Är det inte det ena så är det de andra... Att vara positiv är inte lätt måste jag erkänna... Efter den så kallade operationen så skulle det vara fritt fram, men så enkelt var det inte. Tydligen är det något i min kropp som inte stämmer så en insemination rekommenderades inte utan provrörsbefruktning är det bästa alternativet. Men vi fick ju självklart bestämma själva hur vi vill göra. Vi har pratat och funderat och eftersom antal försök är begränsade så bestämde vi oss helt enkelt för provrörsbefruktningen. Det känns faktiskt bra även om jag inte alls ser fram emot hormonsprutorna som jag måste ta och alla extra besök som måste göras på Huddinge, men är det den bästa chansen till ett litet barn så får jag/vi stå ut med det! Dock kändes det väldigt surt när ÄL stickan visade en glad gubbe i fredags, men men. Nu ser  vi framåt och bara längtar!!!

Vi bokade idag en resa till värmen för att få komma bort lite och bara rå om varandra! Det känns skönt och bra!!!

Så var det nytt år och man kan ju säga att det började både bra och dåligt... Jag har varit ledig sen den 23/12 och börjar jobba först den 9/1! Så skönt och jag hade så mycket jag skulle göra när jag var ledig, julhelgen kom och gick...sen bara kom det över mig, en trötthet utan dess like. Var nere hos mn familj i Östergötland och hade så mycket planerat för veckan där, men jag låg mest på mammas soffa och vilade och läste. Min kropp behövde ju säkert detta, men det kändes så dumt för jag hade ju en massa släkt och vänner som jag skulle träffa, men jag orkade verkligen inte. Några få blev det, men sen bara va jag. Vi var bortbjudna till ett par kompisar på nyårsafton, men jag var så trött...orkade inte vara trevlig så vi firade med mamma och Kenny samt några grannar till dem! Det var mycket trevligt och lugnt!!! Hade egentligen tänkt vara nere i 1½ vecka, men pga min operation så blev vi tvugna att åka hem på nyårsdagen.
Ja den där operationen ja...blir arg bara jag tänker på det. Två läkare påstår sig ha sett polyper i min livmoder (tror jag det var). den första kollade bara, den andra skulle ta bort dem, men det var för små så det gick inte. Nu den 2/1 infann jag mig på Huddinge sjukhus tidigt på morgonen som jag skulle, fick "trevliga" sjukhuskläder på mig, tog blodtryck och blodprov, kördes ner på operation, fick kanyler instuckkna i mig, kopplades upp till en massa monitorer, fick en lokalbedövning i underlivet samt en massa smärtstillande som gjorde mig helt groggy för att sen få frågan av läkaren; Vad gör du här? Du ska ta bort polyper svarar jag. Men det finns ju inget att ta bort, det är så rent och fint säger han då. Då brast allt och jag bara grät... Varför gråter du frågar en massa sjukhuspersonal? Här har jag gått och väntat och väntat och mått så förbannant dåligt...och för ingenting egentligen svarar jag då. Hade den förste läkaren som skulle ta bort dem kanske kollat lite bättre så kanske jag hade sluppit detta och faktiskt kunnat på börja inseminationerna tidigare... Jag var så arg när jag rullades upp på rummet igen...hade svårt att vara trevlig. Min älskade fru kom och hämtade mig och jag mådde relativt bra då så vi bestämde oss för att ta en sväng på Täby C innan vi åkte hem. Men när vi kom dit så började alla "droger" jag fått att gå ur kroppen så smärtan kom och jag kände mig allmänt full och hade svårt att gå ordentligt så vi åkte hem. Väl hemma så somnade jag på soffan och sov ett par timmar. Jag kan fortfarande bli väldigt arg på allt jag har fått utstå och som jag egentligen inte hade behövt utstå, men ganska snart släppte jag ilskan och började se framåt! En kollega till mig sa att jag måste börja bli positiv annars kommer det aldrig gå och nu börjar jag inse att det faktiskt är så! Så jag bestämde mig för att bli lite mer positiv och det har käntts bra! Nu hoppas vi bara (jag och min fru) att ägglossningen ska infalla på rätt dag så att vi ÄNTLIGEN kan få fortsätta vår resa mot vårt mål!!! Och jag hoppas så innerligt att det ska gå vägen!!! Vet att det troligtvis inte kommer att ta sig första gången, men att det kanske kan få göra det på andra försöket!?!!!
Jag har en önskan och det är att det ska få bli ett bättre år 2012! Att jag ska få slippa gå och må dåligt, slippa sitta och gråta för allting...hormoner är inte roliga... Men snälla ge oss lite medgångar detta år!!! Det är min enda önskan!!! Jag har kämpat så otroligt mycket de senaste åren med vikt och allt och bara stött på motgångar så nu hoppas jag att det vänder!!!

All lycka och välgång till er där ute!!!

Jag tycker verkligen att allt är pest just nu...all denna väntan på tider hit och dit. Att jag dessutom äter hormoner gör ju inte saken bättre, är så otroligt känslig och gråter för minsta lilla. Om jag ändå bara kunde få en tid för att ta bort de där himla polyperna så jag/vi kan fokusera vidare. Ägglossningen kommer som på beställning varje månad och det känns som ett hån när jag inte får göra det där efterlängtade samtalet. Allt känns skit just nu och jag ger snart upp tanken på en egen liten familj,,,så fort det går bra så händer något som drar oss tillbaka ett eller flera steg...det är grymt påfrestande.

Snälla ge oss nåt positivt snart!

Varför kan jag aldrig få känna den där obeskrivliga sköna lyckliga känslan? Varför ska det alltid komma något i vägen? Snart ger jag upp...orkar inte mer motgångar, det tar verkligen på psyket... Trodde att vi var nära nu, men vi verkar bara glida allt längre bort igen...suck.

Tur jag har dig min underbara fru och att du står ut med mig!!! Älskar dig!!!

Kan inte beskriva hur skönt det känns efter besöket på Huddinge idag!!! Var så nervös innan...vad skulle det säga? Hur skulle det gå? Men jag fick det svar som jag ville!!! Eller ja...nästan som jag ville... De gjorde ett ultraljud på mina äggstockar och jag hade fina sådana , och slemhinnan var tjock och fin, men lite väl tjock för att vara i mitten av cykeln så läkaren trodde att jag kanske kunde ha ployper så det måste jag kolla efter nästa mens, men sen är det klart!!! I nästa cykel så kan vi få komma och göra försök 1!!! Om det nu inte skulle visa sig att jag har polyper för då måsta jag skrapa...men nu hoppas vi på det bästa!!! Jag svävade på små moln när vi gick därifrån och har haft ett stort leende på läpparna hela dagen!!! Äntligen ska det bli våran tur!!!

Så vart det klart igår att vi får behålla våra kontaktbarn i iallafall ett halvår till! Älskar dessa små troll och de förgyller våra liv nåt så enormt mycket!!! Visst längtar jag grymt mycket efter ett eget litet troll att ta hand om, men dessa två har och kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta!!! De är tur att vi har en sådan bra kontakt med mamma så att vi kommer alltid att få träffa dem oavsett vad som händer! Men nu ska jag njuta av att få rå om dem varannan helg i ett halvår till!!!!

Längtar till tisdag...då får vi veta när det blir dags, när det blir vår tur!!!

Sommaren är snart över och det gillar jag! Visst är det skönt att slippa ha så mycket tjocka kläder på mig och bara kunna gå barfota...men jag älskar hösten! Framförallt om det är fint väder och lite lagom kallt!
Kilona trillar fortfarande av i lagom takt och det är skönt! Har dock blivit några dyra månader nu på sistone då jag har shoppat en hel del nya kläder! Gillar det visserligen!
Vi har nu fått en tid på fertilitetskliniken på Huddinge för att ta prover och gå igenom hela proceduren! I slutet av augusti ska vi dit och jag längtar så otroligt mycket! Då får jag/vi veta när vi kör igång!!! Det är så spännande och det ska bli så härligt! Ska nu bara hålla tummarna för att det kommer att lyckas, för det är min stora mardröm just nu...att det ska visa sig att det inte funkar...men jag ska hoppas på det bästa!
Har den sista tiden tyckt att det varit jättejobbigt att träffa/se gravida kvinnor samt att träffa små bebisar... Jag känner 13st som blivit eller ska bli föräldrar under detta år och jag tror att anledningen till att det känns så jobbigt är jag själv längtar så mycket! Jag är naturligtvis jätteglad för mina vänners skull, tro inget annat, jag är bara lite avis ;)!

Jaja...nu ska jag fokusera på slutet av augusti och sedan på det som kommer sen!!!

Veckorna rullar på i väldig fart!!! Det gillar jag, vill ha höst nu! Kilona trillar sakta men säkert av och jag mår så bra! Visst har jag en bit kvar, men jag har annat som hägrar i mitt liv! Att jag både ska få bli ingift moster och faster till hösten har ju inte gjort min längtan svagare direkt...Vill också!!! Nu får jag/vi hoppas att det bara går när den dagen väl är här! Så jag längtar vidare!!!

Över ett årsen jag skrev sist. Mycket har hänt sen dess! I december genomgick jag magoperationen och mår så himla bra!!! Det bästa jag gjort! Har gått ner 24kg nu och har äntligen hamnat på rätt BMI gräns för insemination. Dock så måste jag vänta i helst ett år innan jag får bli gravid, men vi får väl se om jag orkar vänta så länge?! Just nu njuter jag av livet och har så mycket att se fram emot!!! Men längtar ju mest efter att få gosa med en egen liten bebis...2012 ska bli vårt år!!!

Ser att det var ett tagsen jag skrev... dagarna går fort och jag hinner inte med allt det jag skulle vilja.

Går sämre med viktnedgången nu...är så arg på mig själv...har verkligen ingen karaktär. Har insett hur lätt det är att falla tillbaka i gamla banor och skulle nu behöva något som verkligen satte stopp för detta...
Så innan jul tog jag ett beslut om att göra en gastric bypass någonting...ta bort större delen av min magsäck med andra ord. Har träffat läkare och allt så nu får vi se hur det går...han sa dock att jag skulle ha med i beräkningen att jag väger för "lite" för en sådan operation så att jag kan få avslag... man blir ju knäpp. Väger för lite för att få göra denna operation, men är för tjock för att få göra en insemination...suck...livet är inte direkt lätt. Men nu ska här satsas... Har iallafall beslutat mig för att sluta på ITRIM...det tar för mycket tid för så lite tid man är där...all tid går till bara resorna dit. Ska satsa på träningen här hemma istället och köpa till styrketräning på mitt Friskis kort istället...då kan jag dessutom träna ihop med min älskade fru!!

Just nu är det mycket annat som upptar min tid... Vi flyttar till en större lägenhet om ca 1½ vecka så till helgen blir det målning och tapetsering för hela slanten. Men så underbart det ska bli med lite större yta!!! Längtar!!!

Jag håller tummarna för mig själv och alla andra därute som försöker får barn!!!