Tiden rinner iväg, det blir färre och färre tillfällen som jag sitter framför datorn och försöker uppgradera vad som händer med våran lilla familj.

För två helger sedan hade moster bokat in twinsen till deras place, så att modern och fadern fick lite egentid! Vi var ute och käkade och en liten tanke slog mig att vi kanske skulle fortsätta för ett glas rött på puben, men tanken flyktade bara snabbt förbi, och vi åkte hem och la oss och sov! Vaknade vid 06:30 och tänkte att nu va det visst färdigt sovit, men ock så fel jag kunde ha! Jag somnade om och sov ända till kl 9:30! SÅ SKÖNT!!! Prata om att vi har världens bästa moster, morbror och kusse!

 Pruttarna går på dagis! Det va ju lite svårt att skola in dom eftersom magsjukan härjade där. Andra veckan hann vi gå fyra dagar, sen va killen och pappa hemma med spruttmagar… På lördagen började jag sprutta, och sen även kom uppvägen igång på mig.. Fy f-n för magsjuka… Men plåtmage tjejen hon klarade sig hon! Hon va till och med hård i magen hon!

Det har väl varit lite gråt och tandagnisslan på killen när vi lämnat på dagis.. Fast i går va det tjejen som varit ledsen när pappa gick. Självklart stod han kvar och lyssnade utanför dörren en stund, och han sa att det blev ganska tyst snabbt ändå..

De börjar att utrycka sig ganska bra, fast att de inte kommer så många ord än. Tjejen har sagt ”gocka” (docka) ”gocka” (klocka) och båda säger ÄNTLIGEN mamma nu!

Om man frågar tjejen om hon vill åka kärra när vi ska ut någon stans, skakar hon på huvudet och säger ”näääää”. Hon vill INTE åka kärra, medans när man frågar killen om han vill gå skakar han på huvudet och säger ”näääää”! Prata om att det är precis olika de där två gosingarna!

I måndags va då stora dagen här! Barnen skulle få bekanta sig med lokalerna på deras Dagis. Dagisets tre fröknar var där timmen mellan 16-17 då familjen  stormade in. Det små gick runt lite här och där, för att kolla in läget.

Så i går va vi där mellan 9:15 till ca 14:00. Pappan och jag satte oss på golvet, och våra små sprang iväg och busade lite här och där. De kom till oss för att kolla att vi fortfarande va där, men menstadels va de över allt annars.
 Vi hann med en fruktstund, en sångstund och en lite stund ute i ett snötäckt landskap. Tjejen drog iväg själv med en vagn som hon gick och sköt framför sig, medan killen hade mer koll på var pappa och mamma var!
Så in för lunch, som bjöd potatis med köttfärsgryta. Gott va det och killen åt sådär, men tjejen åt nästan inget alls…
Så kom vilan… Killen låg tillsammans med pappa och tjejen med mamma… Killen slocknade, men det gjorde inte den lilla tjejen inte… Det va roligt att sätta sig upp och kolla sig lite i spegeln som va precis över henne. Åsså kunde man ju ligga och rulla runt, eller ligga och gnola lite eller bara sträcka upp armarna i luften. Efter ca en halvtimma gav jag upp och tog med mig lilla tjejen ut och satte oss i pölen och läste saga! Sen kom den ena ungen ut efter den andra… Dörren in till vilan-rummet öppnades och då kom våran lilla kille ut med fröken. De hade suttit och myst en stund där inne innan de kom ut! Han sov väl ca en timma och va pigg och glad när han kom ut! Så hann vi leka en lite stund innan det va dags för patrasket att ta sig hem.

Det va en trevlig dag, och jag kan inte för min själ förstå hur tre fröknar hinner med allt på 16 barn… Bara det här att få i tummen i vantarna, det är för mig en gåta, och då har jag bara två att hjälpa… Tålmodiga människor måste jag säga..

Idag, när vi stod klädda och färdiga ringde de från kotten och berättade att ett barn hade kräkts igår och att ett annat barn hade gjorde det efter frukosten, så de sa att vi va välkomna om vi VILLE, men nej, det ville vi INTE.. Vi gick ner till öppna förskolan istället.

På eftermiddagen ringde de från dagiset igen, och då va det två barn till som insjuknat i vinterkräkan, så det blir ingen inskolning imorron heller.. Funderar skarpt på att ställa in fredagen också.. Har liksom ingen lust att kräkas..

 Än så länge känns det bra, fast det gör lite ont i en att de börjar bli så stora. Och kommer de verkligen att klara sig utan sin mamma och pappa om dagarna? Prata om att man är nojig… Jag vet att det kommer att gå hur bra som helst, men…

Julen har passerat och den blev väldans bra!

Som vanligt åkte pappa, syrran och jag ut med julblommor på morgonen. När jag kom tillbaka hem var sambons kompis här. Kompisen hade haft killen i knät och de hade lekt, och så sa han till sambon: ”vi har missat något här”.. Det visade sig att lilla tjejen fått tag i en chokladbit ur en chokladask! Hon va helt brun om munnen och väldigt nöjd! Det är första gången som hon ätit något godis! (va vi vet i alla fall!)

När klockan blev tre kom allt folk till oss, och som vanligt dukade vi upp fika och godis, och nu va det killens tur att prova godis! Han fick en skumtomte, men det va inget vidare.. Han slickade några gånger på den , men sen satte han fast den i bordet! Tjejen fick också, och hon gillade det! Så lik mamma, så!

Tomten kom (sambon) och de va lite reserverade, samtidigt som de va väldigt nyfikna! Tomten delade ut en julklapp var till barnen, och när han skulle gå frågade vi om inte tomten kunde få en kram? Tjejen va på väg fram, men några meter ifrån stannade hon och vände… Han va nog lite läskig trots allt… Sen öppnades det paket.. Det va väl jag och sambon som fick öppna, de va inte värst intresserade. En favorit va ändå en bobcat som killen fick, och en mobiltelefon. Något som också va poppis va deras trehjulingar de fick av farmor och farfar!

Lillprutten fick feber på julaftonskvällen, 39 grader, och några timmar senare kändes han fortfarande varm, och tempen hade gått upp till 39,3 så jag ringde till jobbet och kollade hur mycket paracetamol man får ge, så han fick en dubbel dos, den lilla skrutten. Sen va vi uppe några gånger under natten och bytte blöjor.. Han hade fått magsjuka… Han till och med sprutade ner vårat toagolv en gång. Men han va pigg och alert dagen efter, så det gick över ganska fort! Jag lyckades också få en släng, men det va lika fort över för mig.. Men det blev inget firandet hos pappa på juldagen.

Idag har kussen och jag varit med twinsen till badhuset, och gissa om det gillade det. Först va de väldigt klängiga men efter en stund va det full rulle! Vi va i familjepoolen, lilla poolen och sen avslutade vi en KORT stund i bubbelpoolen. Tjejen ville inte vara kvar i bubblorna, så vi gick upp. Men det  blev alldeles lagom tid, för det var en mycket trött killen och tjej i bilen hem, och prutten hann och somna i ca två minuter innan vi va hemma och det va dags för mat.. Men sen sov de gott och även jag, eftersom jag ska ut och jobba i natt.

Nu börjar det närma sig tills de ska börja på dagis.. Den 9:e är det dags. Vi ska då dit klockan 16-17 och bekanta oss med lokalerna…
Åh va stora de har blivit, och kommer att bli när de ska på dagis och allt…. Jag tror inte de kommer att klara sig utan sin mamma jag… Tror väl att tjejen kommer att fixa det galant, och att det är killen som kommer att vara ledsen, men vi får väl se hur det går!

Killen säger mest hela tiden "Stia, Stia", och undrar var hans syster är… Ibland säger han även Stia åt sig själv…. Tjejen säger inte mycket, förutom här om dagen när moster sa: ”lyssna på vad hon säger” och jag tyckte mig höra "tutte", som hon höll en i handen…

Nu är vi inne i en period där det ska klättras på ALLT. Roligast är när man tagit sig upp på en stol och sen upp på bordet… Aj aj säger jag typ tusen gånger, men vad hjälps det?

Förra veckan när det kommit snö, var vi ute och åkte pulka en stund! Först drog jag lite på dom i varsin pulka, sen fick de prova att åka själva nerför våran lilla slänt vi har här på gården. Tjejens pulka var bäst, den åkte längst. Den killen hade köpte jag på Ullared, så där har vi varför den inte gled så långt!

Idag har lilla tjejen gjort sin debut på pottan. När jag pratade med henne såg jag att något va på gång, och jag kände sen en ljuvlig doft.. Då tog vi av blöjan och jag satte henne på pottan. Hon satt där ett tag och när hon reste sig visade det sig att hon gjort en liten klick där i! Satte på en ny blöja och en liten stund efter hade de kommit mer, så jag skulle ju ha haft kvar henne på pottan en stund till, men men..

Förra veckan såg jag på lilltjejens arm att den va alldeles full med blåmärken. Förklaringen till färgen var den lilla herren i huset.. Han har bitit sin syster ett X antal gånger i armen. Alltid höger arm… Det är ju lite svårt att skälla på honom när man inte ser att han gör det, man kan ju liksom inte komma efteråt och skälla, för då vet han ju inte vad han har gjort för fel.. Häromdagen hittade jag en tuss med hår på rumsgolvet… Men hon gör aldrig tillbaka, vad vi vet i alla fall..

Ja, jul närmar sig. Vi har inte köpt en massa julklappar.. Vi köper saker till dom när de behöver dom och vi har ingen lust att köpa bara därför att… Än så länge förstår de ju inte det här med paket, så det är bättre att vi har några stycken paket under granen och sen att vi köper när det behövs. Så resonerar vi i alla fall!

 Jag får tyvärr inte ha min mamma, hennes gubbe och mormor hos mig, det blir för långt att åka för mormor, och det är ju verkligen synd. Men syrran med familj, farmor och farfar, mormor S och min pappa kommer, så det kommer att bli bra ändå! Det ska bli härligt med jul!

När jag varit ledig några dagar är det rätt så kämpigt att åka iväg och jobba… Nu ett tag har det varit tvärfullt på jobbet, och de barn som legat inne har verkligen varit sjuka, så när man tänkt sig gå hem lite tidigare för att komma hem ”i tid” har man istället fått jobba över… De där flextimmarna, de kommer nog aldrig en till gagn…

I natt ska jag göra natt. Jag har precis börjat med det, har bara gjort några stycken. Det är med pirr i magen som jag åker dit, efter att ha varit ledig lördag söndag och idag på dagen.. Man vet aldrig vad som väntar en…

Länge sedan jag skrev något nu. Jag liksom inte hinner med längre, eller så är jag för trött…

Idag har vi varit på lekverkstan och lekt och sjungit! Lilla skrutta klättrade in i en båt som är i ett av rummen, och så såg hon att det fanns en ribbstol i båten som ledde uppåt, och självklart började hon klättra… Hon är inte rädd för fan själv tror jag…  Hon klättrade upp och ner några pinnar också upp igen och ner en bit, och så där höll hon på.
 Det finns en stege som leder upp till ett hål i väggen, där man kan krypa in, och detta upptäckte hon… Så hon klättrade ända upp och in i hålet, men lyckades slå i huvudet några gånger, så hon kom ut och ner i min famn, för att snart överge den för att klättra upp igen.. Det känns lite tidigt att hon klättrar så. Här hemma klättrar hon upp på stolarna och sen upp på bordet. Det är väl i och för sig helt ok att hon klättrar, det är ju bara synd om hon trillar ner…

Både killen och tjejen klänger sig upp på toastolen och älskar att trycka på spolningsknappen.. Vi ajajar hela tiden, men det är som om det inte finns några små öron på dessa två godingar… Än en gång, de får gärna klättra, men klinker är hårt att trilla ner på..

 Vi har inte riktigt samma lycka numera när vi lägger dessa små.. Tjejen får inte ro på ett tag och håller låda ganska länge innan hon somnar.. Man får gå in och lägga henne i sängen, eftersom hon står upp och hoppar  i den.. Hon skriker-gråter fast hon är inte ledsen.. Men hon hörs. Ibland hänger brorsan på, men oftast somnar han.

Killen har varit lös i magen en längre tid nu, och jag ringde till BVC för att få lite tips. De trodde att förkylningen de båda haft kunde vara orsaken, men nu är de ju inte förkylda längre, och har inte varit på ett tag, så jag vet inte. De sa också att det kan vara så att han  får för mycket fibrer, så vi ska väl försöka ge lite mindre då. Vi har köpt laktosfri mjölk och yoghurt så vi provar med det. Men vi har inte bytt ut laktosen i maten, så jag vet inte om det är ogjort liksom..

Killen är fortfarande lika tokig i bilar, tjejen så där!

Vi har lärt dom en massa lika djurläten, och när man pekar på ett djur svara de med lätet. Morbror, den token, har lärt killen hur rumpan låter… Han skiljer billjudet och rumpljudet, han pruttar på olika vis, och det tycker jag är kul!

 De älskar att vara ute! Vi kan bara gå omkring och inte göra något, det är livet det! Ibland hittar de en gren, ibland ett löv och stenar är en klar favorit. Allra roligast är det att släppa ner de i brunnen här utanför, det är så roligt när den försvinner och pluppar!

Jag njuter varje dag jag får tillbringa med de här små! De förgyller verkligen min dag. Det har verkligen varit värt allt kämpande, när det nu kom så härliga ungar! Man är lyckligt lottad!!!

I förrgår när jag ställt mig i duschen och sambon precis gått upp, hör jag en duns och tunga fotsteg som springer fram till deras rum. Det visar sig att lilla killen har trillat ur sin säng.. Men det verkar inte som han slog sig så mycket, för han var lättröstad. Lilla plutten då… Han har väl stått i sängen och förmodligen hängt över, och trillat ner i golvet…Vi såg ingen bula, eller andra täcken på att han slagit sig.. Sen på kvällen sänktes sängen till lägsta nivån..

Sambon och barnen skulle gå ut och gå iväg på något och tjejen satte sig i pappas knä för att bli påklädd, men lillprutten satt stilla när han fick på sig skorna men sen drog som en avlöning. Lilla tjejen skulle då vara snäll och hjälpa sin bror, och går då fram till honom och lägger armarna runt hans mage och ska så dra honom till pappa så han kan sätta på honom jackan! Självklart snubblar hon till, och får sin bror över sig, och det blev ledset ett tag.. Lilla  gumman som ska hjälpa till…

Igår hade barnen fått tagit av sig blöjorna innan de skulle och sova! Tjejen hade tagit sin blöja och lagt i blöjhinken och sen stängt locket. Då hade en flik på blöjan stuckit upp så då öppnade tjejen locket och petade ner fliken, för att sen stänga igen!

Nu har jag tre lediga dagar efter en VÄLDIGT rörig dag på jobbet, och de ska jag tillbringa på allra bästa sätt – med mina två små. Sambon ska jobba imorgon, och det tror jag han tycker ska bli gott! Så det blir nog bra för oss alla! En lite paus i pappaledigheten!

Oj va lillkillen snavlar.. Hela tiden kommer det ljud ur hans mun, och det verkar verkligen som om han för ett smatal! Det är så härligt att höra honom!

Tjejen hon pratar inte alls så mycket, men det verkar som hon förstår och är lite mer med än sin brorsa… Man kan be henne om små tjänster, som tex räcka en saker och gå och kasta saker i papperskorgen! De är hur mysig som helst!

 När man jobbar om dagarna vill man bara hem, när klockan börjar närma sig sluttid.. Vill absolut inte göra någon övertid, men tyvärr så måste man ju det ibland.

Det blir verkligen inget gjort förrän de små har gått och lagt sig.. Jag vill vara med dom varje vaken sekund!

Igår gick hela familjen på en liten promenad! Vi gick upp mot skogen för att ta cykelbanan här över och när vi kom dit, släppte vi de små lösa och det fick knalla och gå som de ville! Oj va mycket spännande det fanns att undersöka. Hade faktiskt inte en aning om att det va så mycket att undersöka….

Det plockades stenar, en varsin gren hittade de som de förde framför sig. Killen hittade mossa och Tjejen gav mig löv och annat ”skogsavfall”. De hittade de vattenpölarna som fanns, och det v ju hur kuligt som helst att stå och stampa i dessa blöta saker så det plaskade! Killen satte sig i en pöl, så han blev lite blöt på byxbenet. Men vi fortsatte våran promenad ner till lekparken. Först va vi själva där, men sen kom grannarnas ungar, och det är ju mycket större än våra små, så det va ju jättekul att titta på dom. Våra pluttisar kom helt av dig, och bara stod och tittade på dom när de for fram som yrväder!
Tuva, den minsta i gänget, hjälpte lilla tjejen att gå i trappan upp till den stora rutschbanan, och sen åkte hon ner i mitt knä, och sen skulle hon upp igen! De va så söta!

 I några veckors tid har lillprutten vaknat någon gång runt 04:00 och legat och tjoat! Ibland har systeryster hakat på, men oftast sover hon vidare. En natt höll lillkillen på från klockan 02-04:00 och då va det väl inte så roligt att gå upp klockan 5:30, för att åka till jobbet… Vet inte varför han vaknar, han är inte ledsen..

De äter fortfarande välling runt klockan 05:30 och sen somnar om till ca klockan 7:30, ibland längre.

Tjejen har väl börjat äta bättre, fast idag ville hon bara ha en tugga. Men vi har haft fikagäster här, så hon va väl inte hungrig antar jag… Just nu sover de, och gör nog det i ca 45 minuter till. De sover mellan 1½-2 timmar på eftermiddagen. Lägger sig för kvällen gör de vid 18:30. Oftast vaknar de inte, förrän just vid 04:00 då da!

Det duggar inte tätt mellan gångerna som man för lite anteckningar om barnen och livet i allmänhet…

Det funkar bra på jobbet.. Visst får jag fråga mycket, och det är mycket man har glömt bort, men det går bättre och bättre tycker jag!

En dag i veckan fick jag en sån där aha-upplevelse. Eller ska jag säga en ”smack i medvetandet” kanske? Jag hade hand om en pojke i tvillingarnas ålder som har legat i ”gråzonen”  vad det gäller om man kan konstatera leukemi eller inte, och nu visade det sig att han har det… Då fick jag en sån där pang i medvetandet att vi ska vara VÄLDIGT lyckliga att vi har två friska små ungar… Visst har jag tänkt på det, men denna gång va det så uppenbart på något vis… Man kan bli smått tokig när killen håller på och grinar för allt, men egentligen vad gör väl det? Han är en frisk liten kille som talar om när han är missnöjd…

Tjejen har haft en period då hon har ätit bra, men idag va det stopp efter bara några skedar. Åh det va ju jättekul att slänga skeden på golvet när den va rågad med mos och korv… Men lilla prutten åt som bara den. Han åt till och med själv idag! Det går riktigt bra faktiskt! Sen att det hamnar lite på magen och så, det får man ta! Fast just mos och korv va bra, för det stannade på skeden även om man hade den upp och ner!

 Det verkar funka bra för sambon att vara hemmapappa! Han springer på öppna förskolor och rytmik två gånger i veckan! Jag har den turen att jag får vara med på rytmiken på kyrkan på onsdag, för då jobbar jag eftermiddag!

När jag kommer hem från jobbet, eller innan jag åker iväg om jag gör kväll, händer det inte speciellt mycket här i hemmet.. Nej då sitter jag med mina små och bara myser med dom! Det är faktiskt svårare att åka hemifrån när jag jobbar kväll, för då hinner jag träffa dom hela förmiddagen!

 Idag ska vi till Moster, hon fyller år! Igår ritade twinsen en varsin teckning till henne, och jag kan tänka mig att de slår våra presenter…
De blir fortfarande helt tokiga när de ser morbror och moster, de verkligen älskar dom! Och det är ömsesidigt! Än en gång: vad skulle vi göra utan dom?

 Oj va länge sedan jag skrev något nu… Fy fy…

Då har man då börjat att jobba… Väldigt rörigt att komma tillbaka, med nytt ställe och ”nya” ungar.. Men det känns bra att ha kommit igång, än så länge i alla fall! Men det bästa med dagen, det är ju att få åka hem till de små! När man sen hälsas välkommen hem med världens största leende och en kram, då finns det inget annat i hela världen som betyder något. De få timmarna jag hinner va med dom tillbringar jag med dom hela tiden, allt annat får vänta tills de somnat… LYCKA….

Sambon tar sin pappaledighet på största allvar. Han planerar dagarna med olika aktiviteter, och rytmikgrupper går de på två dagar i veckan! Barnen verkar trivas, och det gör nog Sambon också, det verkar så på honom i alla fall!

 Förra vecka va vi på ett-års kontroll! Båda barnen fick en ”OK” stämpel i rumpan! Det testades om de kunde höra, och det frågades vad de klarade av osv. Det hela avslutades med ett stick i vardera ben, och det är klart då blev det lite gråt. Denna gång va det Tjejen som grät mest, men när de sen fick sitt ner på golvet och äta lite russin, så blev det genast mycket bättre!

Vilka olika personligheter vi har i våran familj. Många gånger tror jag att tjejen är lite mer lik mig i humöret, men för att vid nästa sekund tro att det är killen som är lik mig… Men det är väl en blandning av både mig och sambon, såklart!

 I helgen va det meningen att jag skulle vara med på  möhippa, men jag lyckades väl självklart bli sjuk med feber och vitprickig hals, så det blev inget av den kuliga resan.. Moster, morbror och kussen kom hit på lördagmorronen och hämtade upp korvarna, för att ta dom med för att mata änderna med gammalt bröd, och sen för att ta med dom till badhuset, så att jag skulle få vila, och sambon göra något annat än att bara ha hand om barnen. Vilken evinnerlig tur vi har som har dom. Det va inte snack om att be dom om hjälp, moster erbjöd sig självmant att hämta upp dom och tillbringa några timmar med dom under lördagen. Jag vet inte hur vi ska kunna tacka dom? Vi kommer för evigt stå dom till skuld…

Igår hade killen feber, han kändes varm redan när han vaknade och det fortsatte han med hela dagen. På kvällen hade han till och med 39,5 med alvedon i kroppen… Vet att inte feber är något farligt, men när den går uppåt kan det ju bli feberkramper och det vill man ju inte… Han va jättehängig på eftermiddan, men så idag när han vaknade hade vi kvar våran vanliga ”gamla” kille! Skönt!

Tjejen var med morbror igår till stallet när kusinen red. Han ringde och frågade om han fick ta med henne, och jag bara skrattade och tyckte att det var en utmärkt ide! Va mysig våran morbror är!

Idag har killen börjat och gå mer än han kryper. Man kan säga att han är exakt en månad efter syrran sin!

Tjejen åt själv idag vid maten! Pappa fick hjälpa till att sätta på pastan på gaffeln, men annars åt hon, och hon åt ordentligt också! Skönt!

Killen har också blivit en liten ”tjuvmatvägrare”.. Han har väl sett hur syrran gör, eller inte gör kanske man ska säga!

Hela veckan har vi kört grötlunch, också har de ätit maten lite senare på dagen och det har väl funkat hyfsat..  Men efterrätt eller frukt gå alltid ner! Busungar!

De är så härligt charmiga de där två! Killen kan charma vem som helst med sitt leende… Tjejen är lite mer reserverad, men är hon glad syns det på hela henne!

Killen ska fortfarande ligga i sin sängom kvällen och äta sin välling där, tjejen får sin i någons famn och det trivs hon med!

De här små skitkorvarna har nu några dagar haft en förmga att smita iväg till våra blomkrukor och sitter där och pillar i jorden och stoppar sen i munnen… Jag aj-ajar dom, skäller och säger fy, men varje gång ser de helt förvånade ut…

Bland det bästa som finns just nu är att vara upp i soffan! Där klättrar man på ryggstödet, och springer omkring och kastar sig i de mjuka kuddarna! Än så länge har det gått bra…
 Något annat som är roligt är också att vara inne i vårat sovrum och släcka och tända våra lampor. Speciellt tjejen gillar att trycka på den lilla knappen som sitter på sladden. Hon kan stå där länge,  länge!

Numera blir det oftast bara en sovstund om dagen! Redan vid klockan 11 får man lägga de, för då är de trötta, men sen håller de igång till kvällen. Förutom när jag går hem från öppna förskolan, för då händer det att de somnar i sulkyn..

Igår sålde jag våran vagn som pruttarna hade när de va nyfödda tills nyss.. Vi köpte den för 1500:- och sålde den för 2500:-! ”Jag är en djävul på affärer”! Killen som köpte den frågade om det gick att göra något på priset, men jag sa att nej, det går det inte, för det är tre i kö som vill köpa den, så jag tror jag får sålt den ändå. Det där med att det stod tre i kö, det va väl kanske inte riktigt sant, men ändå… Fast när jag precis tog bort annonsen, va det en som ringde och fråga efter den…

Ja dagarna flyter på, och den 31 augusti närmar sig.. Det är den dagen jag ska börja jobba… Hade ju tänkt vara hemma till den 5 september, men jag får tre dagars inskolning på jobbet, så det fick bli onsdagen innan..

Dagisplatsen har vi ju fått till den 5 december, men vi har ändrat till den 9 januari.

Vi va på ett trevligt informationsmöte i måndags på avdelningen kotten, som de små ska tillhöra! Det verkar vara gemytligt, och personalen verkar vara bra! Det ska nog bli bra det här också…

När vi spelar musik, börjar det rycka i de små! De står och svänger hit och dit, och killen till och med sitter ner, och armarna far framåt och bakåt. Det är nog som pappa säger, han kommer att bli en balettdansare!

Det är en härlig tid nu med de små, som egentligen inte är så små längre…

Snart tar pappa över och det tror jag kommer att bli jättebra! Han har inte våra rutiner, men kommer nog skaffa sig egna, och det blir nog alla tiders det! Tror att han ska försöka aktivera dem på rytmiker och öppna förskolor! De mår bra av miljöombyte!

De förstår nog mer än vad vi tror! Här om dagen sa sambon till tjejen att de skulle gå på toaletten för att byta blöja, och då gick lilla tjejen dit, alldeles själv! Frågar man om man kan få något som hon har i handen, sträcker hon, oftast fram det!

HÄRLIGA SKITUNGAR, VA LYCKLIG JAG ÄR SOM HAR DESSA!!

Idag tog killen 12 steg, när mormor S stod och lockade med kameran! Prata om att man lurar ungar!... Får man det?!

Igår åt tjejen upp hela portionen mat, det serverades korvstroganoff, och hon fick hålla i skeden själv. Fast jag var med och styrde, annars hamnade det mesta i knät eftersom hon vänder på skeden när hon för den till munnen. Idag tog hon några skedar fisk, när hon fick hålla själv, men hon tappade intresset ganska snart, så då va det slut med ”ätinga”, förutom den halva bananen de fick i efterrätt..

Igår, jädrans vilket liv det va då. Det finns en leksak som har fyra ringar som sitter i tygbitar, och de kära syskonen tog en varsin ring och drog allt de orkade, och så skrek de för att den andra drog… Det va liksom bara att ta bort leksaken, för jag vet inte vem utav de som hade den till en början. Så här ska vi nog ha det i några år nu!. Ha ha ha!

I fredags ringde jag till jobbet för att höra om jag skulle komma in och lägga schemat, men då sa chefen att hon skulle sitta med schemat på eftermiddan, och så undrade hon om jag kunde komma in veckan innan 5 september för att skolas in några dagar! Så nu helt plötslig är det bara 3 veckor tills jag ska börja jobba igen..

Men jag tycker att det ska bli bra att börja. Jag har ju faktiskt varit hemma nu sedan 22 mars 2010, så det är liksom dags. Men jag undrar hur det kommer att kännas att vara ifrån dom hela dagar.. Men till en början är ju sambon hemma, men hur blir det sen när de ska på dagis? Huuuu, jag vill inte ens tänka på det… Men det är väl bara att inse, att det finns miljoner med ungar som alla har gått på dagis innan dessa två.. Men som man säger, man är sig själv närmast!

Det blir mer och mer vanligt att de bara sover en gång om dagen nu mera.. Skulle väl egentligen se till att de sover efter lunchen, eftersom det är så det kommer att bli på, just, dagis. Men när killen sätter igång sitt ”jag-är-trött” gnäll vid 10:30-11:00 tiden, då är det väldigt lätt att bota med lite sömn.. Och som vanligt, är det kollektiv sovning som gäller! Tjejen uppvisar inte att hon är trött, men när vi väl lägger henne, brukar hon oftast somna! Enkelt och bekvämt!

Nu har Tkillen börjat att gå så smått. Han börjar försiktigt precis som syrran gjorde. Han tar några steg och sen slänger han sig i famnen på den som sitter framför honom. Än så länge har det blivit fyra steg som mest!
Han har fått en till tand nere i käken, så nu är det fem uppe och fyra nere…

Tjejen går bättre och bättre för var dag som går, och nu ser det ut som om hon hellre går än kryper!

Vi har det så otroligt varmt nu, det blir poolen för de små nästan varje dag! Killen älskar att sitta i den och skvätta och dricka så mycket han orkar. Tjejen sitter en stund, sen gör hon små utflykter, gärna till altantrappen, för där är det ju riktigt roligt att klättra upp och ner upp och ner. Vi kör hårt med ”rumpan först” och det verkar som om killen har fått in snitsen, men lilla tjejen tror hon är stålmannen och kan kliva rakt ner… När man vänder på henne för att hjälpa henne ner, då kryper hon upp istället…

I två veckor har vi en liten tjej som vägrar att äta… Ingen mat vid lunchtid, men allt annat som är gott går bra. Vanilj yoghurt med kalaspuffar, vattenmelon, äppelkräm och sånt går ner hur lätt som helst, men mat: nej… Man blir så frustrerad, och jag tycker att hon måste bli hungrig… Men det är väl inte så mycket att göra åt det, bara låta henne få äta det som hon vill. Men det känns som man skämmer bort henne, och jag är inte riktigt bekväm med att hon får som hon vill, REDAN!!!

Nu har vi varit hos mamma några dagar och kom hem i onsdags! När tjejen var ett år och en vecka började hon gå ordentligt! Hon tog flera steg än de tre-fyra hon gjorde innan. Visst kryper hon ibland, men oftare och oftare blir det på två ben hon tar sig fram! Det går väldigt stappligt och det känns som hon oftast går med ena sidan först. Men som sagt, hon tar sig fram i alla fall!

Killen går inte alls, han går på knäna när han går efter lära-gå-vagnen… Men han har istället fåt två tänder mer! En kindtand i överkäken på höger sida, och en tand till nertill vid de andra tänderna han har!

De utvecklas så olika, men det är precis lika goa!

Vi provade att åka båt när vi va hos mormor och plastis. Till en början va de skeptiska, och de gnällde lite, tills vi kom ut på sjön. Tjejen hon ville inte sitta inne i hytten, så hon och pappa gick ut så de fick luft under näsan! Killen och mamma stannade inne med plastis i hytten och det gick bra!

Tältet de fick i present har vi slagit upp i vardagsrummet, och det är en klar favorit! Det går i 180 in och ut ur tältet! De skrattar och stojar, det ser nästan ut som om det jagar varandra när de busar i det!

Igår va vi till BVC för att väga och mäta, och för att få Tjejens utslag hon har kring mun undersökta. Det ser ut som små finnar med rött runt och hon har det kring munnen! Vi har uteslutit vattenmelon, eftersom hon ätit en massa sånt, och vi har bytt ut napparna, men det har inte gått över. På BVC kunde man väl inte svara på vad det var, men vi fick tips om en salva vi kunde smörja morgon och kväll med, och jag tycker nog att det redan har blivit lite bättre, även om det har tillkommit två utslag..

Tjejen är nu 79,7 cm lång och väger 10,740 kg.Tjejen har fortfarande täten i viktligan och väger 12,7 kg och är 79,5 cm lång. Killen har blivit längre än lillsnuttan!

Ja då har korvarna fyllt ett år! Dagen började som vanligt med välling, klockan 7:15. När det var uppäten la vi de små igen och mormor, plastis, sambon och jag tog ton och gick in med paket. De stod i sina sängar och funderade riktigt ordentligt på vad nu detta va! Så fick de paketen, med fattade inte vad de skulle göra med dom, så mormor var snäll och hjälpte till att öppna, medan vi självklart filmade och tog kort!

Så blev det frukost, lek, sovstund och lunch.

Eftermiddan ägnade jag och mamma till att göra iordning till kalaset som skulle gå av stapeln klockan 16:00! Jag gjorde fyra tårtor, två små och två stora!

Vi dukade ute i trädgården, och några minuter i 16 började det självklart regna… Vi plockade in alla dynor, men dukarna fick ligga kvar.. Det va en rejäl skur, och det höll på ganska så länge, men som vanligt: ”efter regn kommer solsken”! Ut med dyner, och ut med alla människor! Vi va 21 stycken! Barnen fick sin tårta, och de åt med händerna och sen hade de tårta precis överallt! De fick nog i sig en hel del, fast det är klart, en del hamnade på gräset också!

Det var en trevlig tillställning, och de flesta åkte hem vid 18:00!

De fick jättemånga fina paket, och jag tror att de båda var nöjda med sin ettårsdag! Kvällen inföll för de en halvtimme senare än vanligt, och faktiskt åt de vällingen jag gjorde iordning åt dom!

Det har varit kalasväder här och vi har tagit fram lilla barnpoolen och där har det silats, druckits, plaskats och gått i och ur vattnet mest hela tiden. I förrgår kom de inte i kläder över huvud taget!

I tisdags var tjejen ledsen och gnällig på eftermiddan, och vi tog tempen på henne och den visade 39,3… Vet inte om det kan vara så att vädret har spelat in, med tanke på vad varmt det har varit, eller om elva hon har under näsan var orsaken? Vi gav henne en sup Panodil och efter en stund var hon piggare igen! Dagen efter hade hon inte tillstymmelse till temp alls!

Killen är också förkyld, fast jag tror att hans börjar gå över så smått nu.

Igår började lilltjejen gråta så, och jag gick till henne i rummet. Tydligen har hon trillat och slagit näsan i vårat rumsbord, så det började blöda näsblod, fast det gick över rätt så snart, och hon visade inga tecken på att hon hade ont i näsan… När jag tog upp henne i famnen grät hon några sekunder, sen snyftad hon och så va det bra.. Det är skillnad mot den lilla herrn det.. Det räcker med att han får foten fel eller råkar nudda huvudet mot en kant eller något så gråter han!  GILLAR OLIKA!!!

Igår va det avslutning på Källans öppna förskola. Vi hade knytis med oss, och det va trevligt med vuxna och barn överallt! Synd bara att det stänger, men personalen behöver väl också semester antar jag…

Tjejen har börjat att forma så många olika ljud med munnen nu! Det är inte bara det där la-la-la längre! Hon börjar väl forma ljuden mot ord!

Igår tyckte jag mig klart höra killen säga mamma!

I förrgår när de badat i poolen fick de vara nakenfisar. De åt nakna och sen kröp de omkring nakna! Efter maten tog jag hand om muggar och skålar, och samtidigt kom moster och kussen! När moster gick till ungarna som var ute på ballen utropade hon: ”De har bajs här”. Jag tror det va killen, och sen satt de och gegga med det. Jag tror inte att de fått i sig något, men det blev en helsanering..

Tjejen tar sina tre steg och sen kastar hon sig i famnen på den som sitter framför! Om hon vill kan hon nog ta något till steg, men inte så att hon går obehindrat än.. Prutten tar inte några steg alls, om man inte går och håller i hans händer över hans huvud då vill säga!

En dag på öppna satt jag med killen i knät i ena rummet, och så kom jag på att jag måste kolla till tjejen lite, och då stod hon uppe i rutschkanan. Då har skitungen klättrat upp på stegen och tagit sig ända upp! Jag hjälpte henne att sätta sig ner så fick hon åka ner i kanan. Tänka sig va fort det går.. Sambon och jag pratade om det igår, att det är konstigt att det inte händer med än va det gör…

I helgen (18/7) sov småkorvarna för första gången borta! Vi va bjudna till bröllop, så de fick sova över hos moster, morbror och kussarna! Allt hade gått jättebra, och det gick bra att dela resesängen som vi köpt in! De vaknade visst runt 06 på morronen, och hade visst inte somnat om efter vällingen som de brukar, men däremot fattade jag som om de somnat om närmare 8:30 istället! Nu vet man att det funkar, så nu ska här levas loppan!

Idag har det nog inte varit en toppendag, för det har allt varit en massa gnäll och gnyl.. Jag vet inte riktigt va som har hänt, men de har bara velat klänga på mig mest hela tiden. Det kanske kan vara så att det har satt sina spår att de inte sovit något på förmiddan,  jag vet inte om det har gjort någon skillnad på deras humör, men, men.

Idag på eftermiddan var vi bjudna  på fika, och efter ett tag orkade jag inte höra gnället något mer, utan gjorde de iordning för att gå hem. Då tog vi adjö och sa hej då, och det lät precis som om lilla killen sa ”hej då”. Både jag och hon som var där hajade till. Men sambon hörde det inte, typiskt…

När vi sen kom hem, fick jag vara på golvet med de små, annars va det pip, och tillslut tog sambon tjejen till sig. Han ställde henne en bit ifrån sig, höll henne i händerna och så hon fick ta några steg emot honom. När hon kom nära kastade hon sig i hans famn. Så gjorde de tre gånger, sen höll hon honom inte i händerna och hon tog TRE steg innan hon kastade sig i hans famn! HON GICK DE FÖRSTA STEGEN IDAG! KUL!!