Nataliesliv skrev 2010-03-23 15:22:33 följande:
Här är en till som känner igen sig och som vill säga att du själv måste känna dig redo. Du tvekar ju uppenbarligen. Vad det gäller jobb så är min åsikt att man (båda två) bör ha fast anställning innan man planerar barn, men det är som sagt bara min åsikt. Jag tycker även att man ska ha en bostad som rymmer ett barn. Att man har råd att spara varje månad (ett par tusen eller mer) visar ju också på att man rent ekonomiskt är redo. Vad alla tycker och tänker ska man ju skita i, hur svårt det än är. Jag är själv 88a, är gravid nu (planerat, jag och sambon har fast anställning sen ett par år tillbaka och vi äger ett radhus) och jag oroar mig mycket om vad tex mina föräldrar kommer att ha för åsikter om vårt kommande barn. Det är skrämmande att tänka på då jag är säker på att min mamma tex inte kommer att gilla det alls (hon kunde inte ens säga grattis när Jerry friat till mig). Så försök att tänka på vad NI vill och hur NI vill leva ERT liv. Försök att föreställa er den omställningen ett barn kommer att skapa; rutiner, utgifter, sömnlöshet, tid så väl som de positiva sakerna. Lycka till! -du kan gärna inboxa mig eller skriva till mig i min blogg om du undrar något. Jag är ju som sagt redan där och kommer behöva ställas iför allt detta strax. kram
Tvekar o tvekar.. det är ju ett stort beslut. Sen finns det ju kvinnor som "råkar" bli gravida och får då ta itu med alla dessa frågor i "efterhand" så det känns mycket bättre att ha tid att prata om det innan!
Och självklart hade det varit det bästa utgångspunkten ifalla båda hade haft fast jobb, men nu är det tyvär inte så och jag ser inte hur jag skulle få fast anställning som "outbildad". Skulle möjligtvis vara som telefonförsäljare ellerpå McDonalds men då jobbar jag 1000 gånger hellre som tim-vikarie! Och som sagt.. att först komma på vad man vill bli och sedan plugga lär ju ta ett bra tag!
Är ju helt stört egentligen att ekonomin ska ha så stor betydelse! Tycker personligen att kärleken faktiskt är viktigare och kanske erfarenhet. Många som skaffar barn vet ju ingenting om barn. Det vet ju jag åtminstonne!
Mina föräldrar blev helt överlyckliga närvi förlovade oss i sommras :) så de skulle säkert bli glada om vi skulle ha barn med.. men det är klart att man undrar. Dom vet ju att jag klarar av att ta hand om barn på jobbet och vet väldigt mycket om dom, även fast det inte är samma sak som att ha ett eget.
Och vi har plats för ett barn i vår lägenhet :p
När ska du ha barn då? Varför blev din mamma inte glad när han hade friat till dig? Måste ju kännas jätte jobbigt! :(
Lycka till med magen i alla fall!!!
