MammaUtanDotter; Nu är ni nära mål, Sigrid föddes v 37+2...läkaren som försökte lugna mig i min rädsla för att hon skulle komma innan igångsättningsdatumet med att vi satt ett datum i god tid....men hon ville något annat...:)
Jag minns när jag endast dagar efter att vår dotter dött pratade med en kvinna genom spädbarnsfonden och vi under samtalets gång kom in på syskon och min rädsla för att vi aldrig skulle lyckas bli gravida igen....jag frågade henne om de fått syskon till deras son som dog, ja de hade fått fyra barn (de förlorade sin först födda)....det gav mig hopp någonstans....hon sa även att det inte var ovanligt att familjer som förlorat ett barn hade både sex och sju barn...det uppfyllde mig :)
Jag har många ggr processat tankarna kring när och varför det kommer sig för mig att jag vill ha fler barn, jag har fött fem barn och har fyra här hos mig och kanske vore det rimligt att jag var "nöjd" nu....nej, i mina ögon är hela processen från att få vara gravid, föda (säger jag som lider av förlossningsskräck sedan vår äldsta dotters förl) se de små liven växa upp till unika och självständiga individer, något så stort och underbart....sen tror jag att om jag så skulle få 10 barn till (vilket inte ens är möjligt...) så kommer det alltid fattas mig en liten tjej som jag aldrig fick möjligheten att följa på livets väg...samtidigt tror jag att det även kommer finnas en annan sorg för mig att bearbeta den dagen jag inser att vi inte kommer försöka berikas med fler familjemedlemar....vet inte om det var någon som förstod vad jag försöker säga....
Pipaluck; Underbart att se dig i tråden igen, du har varit mycket saknad!!!!!
Pajasmamman; Tanken var att jag skulle börjat jobba den 1/4, men vi har disskuterat fram och tillbaka här hemma och kommit fram till att jag nu kommer vara hemma till den 1/6....sigrid är solen i mitt liv och jag håller dem fortfarande i varsinn hand, Elwira i den ena och sorgen, saknaden, förtvivlan och ilskan över att hon inte finns här hos mig...samtidigt glädjen över att hon kom....hon har lärt mig mycket och berikar mitt liv...i min andra hand håller jag Sigrid och njuter av varje vaken stund jag får tillsammans med denna solstråle, det är verkligen som ljuv musik att bara se på henne.....hon ger så otroligt mycket bara genom att existera....jag inser att jag njuter mer än någonsin tidigare av att få vara hemma med henne och att få uppleva hennes framsteg...visst har jag njutit av de tre första också, men detta är som om vi fick uppleva de känslor som kom iom vår först födda....
Hoppas vi blir många som kan på kommande träff, saknar er alla!!!!!
Vill komma på spädbarnsfondensträff den 4/3, men då det är Edwins födelsedag så vet jag inte om det blir genomförbart.....samtidigt så är det årets värsta vecka då Elwiras födelsedag och dödsdag infaller bara två dagar senare och det känns redan förjävligt.....känns som om jag hade mer "kontroll" på känslorna inför hennes 1 årsdag än nu.....men känner mig ändock fast besluten kring att hennes dag ska bli en fin dag, för hennes syskon är det viktigt att den tas "tillvara"....Wilhelm upplyste mig i morse om att Elwira har namnsdag idag...
mamma till Alfons; Hur mår ni, har ni varit på någon mer koll??? Ni finns i mina tankar!!!!
MÅNGA VARMA LÅNGA KRAMAR TILL ER ALLLLLLLLA!!!!!!!!
