Någon som har hört talats som nattskräck?

Min systerson hade nattskräck i sina yngre år, höll i sig ända till han kom upp i tonåren.. Det vi gjorde var att hålla honom i famnen & prata lugnt med honom (kändes ibland elakt eftersom han hade panik & var helt vild), efter en stund lugnade han ner sig & kunde somna om..

Nattlampa kanske kan hjälpa ? bara en fundering, tror inte min syster testade det..

Helt galet, men vi har testat att ha radion på hela natten i hans rum och han sover faktiskt bättre nu... Fortf helt galet lite men ändå bättre :) Vi han aldrig gå till kiropraktorn, men jag håller ändå den möjligheten öppen utifall att. 

Min dotter hade det när hon var i 3-4-årsåldern. De är ju inte vakna egentligen, utan det är en form av drömtillstånd. Vanligast är nog att det inträffar när ett litet barn går igenom en utvecklingsfas - mentalt dvs!
Det händer mkt i hjärnan och allt hinner inte processas på en gång!
Enda trösten är att det går över :D
OCH det är inte skadligt för barnet på något sätt!!! Obehagligt, men inte farligt.

Nej det5 hänger inte ihop med stimulansen. Det är bara nått som inträffar hos vissa barn när de glider över i djupsömn. Har inget med "yttre" faktorer att göra.
Vad det sägs iaf.

Vi ska testa "ryska" örter nu som vi fått tips av från en örtspecialist/näringsläkare som dom använder i just ryssland för att barnen ska sova lungt. återkommer och berättar.

Hm,
det som hjälpte oss när vår son hade nattskräck (från födseln till ca 1,5 år, då och då) var att antingen sätta på hög musik, eller (på vintern) gå ut på balkongen. Då kom han liksom ur tillståndet, slutade skrika, tittade upp, och somnade nästan omedelbart om, lugnt och stilla. Jag läste av någon här att man inte ska väcka, det hade vi aldrig hört, men för oss fungerade det iallafall. Det är verkligen läskigt när det känns omöjligt att få kontakt med sitt barn.

Vi orkade inte längre utan började med theralen droppar- effekten blev omedelbar, han sov hela nätterna, vaknade ifs ngr gånger, men inte med samma attacker. Theralen räddade oss. Även om det inte känns rätt. Vi har börjat trappa ner nu och resultatet håller i sig -tackolov!

Vi har också problem med nattskräck här, yngsta dottern har precis fyllt 2 och har haft nattskräck sen hon var runt ett år. Det var värst i början, innan vi "visste" vad det var. Provade att klocka henne för att skriva upp vilken tid hon började o sen väcka henne strax innan men precis i den vevan började anfallen komma alltmer sällan så vi hann aldrig få nån exakt tidpunkt...

Nu händer det bara nån gång då och då och jag tycker mig se ett mönster i att hon får det när hon är övertrött.... Går absolut inte att trösta henne - om man rör henne eller försöker ge henne napp och snutte blir hon helt galen och kastar iväg napp och snutte och slår den som försöker hålla om henne. Hon kan vråla nej nej o vara hysterisk i närmare en halvtimma innan det ger med sig.... Inga minnen alls av det och precis innan hon "somnar" igen så kan hon säga något ord till oss, tex att hon vill ha nappen o sen lägger hon sig bara ner o somnar igen. Spelar ingen roll om hon sover i sin säng eller hos oss, möjligen kan hon sova lite bätte i sitt rum för det blir inte lika varmt som när hon sover mellan oss!

min dotter har nattsrack, hon ar 7 manader idag. Jag var pa ett seminarium om detta och fick da veta att1) det ar ofarligt 2)Barnet ar omedvetet 3)drabbas oftast barn som har en eller tva foraldrar som pratar eller gar i somne 4)drabbar oftast barn som har en foralder som ocksa hade nattskrack 5)et vaxer bort eller overgar i annan natt aktivitet, t ex prata eller ga. 

Min lillasyster hade nattskräck i åldern 4-5 år, svårt att hindra henne från att springa iväg och skada sig och sånt, så när hon hade sina attacker fick vi hjälpas åt att försöka krama om henne och tala lugnande till henne, gick över efter ett par minuter (10-30 min) och hon kunde "gå"/ledas till sängen för att "somna om".. Gick över efter något år...

Skönt att höra!

det här låter precis som attacker som min son får fast han är helt vaken när de kommer. nån som vet vad det är då?
=)

Är han verkligen vaken då? När Ester får nattskräck så ser hon vaken ut och kan ibland gå upp ur sängen o om vi då kommer efter o ska hämta henne ställer hon sig ofta i ett hörn av rummet och blir helt hysterisk om vi kommer nära - så hon verkar ju vaken och har ögonen öppna men blicken är liksom lite konstig, stirrande... jätteotäckt men när man läser om det och förstår att barnet inte kommer ihåg ngt känns det ju mkt lättare...

ja... han börjar med att han gråter lite och sen trappas det upp och sen är han i nån mardrömsliknande attack. Det händer inte ofta men har hänt några gånger. Han är 4,5 månad.

Har också en son, på 4 år som sen drygt ett år sen drabbats av nattskräck. Förstod inte alls vad det var som var fel i början tills jag tog upp det på bvc. Oftast blir det ca 2 timmar efter att han somnat, runt samma tidpunkt varje gång. Ibland lindrigare då det räcker med att säga åt honom att lägga sig igen, krama lite men ibland håller det i sig längre. Han kan se helt klarvaken ut, ska upp, gå runt o skriker men sover gör han. Sen lugnar det ner sig, han lägger sig o sover lugnt vidare som ingenting.

Fick tipset på bvc att cirka en timme efter att sonen somnat gå in o klappa lite lätt på ex axeln så han rör på sig i sömnen, då sjunker han inte ner i den där djupsömnen.
Har också märkt att de ggr han lägger sig övertrött blir attackerna värre, liksom om man fått lov att "tjafsa" lite vid läggdags pga trots o vill inte sova.