Gravid utan pappa?

om pappan inte vill? han har inget att säga till om, vill du behålla barnet så har du all rätt att göra det!
man skulle ju tro att han hade lärt sig att inte doppa veken oskyddat eftersom han redan ska ha barn med en tjej... men men.

Jag har varit ensam med min lille son sen början av graviditen och till dagens datum. Jag tänker inte ljuga om att det varit jobbigt i perioder, men annars går det alldeles utmärkt att vara ensam. Men du ska inte kallt räkna med att andra ska ställa upp och hjälpa, utan gå in i det som att du är 100% ensam utan hjälp, så är du åtminstone förberedd på det. Ev hjälp mm sen blir bara en skön bonus isf

Sen om han inte vill... du bestämmer i detta läget över hur du vill göra, sen är det upp till honom hur han vill hantera sitt blivande faderskap. Finns ingen enkel lösning när 2 viljor inte känner och tycker detsamma om t ex en graviditet.

Ni menar alltså att jag ska strunta i vad han tycker? :) jag vill ju göra det men känner mig så elak då.. gjorde min förra abort utan EN anledning: att den pappan inte ville ha barnet .. jag ville lika mkt som nu ..

man kanske måste vara lite självisk ibland? :/

jamen visst, du ska inte göra en abort mot din vilja. då kommer du bara må dåligt! däremot ska du nog vara beredd på reaktionerna från din omgivning, och möjligtvis att din vän inte vill ha något med barnet att göra. och det är ju ledsamt, men h*n har ju iaf sin mamma.

Om du känner att du klarar av ett barn ensam så självklart ska du göra som du känner. Och inte göra abort för att någon annan vill att du gör det. Men gå inte och hoppas på att blivande pappan kommer att ändra sig. Utan tänk noga igonom att de verkligen klarar av det helt ensam.

Du bestämmer själv om du vill behålla eller inte, men du ska inte räkna med stöd eller förstående från pappan om han nu inte vill. I slutändan så får han göra ett val, antingen acceptera barnet eller så gör han det inte. Han kommer vara pappa på pappret eller så kommer han verkligen vara en pappa. Ingen av oss kan ju säga nu vilka val han tar på vägen.

Jag vet att jag klarar det själv.. pappan kommer vara med sen, det vet jag redan. men menar inte att jag kommer vara ensam helt, han kommer ju ha barnet ibland. Men menar om det är svårt att inte ha nåt förhållande? ..

en annan grej .. när ska man boka tid för inskrivning? :) & vad händer på den?

Har du berättat för honom om graviditeten? hur reagerade han? och hur kan du vara så säker på att han vill vara delaktig?

ring BM på direkten, så bokar hon in en tid åt dig när du är nån gång runt vecka 10-11. och det blir egentligen bara ett hälsosamtal, lite förväntningar och information om saker som rökning och alkohol under graviditeten. inga större grejor än så.

jag vet det för vi känner varann så pass bra. nej jag har inte sagt det än, testade ju för en halvtimme sen så har inte hunnit :P

okej men då ringer jag imorgon :)

hej! hittade den här tråden NU och det är ju ca 2 år sen jag skrev den.. sonen är nu 16 månader och jag tänkte göra en uppdatering om vad som hänt! pappan var inte delaktig på hela graviditeten, endast en månad då vi var på föräldragrupp, sen drog han igen när han tröttnade... min mamma var med på förlossningen. när sonen var 2 månader lyckades jag få pappan att träffa honom så vi gick en promenad, sen dess har han inte hörts av.. detta var i oktober 2010... 

så jag ber om ursäkt om jag var godtrogen och trodde att han skulle vilja vara med och att jag kände honom! så otroligt fel man kan ha! som tur är har jag en pojkvän sen ett år tillbaka som är en bättre extrapappa än vad den riktiga någonsin hade kunnat vara så som han betedde sig!

vet inte om någon kommer läsa detta, det är ju en gammal tråd... men iaf, kul om nån gör det :) 

Grattis!
Strunt i pappan, d e ju han som förlorar tid med sitt barn.

En fråga, lever han ihop m sitt x å deras barn?;)

Exakt. Nej det gör han inte, han skiter lika mycket i det barnet... sorgligt

Kul med uppdatering och härligt att ni klarat er så bra! Varm kram till dig och din son (jag vet av egen erfarenhet att det ibland är plastpapporna som är allra mest guld värda!)

Jag vet inte om det bara är jag som tycker så här, men om du mot hans vilja sätter barnet till världen så anser jag inte att du har rätt och kräva något från honom... INTE ENS UNDERHÅLL.....

Man är två när man skaffar barn. Jag hade aldrig velat skaffa barn med en kille som inte vill ha barn.
Jag skulle aldrig göra det ensam. Men alla är vi olika!

Roligt att höra hur det har gått för dig. Skönt att du har träffat en ny, bättre kille. Det är mycket roligare att ha någon att dela glädjen med ett barn med.
Den förre killen får ju skylla sig själv när han väljer att ha oskyddat sex.

UNDERBART att läsa. Vad glad man blir. Lycka till med familjelivet och mysigt att du träffat en bra kille

KRAM