Åtta tecken på mobbning

Mobbning förekommer på alla skolor och i alla åldrar. Oavsett om ditt barn går på låg-mellan eller högstadiet så ser tecknen på mobbning likadana ut. Det berättar Åsa Björk, som arbetar på föreningen Friends med att förebygga mobbning och kränkningar bland barn och unga.
- Som förälder finns det ett antal tecken som kan tyda på att barnet blir mobbat eller retat i skolan. Det finns inget facit, men misstänker man att allt inte står rätt till är det bättre att prata en gång för mycket med barnet än en gång för lite. Detta gäller oavsett om ditt barn går på låg-mellan, högstadiet eller gymnasiet, säger Åsa Björk.

Åtta tecken på mobbning:

* Passivitet
Det första som brukar hända är att barnet förlorar i initiativförmåga och handlingskraft. Den som ständigt blir utsatt för mobbning får en låg självkänsla och reagerar med passivitet.

* Låg självkänsla
Förändras barnets sätt att prata och röra sig på? Annorlunda kroppsspråk, tystlåtenhet, vågar inte ta ögonkontakt, slutenhet är tecken på att låg självkänsla.

* Litar inte på andra
Blir man sviken av sina klasskamrater kan man få svårt att lita på andra människor, även den närmsta omgivningen. Får man höra i skolan att man är ful och töntig, medan mamma där hemma säger att man är fin och duktig så tror man inte på mamma, utan reagerar kanske med ilska eller misstro.

* Håller sig för sig själv
Om barnet går mycket för sig själv i skolan är det ofta ett tecken på att man inte får vara med i gemenskapen.

* Förändrad personlighet
Kan yttra sig på flera sätt. Barnet kan bli tystare och mer tillbakadragen, men också det motsatta. Barnet kanske blir aggressivt hemma eller reagerar med att bli skolans pajas.

* Skolkning
Hög frånvaro i skolan och påhittade studiedagar kan vara ett tecken på motvilja att gå till skolan, kanske beroende på mobbning.

* Psykosomatiska sjukdomar
Barnet klagar på till exempel ont i magen och ont i huvudet för att slippa gå till skolan.

*Självdestruktivitet
Barnet skadar sig själv eller utsätter sig själv för skadliga situationer. Det behöver inte vara så drastiskt som att skära sig, utan kan visa sig genom att barnet förstör saker och ritar teckningar med destruktiva motiv.

Vad kan man då som förälder göra om man tror att ens son eller dotter blir mobbad?
- Det viktigaste är såklart att prata med sitt barn om man misstänker att något har hänt, säger Åsa Björk.
Hon säger att man ska undvika att ställa direkta frågor som "Är du mobbad? Har du inga kompisar?". Sådana frågor kan få barnet att sluta sig, eftersom det kan vara svårt att erkänna för sina föräldrar att man blir mobbad. Istället ska man försöka använda öppna frågor som "Har alla i skolan lika roligt? Får alla vara med?".

När barnet väl berättar vad som pågår i skolan gäller det som förälder att behålla lugnet. Man bör inte brusa upp eller gå in i starka känslomässiga reaktioner. Barnet behöver en trygg vuxen att prata med, någon som tar barnet på allvar med behåller kontrollen.
- Det är viktigt att kommunicera med barnet och låta barnet vara delaktig i hur man ska gå vidare. Absolut inte gå över huvudet på barnet, säger Åsa Björk.
Hon säger också att det är viktigt att inte lova barnet ett tysthetslöfte. Kräver barnet att man inte får säga något om mobbningen får man som förälder säga att man måste gå vidare för att få mobbningen att upphöra, men att man kommer att prata med barnet hela tiden.
- Barn behöver trygga vuxna som kan ta ansvar och sätta ner foten, säger Åsa Björk.

Är ditt barn utsatt för mobbning? Så här går du vidare:
1. Undersök fakta med skolpersonal, till exempel mentorn/klassföreståndaren.
2. Boka ett möte med skolan för att gå igenom vad som har hänt.
3. Skolan har skyldighet att upprätta en individuell åtgärdsplan, med konkreta expempel på hur man ska få mobbningen att upphöra.
4. Hjälp barnet att komma ur sinofferroll och stötta barnet att stå upp för sig själv. Det går att förändra situationen - det finns hopp.
5. Ge aldrig upp. Om det behövs - sök proffessionell samtalsterapi.

Ställ din egen fråga om mobbning till Familjelivs experter