... och nu är jag inne på ruvardag 10. Analyserar allt in i minsta detalj som vanligt.
Brösten, magen, illamående osv. För att inte tala om alla toalettbesök den senaste veckan. Skulle kunna bosätta mig på toaletten här på jobbet just nu känns det som.
De symptom jag kan rada upp är:
På dag 3 så hade jag en kort illande känsla i livmodern. Hoppas för allt i världen att det var den lilla som klamrade sig fast!
Dragningar/illande känsla runt äggstockarna... (hu... bara det inte är ett utomkveds??).
Tycker mig se en liiite upphöjning runt vårdgårdarna. Checkat av färgen i underlivet... ( ja jag läste att det kunde bli lilaaktigt iom. den ökade blodgenomströmningen). Och jag är lila. Men samtidigt så kanske jag alltid är det..??!
På dag 8 fick en kort släng av illamående på morgonen. Men det har jag ju haft förr utan minsta lilla antydan till graviditet.
Hade igår den där träningsvärken i magen som jag minns ifrån min förra graviditet. och tränade nåt har jag knappast gjort??
Sambon tror stenhårt på att den har fäst. Han grundar det hela på att jag 1. Somnat i soffan före kl 21 flera kvällar på raken. 2. Att jag fick sprucken röst o tårar i ögonen när vi en lunch pratade om en flicka på sonens dagis som är konstaterat döv på ena örat. (att jag alltså skulle vara hormonstinn o överkänslig).
Den 1:a maj har jag fått testdag ifrån kliniken. Är ju en eeeeevighet dit ju!!!
Ja ja.. det är väl inget annat än att vääääänta. Sen OM det tagit sig så är det ju 8 månader till av vääääntan. :)

Glömde att skriva ner att de behövde bara tina ett av våra två återstående ägg. Så ett finns kvar till ytterliggare ett försök. OM vi inte lyckas då hamnar väl vår eskimå i soptunnan eller i ett forskningslabb. Med donator får man endast "producera" två barn...
Sen så fick vi dra kortet och en nätt liten summa på 9000 kr drogs från mitt konto...
Hur vi löste det med sonen..? Jo farmor hämtade honom på dagis redan vid 15 tiden. Lämnade sonen som vanligt vid 08.15. Sa till personalen att jag skulle på kurs i Örebro och att farmor var 1.a standin.Sen så gick allt sååå snabbt o smidigt i Uppsala. Vi var där redan runt 12.30. Käkade lunch på samma asiatisk restaurang som sist. Var på akademiska redan vid 13.15. Klockan 13.45 var vi inne med doktor Gudmundsson o kompani i återföringsrummet. Redan innan kl 14.00 var vår fem-celliga bebis instoppad i mig.. :).
Ifrån Uppsala 14.15. Körde fel iår igen...!!! va sjutton vi ska inte mot stockholm!!
Hemma igen strax efter kl 17.00. Sonen glad o nöjd med farmor hemma. lasagnen värmt o bara att äta... !
Det känns nästan för lätt för att det ska sluta "bra"...
Sambons chef var påsklovsledig och notera knappt att sambon anmälde sig sjuk... (som han då tar ut kompledigt för .. min man är nämligen aldrig sjuk.. inte ens då han har 39 graders feber ).
Tänk om det ändå kunde funka... jag har ju såklart redan kontrollerat mot senaste mens vilken dag det blir BF. 1:a januari. Lite roligt... :)

Va f*n är det för fel på min kropp..??!! Igår kväll kom ÄL värken med besked. Ont när man står ont när man ligger. Halvligga över soffan och bara andas. Tänk om det blir som i november då jag åkte akut till sjukan på lördagsförmiddagen..?
Av nån outgrundlig anledning så är det när ägget släpper ifrån höger sida. Känns som om nån vrider runt med en kniv i äggstocken. Blir illamående och knäsvag när kniven vrids om.
Ringde akademiska idag och frågade om råd. I november så kom det ju en störtflod med blod nån dag efter ÄL. Fick rådet att ringa in på fredag morgon vid 7.30-8.00 o meddelade om det kommit nån störtflod. Hör dom inget ifrån mig så tinas äggen...
Hoppas nu att denna värk kommer släppa under dagen och att eventuellt blodet absorberas in i kroppen snabbt som attans...
Vill ju verkligen komma iväg nu.. påsklov o allt. Sambons fejkade frånvaro ifrån jobbet liksom kommer i skymundan...

Gjorde ett test med manuell teststicka igår vid 16 tiden. Det såg ut som om strecken var lika tjocka. Slet fram ett digitalt test o efter 2-3 min visades ingen glad gubbe... :(.
Var på gympa med sonen och var hemma vid 20.00 tiden. Testade då ett nytt digitalt test. Och fram kom den glada gubben!!!
Idag har jag ringt uppsala akademiska och vi har fått tid på fredag kl 14.00. Så på fredag bär det av de 25-30 milen österut...
Hoppas verkligen nu att något av de två äggen överlever upptiningen. Har vi otur så kommer vi fått ett negativt svar på telefon strax efter kl 10.00. Typ halvvägs till uppsala.
Tänk om fredag den 13:e skulle kunna bli en riktig lyckodag?!
Alla tummar o tår må hållas!!

Testat i några dagar nu och analyserat testen fram o tillbaks. Vill ju INTE få omslag på torsdag eftersom det hela avblåses då... iof. så är det väl inget man kan "förhindra" om så sker....
Tycker mig "känna" i magen att nåt är på "g" samt så tycker jag att teststecket blivit liiiiite mörkare än gårdagen. Förra ÄL tog jag ju bortåt 7-8 stickor och man ser ju faktiskt tydligt när det börjar slå om....
Hoppas på full stegring under morgondagen. Vill sååå gärna ta en tur till Uppsala på fredag. Vore ju perfekt att slippa stressa hemåt då det är helg sen.. :)
Sen har jag tagit snacket med min "nya" projektledare. Var sååå s*tans nervös när jag skulle prata med henne. Hon trodde först att nån dött/blivit svårt sjuk.... fick inte fram ett ord utan bara stammade. Men sen när jag väl fått ur mig de första menningarna gick det bättre. Och faktiskt var det lite komiskt. Bland hennes första kommentarer var "Va, spännande/intressant jag känner ingen som gjort provrörsbefruktning förrut!".
Kul att man kan se det ur den vinkeln också. Inte bara ångest och medlidande...
Dags att på börja dagens jobb... håll nu tummarna för omslag imorgon!!! :)

... nedräkning mot ÄL har verkligen börjat. Skaffat ett gäng ÄL tester och planerar att börja testa redan i påsk. På dag 14-15. Även om jag säkerligen får hålla på och testa borttåt 10 dar...
Nu ska jag bara försöka få till ett samtal med min "nya" projektledare. Har bytt jobb (internt) från då sonen föddes så nu har jag en ovetande "chef" att berätta för. Känns bättre att ge en förklaring innan till varför man helst plötsligt ska vara ledig en dag. Och sen den gruvliga tiden ifrån återinsättning till testdag...

Ringde Akademiska precis o fick svar på att mina virusprover inkommit och att de var helt ok. Sen så kollade jag även upp lite kostnader. Alltså om inget av de två äggen klarar upptiningen så behöver vi inte betala. Känns skönt att "slippa" betala 9000 - 10000 kr och så blir det ingenting...
Spottingen har precis börjat här i dagarna så jag räknar med att mensen drar igång på allvar i helgen. Sen är det bara att hoppas att ägglossningen sker nångång i v 16 - v 17. och då INTE på en torsdag!!
Räknar o räknar på när födelse för ett eventuellt barn skulle ske om återinsättning sker i vecka 16 - 17. Sonen sattes tillbaks i början av dec och kom ut i mitten av aug. En återsättning i mitten av april borde ge födelse i början av januari??
Känns lite otäckt att sitta o räkna på dagarna innan man ens har kommit iväg... men samtidigt så har ju nån sagt att "man ska tänka positivt".... :)
Åh vad jag vill spola fram tiden en vecka eller två!!!
(För att sen ytterliggare trycka på STORA framspolningsknappen till typ nov, dec..)

Gissa vem som fick omslag på stickan redan igår kväll..?
Japp. Så nån resan denna månad blir det inte. Vilket jag iof. från redan var inställd på. Känns lite snopet men ändå helt ok. Nu hinner virusproverna bli färdiganalyserade och jag hinner köpa ett paket digitala ÄL test.
Nu gäller det bara att ÄL omslag nästa gång inte sker på en torsdag. Alla andra dagar är det visst ok.
Så 2013 får bli födelseår för denna bebis... :)

Herregud... vad det kan gå fort ibland!
På gynundersökningen idag så såg läkaren att min vänstra äggblåsa var på g och föreslog glatt att jag skulle börja med stickor redan ikväll och hoppas på omslag på lördag/söndag. För då blir det resa till uppsala i början på nästa vecka!!?
Fick stamma fram att "ursäkta jag måste ringa sambon o höra att det är ok att åka nästa vecka"...
Och han tyckte väl att det är väl ok..
Sen var det virusprovtagningsdags. Fick faktiskt komma före i kö eftersom proverna måste snabbt som attan bli klara innan återinföringen. Efter det ett besök på apoteket för att inköpa de klassiska ägglossningsstickorna. Upptäckte att det fanns en ny variant som man testat med saliv och sedan fick läsa av i ett slags mikroskop om det kristalliserade sig ordentligt. Kom dock fram till att jag köper de vanliga manuella stickorna som jag kan stå under köksfläkten o analysera i min egen takt... :).
Så nu är vi verkligen på G!
Kan inte låta bli att räkna bland veckorna. OM det tar sig så blir det väl en decemberbebis? (om den kommer i vecka 39-40). Nu är det v10. 10 + 40 veckor = 50 veckor.
vad lätt det är att börja drömma. Och va snabbt det kan gå att ramla ner på jorden igen. Men nu vill jag tänka positivt. Vill börja drömma om en stooor mage med en sprattlande bebis...
Håll tummarna nu för att ägglossningstestet inte visar stegring imorgon. För då avblåses alltihopa...!!

Ska jag få komma på gynkontroll samt provtagning. Hoppas att jag faktiskt får göra återinsättning med Provera. Känns som om jag inte riktigt litar på min egen ägglossning längre...
Tänk OM allt kommer flytta på enligt plan... proverna visar grönt och mensen kommer om nån vecka eller två. Sen i april en liten tur till uppsala och i maj så får man plus på stickan. Och 2013 kommer det ut en liten välskapt lillasyster till sonen...
Tänk OM... :)

Första steget är nu i veckan taget emot ett syskon till vår son. Första telefonsamtalet är ringt till fertilitetsmottagningen här i stan. Blev bollat till Uppsala akademiska som bollade mig tillbaks till Karlstad. Historien känns så väl igen.
Idag är målet att ringa till Karlstad och försöka boka upp så att jag får göra virusprovtagning samt en gynkoll. Vi gjorde ju dessa kontroller inför första barnet men efter två år måste man visst ta nya prover. Undra hur dyrt allt kommer att bli?
Bara att ta virusproverna samt ett besök i gynstolen på akademiska skulle visst gå på 3000 kr. Sen 9000 kr för själva återinsättningen. OM nu nåt av de två äggen klarar upptiningen vill säga.
Bollen är iallafall i rullning och det känns som om det är dags för en lång resa igen. Dock så är både jag o sambon lite mer lugna denna gång. Blir det inget så ska inte världen "gå under". Vi har ju den finaste av alla söner hemma hos oss.
Nu dags för att ringa det där telefonsamtalet!