Jo, jag har tre killar på 3,5, 2 och 15 veckor. Visst händer det att alla grinar samtidigt. Det är skitjobbigt, helt klart. Man måste försöka hålla sig lugn själv.
Det händer ibland när vi ska iväg och alla ska kläs på, det är nog det absolut värsta jag vet faktiskt. Men jag vet att bebisen är mätt, han vill bara bli buren, det är ingen fara, han somnar snart så snart bilen startar, de andra får man förhandla med. Framförallt visa att det är ingen idé att bråka och bängla nu, vi ska iväg, alla ska kläs på, det är inget att ifrågasätta, jag är kapten på skeppet och har läget under kontroll.
Man lär sig parera för eventuella grin-infernon med tiden. Det är rätt sällan, jag löser det med att försöka upprätthålla en glad stämning och sjunga istället. Men visst har man kännt sig otillräcklig stundtals. Att alla vill gosa är inget problem, det kan man göra med alla samtidigt. Jag är noga med att alla ska få eget gos också varje dag. Jag vill inte bara fösa runt dem som en hop ungar utan alla ska bli sedda och bekräftade.
Men visst kan det köra ihop sig, ha ha! Den som säger att det är kaos med en unge vet inte vad kaos är kan jag tänka... Men när det är tokjobbigt tittar jag på klockan och tänker: Inom tre minuter är det redan bättre. Och det är det alltid!