Den 28/4-09 vaknade jag ca kl 07.00 av en fruktansvärd stark sammandragning. Jag höll ut den och gick sedan på toa för att kissa. Väl inne på toaletten ser jag i trosan att det kommit blod. Hm, tänkte jag och ringde såklart in till förlossningen för att kolla upp detta. Blodet i trosan visade sig vara helt normalt såhär nära förlossningen. Jag förklarade vidare att jag hade väldigt starka sammandragningar nu som var ganska täta men inte så regelbundna som dem vill att det ska bara. Så jag fick tipset att sätta mig i duschen och sedan lägga en tygbit i trosan för att se om det kommet mera blod. Jag bestämde mig då för att avvakta duschen och gå på blodet först eller vad man ska säga. Efter ca en kvart gjorde det så ont igen att jag ville ringa in en gång till vilket jag gjorde, inget mera blod hade kommit och de fortsatte tipsa om duschen så jag satte mig där tillslut. En stund senare på morgonen kom det lite mera blod men inte så mycket som de på förlossningen sa kunde vara farligt. Men nu gjorde det ont! Jag stod inte ut så jag ringde in en tredje gång och de ville fortfarande att jag skulle avvakta men sa att det var upp till mig om jag ville komma in. Jag skulle bara in!!! Väl på förlossningen som nu var fjärde gången träffade vi en barnmorska som undersökte mig och gjorde en ctg-kurva. Det visade sig nu att det hade hänt lite sen sist, jag var nu öppen 2½ cm men värkarna var inte ordentligt regelbundna osv (vi fick ungefär samma svar nu som de tre andra besöken tidigare, nu så kunde barnmorskan nästan garantera oss en bebis tidigast morgongen efter eller om några dagar.. men det hade vi ju hört förut så jag kände mig skeptisk) - det var bara att åka hem igen.
Stefan körde hem mig och jag la mig i soffan och tänkte försöka sova, läsa och se på tv medan Stefan for iväg och hjälpte svärfar att slipa på båten hans. Mina tidigare smärtor höll i sig och blev nog starkare men jag har svårt att avgöra om det var samma typ av smärta jag hade under dagen som jag haft under ca tre veckor. Jag kunde varken sova, läsa eller se på tv. Detta var ungefär från lunchtid då vi kom hem från förlossningen. Nu skrev jag upp varje värk som kom ca var 10e minut. När Stefan kom hem igen efter några timmar kunde han se på mig att jag hade nog andra värkar än tidigare, han berättade att mitt ansiktsuttryck var helt annorlunda och ca en timme senare ringde jag in än en gång. Nu ville jag in men samtidigt inte eftersom vi varit där och blivit hemskickade ett antal gånger redan.
På förlossningen blev vi inskrivna 18.23 av en barnmorska som hette Sandra, hon tog hand om oss så bra. (Nog därför jag kommer ihåg hennes namn.) Nu blev jag inskriven pågrund av värkarna. Hon gjorde som alla andra gånger ett ctg-test vilket visade på normala fosterljud och sammandragningarna såg väldigt mycket starkare ut nu än tidigare. Bebisen låg helt fixerad i bäckeningången nu och jag var öppen hela 7½ cm nu. Barnmorskan visade in oss till ett förlossningsrum, jag bytte om till sjukhuskläder och tog genast emot lustgasen som hon erbjöd mig medan hon lämnade oss ett tag. Vi ringde på klockan ett antal gånger eftersom värkarna blev mer intensiva och gjorde sjukt ont. Helt plötsligt var det inte bara barnmorskan Sandra i rummet, nu hade hon med sig en sjuksköterska som skulle vara med under förlossningen. Det gjorde så ont att jag ville ha epidural så de ringde efter en läkare som skulle sätta den. Snabbt därefter började mina krystvärkar köra igång och nu skrek jag verkligen att jag ville krysta men jag var inte helt öppen ännu. (1 cm kvar). ANDAS! Nä det gick dåligt, jag höll andan mer än vad jag kunde andas. Mina krystvärkar startade kl 21.10 och jag hann inte få någon epidural så jag fick köra på bara lustgas som jag knappt tyckte gav mig någonting. Barnmorskorna tog hål på vattenhinnan eftersom vattnet inte hade gått ännu, i samma stund som vattnet sen gick så kom ”flodvågen” kändes det som, det bara forsade ut en massa och samtidigt åkte bebisen ner i farten en bit. Jag hörde mig själv skrika efter bedövning och att jag ville göra kejsarsnitt många gånger. (Fick sedan veta att detta begärde jag när huvudet redan var ute.) Jag var aggressiv mot allt och alla!! När huvudet var ute frågade de om jag ville känna på huvudet – Nej för fan! Hon ska uuuut.. kort därefter frågade de om jag ville se huvuvdet – Men nej! Hon ska ju uuuuut! Under sista krystvärken jag höll på med hamnade bebisen på min mage samtidigt så jag var inte alls beredd på det kan man säga. Bebisens hy var otroligt len och mjuk.
Tove var efter 35 minuters 18 krystvärkar ute kl 21.44 och moderkakan kom ut 21.52.
Eftersom allt gick så fort så hann jag aldrig prova på olika förlossningsställningar. Det blev en sittande ställning och i farten sprack jag lite i vaginan så jag fick 4 stygn vilket kändes som 2948498219 när de sydde mig. Och enda bedövningen jag hade var lustgas?!
