Zekelina: Alvin ammade varje till varannan timme, dygnet runt i ca 4-4,5 månader. Han sov i vår säng, då kunde jag halvsova och amma samtidigt. Så började han äta lite mer sällan på natten, och sov då lite längre i sträck nattetid. Men så *poff* började han vakna 15-20 gånger - utan att vara hungrig. Det enda vi kunde komma på var att både maken och jag hade börjat snarka, så vi testade med egen säng i eget rum. Första natten sov han som en sten, vaknade halv fem för att äta och fick somna om bredvid mig. Sedan dess har det inte varit några som helst problem med att sova i eget rum, tvärtom. När han väl hade somnat kunde vi leva rövare utanför. Tur det, för vi har byns lyhördaste hus. INNE i rummet var det värre, han vaknade om man andades om man skulle titta till honom.
.
Sen kom Rasmus. Han ammade lika ofta som Alvin, så han sov i vår säng i 3 månader, sedan fick han en resesäng bredvid vår säng i ca 2 månader. Sedan provade vi att lägga honom i samma rum som Alvin när nattamningarna började minska. Rasmus sov som en lite gris - och Alvin blev mindre lättväckt! Numera kan man gå in och småplocka lite i rummet när barnen har somnat. Och det går alldeles utmärkt att ha middagsgäster fastän barnen sover. Och då står matbordet mot väggen in till pojkarnas rum.
JohannaJ: Lite samma här, fast utan lock och pock. Alvin fixar inte att varva ner om han vet eller misstänker att han kan ta sig ur sängen. Han bara hoppar, studsar, klättrar och skjuver sängen från väggen. Sedan maken satte dit förhöjningar på en kort- och en långsida (sängen står i ett hörn, för om vi hade höjt ALLA sidorna så hade jag inte nått ner...) så slappnade Alvin av och somnar så snällt. Utom de gångerna han inte är sovklar. "Alvin sovit gott, komma UPP" heter det då. Då får han sitta i matstolen, för vi har inte roligare än så efter nattningen. Det tar oftast inte lång stund innan det kommer ett "Alvin hälling, sova sängen"
