Fel att skaffa barn??

Okej?
Bara för att man får barn så stannar ens liv itne upp, men visst man får ta mer ansvar och får tänka om när man har ett annat liv i ens händer..Men det är vad man gör det till...

Och ska man göra saker, så kan man ta med sig bebisen, det är inget hinder?
Kostnaden, självklart kostar de med barn, som med det flera saker i livet!

Jag säger bara tycker man att man är redo med ansvaret så kör igång med verkstaden.. Finns inget som hindrar..

Och alla är vi olika, så alla har olika tycken...

Jag tror ginger menar att man borde passa på och njuta av livet när man är så ung och innan det kommer barn in i livet.
Barn är en stor gåva och helt rätt när man är mogen men oavsett det så komplicerar dom livet
Det går inte att ta med sig bebisen på allt och det vill man heller inte göra när man får barn.
Man kan inte gå på restaurang när som helts när man vill, bio, åka och träna, festa osv.
Allt måste planeras, man kan ju inte ens gå på toaletten ifred utan planering typ
Man kan fortsätta resa men det blir givetvis inte alls på samma premisser som när man reste utan barn.
Jag förespråkar också att man passar på och njuta av det barnfria livet när man är ung.
Dom allra flesta som skaffat barn unga säger ju samma sak, även om ingen ångrar sina barn givetvis.
Det är svårt att förstå innan man får barn exakt vilken press det ofta sätter på förhållandet på alla möjliga sätt och hur tålamodsprövande det kan vara ibland
Jag tror det är ännu svårare att förstå när man ung och inte har så stor livserfarnhet.
Man är och även jag var lite mer naiv när man var yngre.

jovisst klart man vill "leva" livet innan man får sig en bebis.. Jag tror absolut att man måste ha levt klart innan man planerar sin framtida bebis..

Och som du skriver, barn är helt rätt när man är mogen...Men om man känner sig verkligen mogen och absolut inte är en festar "ungdom"/vuxen och tror sig klara av ett barn, ska man tänka då med på att man är för ung ?

Det känns bara som att åldern är viktig på mamman nu för tiden...Jag menar klart att man kan vara omogen o vara 30 precis lika mycket som man kan vara supermogen för att var 18-20....

Men om man är för ung istället som 14, så hållr jag med om att man är för ung.. 18-20 och fråmåt är itne för ung enligt mig och att man då kan bestämma själv och själv veta om man är mogen/omogen...

Känner att jag typ inte får fram det jag vill säga så vet inte hur jag ska förklara i ord, hoppas ni hängde med iallafall

Jag menar inte att man tex måste ha festat av sig, mer att man har levt av sig skaffat sig livserfarenhet och blivit "vuxen".
Att man har bott ensam eller hemifrån, att ha arbetat och kommit in i vuxenvärlden vilket man inte har när man bott hemma hela livet eller inte arbetat.

Sen finns det kanske omogna 30 åringar som planerar barn och inte vet vad det innebär, men dom skulle jag tro är relativt få i alla fall på den kvinnliga fronten
En 30 åring har fått mycket mer livserfarenhet vilket är det som gör att man mognar och man vet oftast vad man ger sig in på.
Hjärnan är inte färdigutvecklad på en människa förrens man är runt 22 år gammal.
Konsekvenstänket är inte helt färdigutvecklat vilket helt naturligt gör att man är mer naiv och omogen före dess.
Därför tror jag man för sin egen skull bör vänta några år och inte ha sån panik att bli förälder
Sen menar jag inte att man måste vara 30 år gammal, själv var jag 26 när jag fick barn och började försöka få det vid 24.
Men det är stor skillnad på att vara 18 och 24
Ungefär lika stor skillnad som att vara 12 och 18 skulle jag tro?

Sen säger jag inte att någon inte ska skaffa barn, bara att ha inte så bråttom och se till att man verkligen vet vad det är man ger sig in på.
Det verkar vara många unga tjejer som inte riktigt har koll på det av naturliga skäl.

Menade inte att hundar är bättre än barn på de sättet, menade de i resande syfte!! Våran hund väcker oss runt 6 och det är inget vi klagar över eftersom vi visste att du skulle bli så och vi vet hur de kommer bli med barnet isåfall, 24/7 hela tiden!! VI är helt medvetna om detta!!!!!!

Sen det om att "Sen känns det inte speciellt moget att inte först se till att skaffa sig en fast inkomst innan man skaffar barn?"

Jag skrev tidigare att jag prioriterar jobb före barn! Blir liten aning irriterad när du skriver om sånt jag inte sagt :) :) :)

Personligen tror jag inte att det finns nån tid som är mer "rätt" än någon annan. Jag och min sambo hade vart ihop i 5 dagar när vår tjej blev till. Nu två år senare så väntar vi på nummer 2 som kommer vilken dag som helst...
Vi bodde 10 mil ifrån varandra, jag pluggade och han jobbade. Så fort jag fick veta att jag var gravid så flyttade jag ihop med honom för att söka jobb och hinna få upp föräldrapenningen lite (vilket jag inte hann men pengar är inte det viktigaste här i livet). Hoppade alltså av min drömutbildning som jag verkligen haft tur med att komma in på och flyttade ifrån min nyrenoverade, billiga lägenhet i stan och ut på "landet". Jag gav upp hela mitt liv för att satsa på detta, och jag kan lova dig, jag har inte ångrat mig en sekund! :) Jag har rest, jag har gjort alla dumma saker man "ska" göra när man är ung... Och när min dotter är 18 kommer jag att vara 40. Livet är väl knappast slut när man är 40? :)

5000 :- är helt sant! Vi bor i en lägenhet på 75kvm (3a) och vi har en bil. Billig bil försäkring osv! Hunden är betald och vi vet hur man handlar billig mat och vi har även sparade pengar. jag jobbar också extra helger och kväller och hela min lön går till sparkontot!!!

Med andra ord, mkt bra ekonomi!!! Så det är inga problem för oss att skaffa barn om jag är arbetslös! 

TACK så jätte mkt tack!!! Det är exakt de jag menar också!! =)

Jag har njutit klart av livet, jag har gjort allt jag vill göra, jag har varit fri, nu är jag redo för barn och jag vet att jag kommer klara av det!

Jag förstår precis! du menar som jag. Jag är mogen om man jämför med en vän till mig, hon är 28 och hon är så himla omogen, hon kan inte ta hand om sig själv för 5öre.. men hon har barn, så bara för att hon är 28 så är hon sååå mogen :S ne inte precis... ;)