Casper, 2010-03-12, kl 06.56

Startsidan

Bli medlem » Glömt ditt lösenord?

Du är här:
Familjeliv.se
Bloggar
Personligt
Graviditet
Förlossningsberättelse!
Medlemmarna ansvarar för det de skriver i bloggarna

Personligt - Graviditet

Paincake

Förlossningsberättelse!

Detta är en pinglänk/permalink till ett specifikt inlägg i bloggen, se hela bloggen här: http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-52/b122086.html

mars 19

av: Paincake

(2010-03-19)

Den 11 mars vaknade jag vid 07.30-tiden av onda sammandragningar. Dessa kom med allt mellan 2 och 10 minuter hela dagen men jag försökte avvakta så länge som möljigt. Vid fyratiden hade jag så ont att jag behövde hjälp att tackla smärtorna även om sammandragningarna kom i genomsnitt var sjätte minut.

Fick komma in, ta ctg och fick två citodon och fick rådet att gå och ta en fika i kafeterian. Var öppen 2-3 cm men hade 1 cm kvar av cervix. Inte så jätteroligt att sitta bland folk och få värkar, kan meddelas. Därefter åkte vi hem en sväng och låg och "vilade" i sängen. Ont, ont åter ont.

Orkade inte mer vid tolvtiden och 00.30-nånting skrevs jag in på förlossningen "på riktigt". Då var cervix helt borta och jag var öppen 3 cm. Fick petidin och prova på lustgas. Det var roligt! Blev lovad EDA när jag var öppen 4 cm och när petidinet var ute ur kroppen.

Fick EDA 03.00-tror jag. Timmen mellan kl 2 och 3 är något av det värsta jag gjort i hela mitt liv. Jag kunde inte andas mig genom värkarna utan spände mig något vansinnigt. Sög lustgas och fick schyssta hallucinationer

Edan vände allt. Det blev roligt att föda barn! Jag kände fortfarande sammandragningar men lustgasen gjorde dem uthärdliga, jag kunde prata och skoja med Emil och barnmorskan. Blev taggad igen.

(Vid femtiden går vattnet samtidigt som jag kissar)

Kl 6 börjar värkarna kännas på ett annat sätt och jag känner att det vore väldigt skönt att krysta. Öppen 9 cm och får vänta lite. Det går helt ok och jag fokuserar på lustgasen. 06.30 är det fritt fram! Det går inte alls att stå emot, kroppen bestämmer och jag följer med. Superskönt att få möta värkarna med ett aktivt handlande!

Ser genom lustgasen att barnmorskan har fällt ut skötbordet och gjort i ordning inför bebisens ankomst. Hon tar varma handdukar och håller mot mellangården. Nu vill de plocka bort lustgasen för att jag ska kunna vara med och lyssna på deras instruktioner. Det vill INTE jag. Jag använder den för att fokusera ut kraften och ber dem istället att sänka andel lustgas men då säger barnmorskan "äh, vi kan bjuda på lite lustgas". Jag var nog mer med än vad de trodde

Jag känner hur barnet närmar sig utgången, får känna på huvudet och säger "uääk". Kändes som en hårig kokosnöt... Barnmorskan ber mig att låta bli att krysta. Det går, tro't eller ej. Använder mig av flåstekniken som jag fick lära mig på föräldrautbildningen. Trodde aldrig i livet att det skulle funka, men det gjorde det. Är övertygad om att jag spricker framåt... Får krysta igen och ut kommer han! Han läggs på min mage, skriker på en gång och har apgar 10-10-10.

Barnmorskan ber mig efter en stund att krysta en gång och ut åker moderkakan, hel och fin. Den var inte jobbigt alls att få ut, kändes som att skita ut gelé ungefär.

BM undersöker mig och ser att jag fått en liten bristning inuti och en utanpå (bakåt, inte framåt). Får två stygn sammanlagt. Svär en del då jag sys. Vill vara ifred med mitt lilla conehead och sambo Emil, som varit en klippa under hela förlossningen. Tur det gick snabbt...

Enda komplikation som uppstod var väl att mitt blodtryck ökade plötsligt och jättemycket, upp till 165/115, vilket gjorde att de fick hålla extra koll på det under förlossningen. Brydde mig inte nämnvärt, var rätt borta i lustgasdimman då det upptäcktes. Förmodligen steg det så mycket av smärtan mellan petidinet och edan, för det la sig snabbt igen.

kommentarer

2010-03-19 15:46:33