Urininkontinens innebär att man inte alltid kan kontrollera sin urinblåsa och att man därför ibland läcker urin, vissa större mängder och andra endast några droppar. Det finns olika typer av inkontinens. Grovt kan man indela urininkontinens i akuta och kroniska former.

De akuta formerna är ofta övergående. Bakomliggande faktorer kan vara nyss genomgången förlossning, begränsad rörlighet, bieffekter från läkemedel eller urinvägsinfektion. De kroniska formerna av urininkontinens orsakas av medfödda defekter, skador i hjärnan eller ryggmärg eller försvagad bäckenbottenmuskulatursamt nervskador. Det senare ses främst hos kvinnor som har fött många barn. Personer med astma eller kronisk luftrörskatarr, som röker eller har kraftig övervikt kan på grund av sin sjukdom få urininkontinens sekundärt till ökat buktryck.

Olika slags urininkontinens

• Ansträngningsinkontinens innebär förlust av urin vid fysisk aktivitet som ökar buktrycket (till exempel hostanfall, nysning och skratt). Läckaget kan vara allt från några droppar till stora urinmängder.
• Vid trängningsinkontinens får man kraftiga och täta trängningar som man inte kan hålla emot. Personer med trängningsinkontinens behöver kissa oftare än andra och det kan vara svårt att hålla sig längre stunder. Trängningarna kan komma plötsligt och vara kraftiga. Ibland är det särskilda situationer som utlöser trängningarna och i andra fall kan de komma oväntat. Vissa upplever att de inte hinner fram till toaletten i tid och att det blir okontrollerbart precis när de nästan är framme vid toaletten. Urinläckaget kan bli stort. Trängningsinkontinens kan också leda till att man behöver stiga upp flera gånger per natt och därmed få störd nattsömn. Trängningsinkontinens kallas ibland för överaktiv blåsa. 
• Blandinkontinens är en blandning av trängnings- och ansträngningsinkontinens. 
• Andra sjukdomar eller skador i hjärnan, ryggmärgen eller nerver kan ge urininkontinens. Exempel på sjukdomar som kan ge inkontinens är MS, Parkinsons sjukdom och stroke. Denna form av urininkontinens kallas neurogen blåsrubbning. 
• Läkemedel, som diuretika (urindrivande), vissa psykofarmaka och antidepressiva med antikolinerg effekt och hostmedicin med efedrin. 
• Social/psykisk inkontinens.

Hur vanligt är det?

Urininkontinens är mycket vanligt bland kvinnor. Eftersom många inte söker hjälp för sina besvär vet man inte exakt hur många det är som är drabbade, men man bedömer att det finns hundratusentals kvinnor i Sverige som har någon form av urininkontinens. Många skäms över sina besvär och tror sig – helt felaktigt – vara ensamma om problemen. Även många män har besvär med ofrivilligt urinläckage.

Orsaker

Trängningsinkontinens kan ha en rad orsaker, exempelvis bakterieinfektion eller östrogenbrist. Men i de flesta fall vet man inte orsaken till besvären.

Ansträngningsinkontinens beror på att trycket inne i blåsan ökar vid ansträngningen och att slutarmuskeln runt urinröret inte klarar att hålla emot. Urin pressas därför ut ur blåsan och ner i urinröret. Besvären kommer ofta efter graviditet och förlossning då vävnaderna i underlivet påverkas. Dels påverkar hormonerna muskler och andra vävnader i underlivet, dels kan själva förlossningen ge lokala skador. De flesta skador på muskler och bindväv läker efter en tid, men vissa kan bli bestående och leda till urininkontinens.
Neurogen blåsrubbning orsakas av någon form av sjukdom eller skada, exempelvis demenssjukdom, MS eller Parkinsons sjukdom. Skadan/sjukdomen är lokaliserad till hjärnan eller ryggmärgen. Skador kan även utgå från nerver som leder till blåsan.

Kan man själv göra något?

Du kan själv, genom enkla åtgärder, lindra dina besvär. För att förebygga läckage är det mycket bra att träna upp bäckenbottens muskulatur. Detta kan vara svårt, men går att få hjälp med via urolog/gynekolog, mödravårdcentral, barnmorska eller sjukgymnast.

Först och främst är det viktigt att bli medveten om muskulaturens existens och funktion. Man kan börja med att växelvis knipa och slappna av i musklerna. Ett tips är att försöka knipa när man kissar, och stoppa strålen ett kort ögonblick.

Räkna långsamt till tio medan du kniper ihop allt mer. Räkna till tio en gång till medan du slappnar av. Repetera detta tio gånger och gör det tio gånger om dagen medan du tittar på TV, sitter på bussen eller liknande. Träning, träning och åter träning livet igenom håller bäckenbottens muskler i form.

Vid trängnings- och ansträngningsinkontinens är blåsträning viktigt för att minska besvären. Kissa bara när du absolut behöver. Om du kissar ofta ”för säkerhets skull” kan det bli ännu svårare att hålla sig du då ”vänjer blåsan” vid att enbart tåla en mindre mängd urin.

Annat att tänka på:

Drick inte överdrivet mycket. Om du dricker alltför mycket behöver du givetvis också kissa mer. Drick normalt med vätska, ungefär 1,5-2 liter per dag.

Övervikt och rökning kan förvärra besvären.

Du bör söka vård omgående om du har blod i urinen eller svårt att tömma blåsan, då detta inte är symtom som normalt finns vid urinläckage och därför bör utredas snabbt.

Behandling

Många skäms över sina problem och drar sig därför för att söka vård. Men det finns hjälp att få, och både sköterskor och läkare är vana att möta patienter med inkontinensbesvär.

Problem med att hålla urinen kan komma när som helst under livet, och efter övergångsåldern är det ett ökande problem, som följd av minskad produktion av könshormonet östrogen. Därför upplever många kvinnor som får östrogenersättning att läckaget minskar. Östrogen kan ges som tabletter, som ett plåster på huden eller mer lokalt (stolpiller eller vaginalkräm). Vid trängningsinkontinens finns även andra läkemedel som kan lindra besvären, såsom antikolinergika som hämmar muskelsammandragningarna i blåsan.

Ansträngningsinkontinens kan behandlas med ett läkemedel som finns i tablettform (duloxetinhydroklorid). Förstahandsbehandling brukar dock alltid utgöras av träning av bäckenbotten genom knipövningar. Motion kan också förbättra tillståndet.

Genom att stimulera nerverna som går till blåsan med hjälp av elektriska impulser (elektrostimulering) kan såväl ansträngnings- som trängningsinkontinens förbättras.

Vid svåra besvär av ansträngningsinkontinens kan operation komma ifråga. Olika metoder finns, men syftet är att skapa ett stöd under urinröret.

Som komplement till behandlingen kan du få olika hjälpmedel, exempelvis inkontinensskydd som samlar upp urinen och i vissa fall kan en kateter användas, det vill säga ett litet rör som förs in i urinröret till blåsan. I många landsting är hjälpmedlen kostnadsfria. Din läkare eller sjuksköterska kan ge dig mer information.