Mammig 16 månadenaders och ett syskon i maj.

"Den största förändringen hon sett på senare år är att föräldrar som skaffar ytterligare ett barn tycker synd om det första barnet.
   – Föräldrarna känner att de överger det första barnet och förbereder och förbereder det på att det ska få ett syskon. Först har föräldrarna dåligt samvete över ettan, sedan för att de försummar tvåan.
   Men det är faktiskt inte synd om ettan, understryker Malin Alfvén.
   – Vårt syfte är ju ändå att ge familjen en person till att älska och tycka om, så då får man förmedla det från första stund. Nu är vi fyra i vår familj, punkt slut, och det är något som är bra."

Och så har man dåligt samvete för ettan och tvåan titt som tätt ändå....för att man är alldeles mänsklig. Men lite bra att ha i baktanken tycker jag när man nojar och har sig. Vi har två älskade barn och så de har båda varsin bror.....som ja, ibland kan vara en pest .

Jag hade lite bråttom i mitt förra inlägg, därför blev det kort och fel. "Med var" ska vara "det var", så det blir någon ordning.

Jag läste också det Frösöblomster berättade om och gillar den inställningen. De flesta som har syskon uppskattar det mycket och nästan alla gillar ju att tillhöra en liten större enhet än en liten.

Men problemet nu var ju att den älsta är mammig. Det blir nog lite klurigt att vara alla till lags i början men jag tror att det äldre syskonet kommer att vänja sig ganske snabbt, och säkerligen ta till sig pappan lite mer då han är hemma.