X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
Du är självklart välkommen

A får helt mjölkfri kost sedan han var spädbarn pga. allergi men vi har inte märkt någon skillnad i beteendet. Nu har vi tänkt börja försöka att även ta bort gluten för han är ständigt så dålig i magen och det ska tydligen kunna bli bättre av sådan kost. Men om beteendet blir lugnare är i så fall mest en bonus känner jag. I så fall vore det ju underbart =)
Vad är det i din sons beteende som gör att du misstänker att något är annorlunda?
han är 3 år nu och han har sedan födseln varit väldigt krävande. Han har skrikit massor sedan han föddes. Vi trodde först på allergi och testade både mjölk och glutenfri kost. Hans beteende blev lite bättre men vi såg aldrig något mönster i kost vs beteeende riktigt.
Han har alltid sovit urkasst. Varit vaken i timmar i perioder nattetid. Han sover aldrig riktigt bra men det kan vara bättre och sämre. Just nu är han i en bättre period och sover väl kanske 4-5 av 7 nätter vilket är superbra.
Han har ett HEMSKT humör och detta är inget som kommit nu så det är ingen trots. JAg har skrivit dagbok hela tiden och jag har reflekterat över hans humör redan från start men när han var 8 månader så skrev jag första gången att han blir galen om det inte blir som han tänkt.
Han är väldigt bestämd gällande kläder. Detta har också varit sedan han avr året ungefär (eller då kunde han visa det iaf). Det måste vara ett visst material, får inte vara långärmade tröjor, får inte vara "hårda" byxor utan bara bomulls byxor, kalsongerna ska sitta på ett visst sätt, strumporna ska vara ett visst material och en viss storlek. Vissa skor är omöjliga att få på honom etc. Och om det inte blir som han vill eller känner känns bra så blir han GALEN. Han kan skrika i timmar för fel t-shirt! Han går inte heller att avleda och har aldrig gått, vilket brukar gå på så små barn. T o m förskolan har reagerat på detta.
Han har alltid varit väldigt reserverad mot andra människor. Första 1.5-2 åren var det BARA jag...knappt pappa, mormor eller nån fick ta i honom typ. Nu är det ok om han lärt känna personen men han är extremt noga med vilka han tycker om och inte. Vissa får inte hjälpa honom på toa på förskolan coh andra får inte sitta bredvid honom osv.
Han pendlar, antingen är han VÄRLDENS goaste och mysigaste kille ELLER är han The devil (även detta från förskolepersonalen så det är inte bara jag som upplever detta)
Han ska alltid vara i famnen helst. Jag bar honom konstant tils han var 2 år och ännu i dag vill han bli buren. Haft otroligt svårt att sitta stilla, kan inte titta på tv program eller så om han inte gör nåt samtidigt eller äter. Annars sitter han inte stilla.
Ja det finns massor av saker men framför allt är hans utbrott inte i proportion till vad som händer. Samt att om rutiner ändras blir det väldigt jobbigt för honom. T ex om jag lämnar vid lunch en dag istället för vid frukost på förskolan, så blir han väldigt förvirrad osv.