Hej, hoppar väl också in här! Kan ju inte påstå att vi försökt länge, men är såå otålig. Jag var gravid i Nov-09 men gjorde en abort i v8 just för att vi inte visste om sambon skulle få behålla sitt jobb då. Jag grät och mådde dålig hela tiden, men vill absolut inte sätta ett barn till världen för min egen skull endast, vill känna att man aldrig ska behöva fundera över ekonomi, vill kunna köpa fina saker, bo fint, ha en fräsch och ny barnvagn, inga begagnade saker.. Jag grät och hade nästan ångrat mig redan innan aborten, men med press från mig själv genomförde jag denna hemska abort. Hade såna smärtor och kraftiga blödningar i över en vecka att jag inte kunde lämna lägenheten. Svimmade x-antal gånger, varav en gång i duschen då en kompis till mig som tur var hittade mig. Har mått så extremt dåligt enda sen november över hur jag kunde vara såå jävla dum att göra en abort! I och med att jag ångrade mig så extremt så började jag inte med p-piller igen och vi har försökt sedan dess. Blev lyckligtvis gravid igen i Juni, men lyckan varade bara i 2 dygn då jag fick ett missfall i v5. Nu känns det bara hopplöst, känns som jag aldrig kommer bli gravid igen, klandrar mig själv att jag förstört kroppen efter aborten och missfallet var ett bevis på att min kropp stöter bort det. Fick min mens idag, brukar Alltid få min mens den 7:e varje månad, så det är ju en vecka för tidigt. Mensen har alltid vart regelbunden, och som sagt får jag den alltid på samma datum, har aldrig slagit fel förut.
Inlägget blev väl lite krångligt att läsa tror jag, men blev lite upprörd mitt i allt o bara skrev på, hoppas det går att läsa iaf! :)
