...har det väl ändå varit en. Varit lite mindre neggo sista dagarna. Kanske beror på att även Lilla Frun nog vill åka en vända till till DK och inte vänta till hösten... Eller att vi börjat leka med tanken om att göra heminseminering.

Men då krävs ju Rätt Man. OCh vi har ju bara en att fråga; den förste av våra två till Sahlgrenska värvade donatorer, han som inte blev godkänd... Och vi vet ju inte ens om han kan tänka sig - eller ens om vi egentligen kan det? Fördelarna är ju 1) gratis och 2) känd donator om barnet vill veta hur han ser ut.

Dock vill vi ju att han frånsäger sig fadersskapet så att jag kan adoptera i så fall... och här börjar det ju kännas mer meckligt. Det är ju helt enkelt lättare med DK el SU.

Som sagt, än leker vi bara med tanken. OCh tanken att åka till DK i maj Snart där ju! Hihi.

Pengar? Vi ska ju till Turkiet snart... OCh Lilla Frun till Kina i juni... Men jag köper hellre ingenting i Turkiet, ingen ny mikro, ingen DVD/HD-inspelningspryl som jag så gärna vill ha, inga nya springkläder, tevasandaler eller annat jag behöver för att i stället kunna växla in till nya danska pengar.

Kanske t o m tar mig i kragen och skaffar norsk legitimation och åker och jobbar häcken av mig en vecka på semestern på någon liten norsk intensivvårdsavdelning... Fast jag vågar eg inte det. Lite rädd för nya ställen

Så fort man får lite hopp så mår man lite bättre, alltså!