker inte alltid till och Melker är inte alltid så glad i att jag sitter vid datorn. :-/

Melker ja, han är drygt 5 månader nu och usch vad tiden går! Har precis fått köpa nya byxor till honom (stl 80), för de gamla räcker inte till i midjan... Men han är i fin, rund form!

Har precis sedan en vecka, kommit hem från en vecka i Italien. Underbart! Kan dock inte säga detsamma om bussresan dit och hem... Bläh... Tur att min mor var med, annars hade det inte gått. Gubben körde ju bussen, så där fanns inte mycket hjälp att hämta med barnen.

Medan vi var borta hade vi snickare hemma som bytte fönster. Så nu slipper vi att det blåser in så fort det blser lite ute. Nu har vi plåtslagarna här som ska sätta fönsterbleck och beslag på plats. Men den äldre av dem gör inte många knyck måste jag säga. Ogräset växer snabbare än han rör sig och det växer säkert mossa på hans norra sida också, men har iofs inte gjort någon närstudie av honom, så det låter jag vara osagt...

Hehe... E1 håller på att lära sig tala för sin sak... Satt i soffan förut och ropade: Mamma, marsvin är levande gräsklippare, kan vi köpa ett marsvin?

Har en mindre Mt Everest av viktvätt som jag har gett mig f-n på att få undan idag. Men tvättstugan är så själsdödande tråkig så jag tänkte att jag skulle sitta på sängen och vika. Alltså måsta jag få viktväten från punkt A (tvättstugan) till punkt B (sovrummet). Ni vet uttrycket "den late förtar sig hellre än går två gånger"? Jepp, det är jag! Nå, hur ska jag nu få upp skiten? Helst á lá "Lata Lucy" (För den som mot all förmodan inte tittar på Bolibompa så är hon precis det namnet antyder och hennes motto är "det MÅSTE finnas ett latare sätt")... Får syn på två (nej, inte fler...) påslakan som väntar på att vikas. Sagt och gjort, jag knökar ner hela skiten i dessa två påslakan och SLÄPAR upp dessa för trappen (och håller på att bryta ryggen på kuppen). Men gå UPP för trappen och hämta ett eller två påslakan (som dessutom redan är vikta) till? Över min döda (eller åtminstone numera tämligen ledbrutna...) kropp! Så nu står viktvätten i hallen uppe iaf på typ punkt A½ eller nåt...

Nåja, M är iaf frisk igen till slut. En helt ny bebbe har vi fått som orkar le, sprattla, skratta och busa!

Tjejerna har fått första dosen vattkoppsvaccin, och som vanligt fick A följa med för at med alla sina krafter hålla fast E1... Men hon sa efteråt att det faktiskt inte gjorde så ont. Jag sa till henne att komma ihåg det till nästa spruta...

Här hamnade vi på barnmott i tisdags med Melle som hade fått feber och var jättehängig. Det visade sig att han fått öroninflammation och lunginflammation... Det var på håret att de släppte hem oss. Men M svarade till slut på de adrenalininhalationer han fick, så då fick vi åka hem med penicillin. Usch vad dålig han var, han orkade inte ens le... Men nu mår han 300 gånger bättre iaf. Fick ringa barnmott igen idag dock och be att få mer penicillin utskrivet. I morse gick det åt 4 doser innan han fick behålla en... Han kräks upp det nästan direkt igen. Fy vilken pärs.   Men nu går det iaf åt rätt håll.

Tycker iofs att de borde ha märkt nåt när vi var på barnmott förra tisdagen, men då fick vi ju bara höra att han är född fel årstid och har fyra syskon... No shit alltså? Vilken tur att de talade om det för mig! Hade ingen aning om att han hade fyra syskon...

Har börjat få effekt av mina antidep och M reagerar inte alls på dem den här gången! Så skönt! Hade jag inte haft dem i botten när nu M blev riktigt dålig, hade jag nog inte hållit ihop alls utan hamnat på psyk tror jag...

Usch... Sportlovet kom och gick i en hejdundrande fart och avslutades med W's 12-årsdag som firades på Thai-restaurangen nere i stan. Efter det blev min mor sjuk med häftiga diarreér. På natten fick Mini-Hopp skyhög feber och kräktes, som hon alltid gör när febern stiger över 40... Var ledsen och hängig hela gårdagen så A har faktiskt varit hemma från jobbet idag. Mini-Hopp har dock varit bättre idag, tack och lov, men jag går på knäna efter denna "ledighet". Ska slänga mig tidigt i säng idag (hoppas jag).

Imorgon vankas besök på barnmottagningen med Melle Mu, då han har snorat i snart 7 veckor. Misstänker (befarar) att det kan vara katterna som ställer till det och hoppas de gör ett allergitest på honom imorgon.

Jag vet inte hur länge jag kommer hålla ihop. Deppdagarna kommer allt tätare, men hittar inget riktigt bra alternativ till de antidepp jag brukar ta. Får ta och göra ett nytt försök med dem framigenom tror jag...

Här blev det ingen ny bil... Åtminstone inte den vi tittat på. Något väääldigt lurt med både bil och säljare fick oss att backa ur i sista minuten. Det var helt enkelt för mycket som inte kändes som att det stämde. Har lärt mig att när min magkänsla slår bakut, så bör jag lyssna. Men en Renault Trafic ska det bli, vilken och när återstår att se... *suck*

Gjorde ett nytt försök med mina antidep-tabletter. Sist reagerade M med ont i magen och skrikperioder. Tänkte att nu har han blivit lite större och kanske tolererar det bättre, men icke... Dagen efter jag började med tabletterna (dvs igår) var han allmänt gnällig och småskrikig och ingenting var helt bra. Så det sket sig. Ska ta upp det med BVC på onsdag och höra om det finns något annat jag kan prova eller om jag ska fortsätta må dåligt istället. Sluta amma är inget alternativ för mig, det är ju en av de få saker som håller mig uppe, så det vägrar jag. Tycker det är så jobbigt när jag helst av allt bara vill stanna i sängen med M och möjligen ta en vända på toa och ut i köket. Orkar liksom inte ens titta på tv. *suck igen*

Nu har vi äntligen fyllt i pappret till skatteverket så att det kan skickas in! A kom med ett förslag som inte kunde motstås igår... Så nu är de bestämt vad Melkers fulla namn är... Stig Melker Sumo Forsberg heter han.

Om en liten stund ska vi gå bort till öppna förskolan så tjejerna får leka av sig en stund, det brukar behövas...

Natten till igår låg gubben och nummer 2 i magsjuka... I morse var det tydligen min tur... Nu har jag lyckats få i mig 1,5-2 liter saft och börjar nästan kunna känna mig som utsketet äppelmos, vilket är en betydlig förbättring jämfört med i morse...

Idag skulle tjejerna börjat hos dagmamman igen efter nyårsuppehållet. Det blev bara Elvira dock, Mini-Hopp hade feber imorse. Eller ja, hon hade 37,7, så det var väl såvitt att hon hade feber egentligen, men hon får vara hemma iaf.

Kl 9 idag väckte jag pojkarna och det var väl inte helt uppskattat... Det har suttit vid datorerna till mellan 00 och 02 på nätterna och därför kunnat sova fram till 11-12 och nu börjar de ju skolan igen på måndag. Då är det läge att börja vända rätt dygnet tycker jag. De var inte helt överens med mig där...

Gubben jobbar sent hela veckan dessutom jobbar han på torsdag, så honom lär vi inte se mycket utav, tyvärr.

M har ökat 1,3 kg på 3½v... Matglad parvel får man väl säga! Som jämförelse så tog det S (nummer 2 i skaran...) 2 månader att göra samma viktökning... Så han är en liten tjockis vår M!

Idag blir det den kulinariska läckerheten fiskpinnar till middag. Har försökt att planera så lättvindig mat som möjligt den här veckan. Orkar inte riktigt känner jag. Måndagen före jul började jag med mina antidepressiva igen. Då kände jag att det höll på att gå rejält utför. Känns som det börjat vända nu iaf, tack och lov.

NU, har julefriden sänkt sig över mig också... Efter en hektisk julafton med matlagning och "firar-arbete" för en annan mellan (och under) amningarna, så kan jag äntligen också få pusta ut. Inte för det, jag tycker allt det är roligt också, men juldagen är min favoritdag under julhelgen. Den dagens enda syfte och enda anledningen till dess instiftande (nu i modern tid alltså) är att få kava runt i pyjamas en hel dag och äta rester och inte göra NÅT som man inte känner för.

Hittills har vi ätit frukost, lunch (rester från gårdagens julbord värmda i mikron för den som önskar), läst julklappsbok för Elvira och tittat med henne på hennes julklappsfilm; Prinsessan och grodan. Pojkarna har tillbringat dagen med sin julklapp: varsitt Nintendo DSi XL och den ene har suttit vid datorn också. Elvira har också suttit framför datorn en bra stund. Mini-Hopp har mest sprungit runt och hittat på bus... M har sovit, ätit och bajsat. Den ende som gjort nån form av nytta idag är nog gubben som varit ute och skottat taket en stund innan tårna höll på att förfrysa på honom, vi har haft -16 idag... Mao: en slapp dag utan måsten och krav! Underbart!

Imorgon kommer släkten tillbaka och äter lutfisk. Får köpa mer lutfisk dock, hade inte räknat med fler än familjen... Får se om jag inte kan skicka bort pojkarna eller gubben och köpa mer imorgon. Den dagen, den sorgen!

Nu är jag äntligen hemma!

Värkarna startade vid 4 på torsdag morgon och kom och gick hela torsdagen med 10-15 min mellan. Riktigt irriterande... Men de var riktigt intensiva dock! Lyckades knappt att dyka mig igenom dem...
Men när barnen lagt sig på kvällen och svärmor kommit hit (för säkerhets skull...) så drog det igång från att ha kommit med 15 min emellan till 1-3 minuter mellan så då åkte vi in och var inne vid 23.15. Fick spinalen som jag krävde redan då vi kom in och den var guld värd! Den gjorde mig inte smärtfri, men den gjorde att jag kunde andas och dyka mig igenom värkarna igen. När krystvärkarna började tänkte jag på det som Cayenne sa när hon var på födelsehuset om att inte krysta förrän det var absolut oemotståndligt. Lyckades bra med att dyka mig igenom de första 8-10 krystvärkarna, men sen så tog urkraften över. Då tog det 2 krystvärkar så var lillprins Bus framme. 4140 g tung och 51 cm lång.

Det jag är mest nöjd med är nog att jag slapp lustgasen och slapp gå igenom ännu en förlossning "halvpackad"... Min man sa att detta var det tystaste av våra 5 forlossningar... Apropå den diskussion som förts kring barnmorskors arbetsmiljö...

Snabbt när det väl satte fart. Blev lite hinnrester kvar så jag får tabletter som drar samman livmodern lite extra, vilket ju inte gör eftervärkarna lindrigare dock... Men det är SKÖNT att allt är över och att vara hemma igen! Nu tänker jag snusa bebis...

Här är mängder med snö och SVINKALLT! Vår termometer visar tydligen inga temperaturer under -10 upptäckte jag häromdagen. Idag fick jag temp-rapport av min mor som rapporterade -22 på väg till jobbet. Helt sjukt! Och jag som i mitt höggravida tillstånd har så mkt vinterkläder som jag kommer i och kan knäppa... Inte så att jag hade tänkt ge mig ut på någon långpromenad direkt, men ändå. :-P

Ikväll har Elvira avslutning med gymnastiken och tillhörande lussefirande och dans runt granen. Får väl se om det behövs bärgare för att få upp mig från golvet i gympasalen efteråt... Ser inte riktigt fram emot detta, men vad göra?

Igår var det pärlkväll på öppna förskolan. Mammor only! Mycket trevligt och god smörgåstårta var de också. Fast precis när jag plockat till mig lite pärlor och andra grejer och satt mig ner, får jag en kraftig och smärtsam värk! Jaha, tänkte jag, ska jag inte ens få äta smörgåstårta? Första gången jag är iväg på bra länge (vilket jag dessutom behövde då mitt sociala liv irl är rätt så obefintligt just nu...) och naturligtvis så bestämmer sig ungen at h*n vill ut NU!? Men värkarna kom och gick större delen av kvällen och fortsatte natten igenom, men det blev som vanligt inget utav det... Men, jag fick ju ätit smörgåstårtan och haft en riktigt trevlig kväll med många goda skratt.

Igår hade jag och gubben varit gifta i 14 år, dessutom... Tänk vad tiden går fort...

Var till VC i måndags och fick Mollipect för min hosta. Döm om min förvåning när jag märkte att det faktiskt funkade! Nu är jag hyfsad i luftvägarna igen iaf.

Idag har min mor dragit mig runt halva västsverige känns det som... Torsdag är vår handlingsdag och idag var det en del annat också som skulle göras. Har klivit i och ur hennes trånga lilla Corsa hur många gånger som helst så nu är jag fullständigt ledbruten... Har redan tryckt i mig 2 dexofen och en näve alvedon... Och så klämmer hon ur sig att hon tycker vi ska åka och köpa julblommor imorgon! Över min redan halvdöda kropp! Tror hon jag har mina tjejer hos dagmamman för att jag tycker det är så kul? Nej, imorgon ska jag få iväg gubben och tjejerna till jobb och dagmamma och pojkarna till skolan och sen ska jag inte lämna sängen förrän pojkarna kommer hem från skolan... Måste få vila... Dessutom såg och hörde hon hur ont jag hade när vi kom hem, men erbjöd hon sig ens att ta Mini-Hopp en stund så jag kunde få vila? Nej då... Hon konstaterade bara att hon skulle åka hem och vira in sig i en filt och lägga sig och vila en stund... Tack då... Usch, vad jag gnäller... Förlåt...

Här har snöat hela natten och nästan hela dagen. Barnen ute med gubben och åker pulka och de har också hunnit med en snögubbe. Slemproppen gick i måndags, men än har inget satt igång. Märkligt för de tidigare gångerna har det satt igång inom loppet av ett dygn eller två efter att den släppt... Nåja, går in i v 39 imorgon, så jag har ju möjligen tre-fyra ljuvliga veckor kvar... *yay* Min envetna hosta ihop med den lill* parasiten i magen gör att jag blivit lätt inkontinent dessutom... Hostade så jag kissade på mig förut. Jättekul...