Vi som försöker få syskon till våra änglar

Det måste väl vara upp till var och en tänker jag.
Personligen känner jag en stor skillnad på mitt missfall i v8 och förlusten av den lilla efter halva tiden. Men hade missfallet kommit först hade jag säkert tagit det mycket hårdare men nu hade jag liksom en annan referens i mina erfarenheter. Och samtidigt känner jag att hade jag förlorat den lilla t.ex. i samband med förlossningen hade det varit ännu värre. Jag resonerar som så att det finns olika grader i hel***et. Men det ligger ingen värdering i det.
Och jag kallar mig inte varken det ena eller det andra men jag rör mig mest här i änglarummet för man delar lite erfarenheter även om de är olika.

Är det sant, jag blir sååååååååå GLAD!!! Äntligen efter denna resa ni gjort! Visst var det på första IVF-försöket? GRATTIS och en stor kram.

JennyCecilia: Stort grattis!!

Välkomna alla nya till denna fina tråd där vi kan prata om det mesta! Här ger vi inte upp efter kämpandet för syskon till våra änglar. Kram på er och beklagar er sorg.

Du och jag är födda samma år och varit med om liknande situationer i samma veckor två gånger, beklagar så att även du fått lida. Vill gärna inboxa dig och om jag får det så får du gärna ge mig behörighet till din sida. KRAM

Tack för alla grattis allihopa!

En megasupernova varm kram till er allihopa.
Skulle vilja skicka en vacker blombukett till er allihopa!

Det känns bra den här gången så kanske det fungerar.

Ja, första försöket och ett femdagars-ägg. Vårt lilla önskeägg.

Ja, vad ska jag säga? Jag trodde inte att det skulle hända mig?

Jag har önskat att så många ska bli gravida och de flesta har blivit det.
Kanske det smittat av sig på mig?

Men inuti så är jag typ helt tom. Som mindfullness. Ni vet vad det är?
Här och nu. Jag kan bara inte se en dag framåt ens. Men det är typ oki det med.

Det är så fantastiskt att ni finns -det är så skönt att det finns de som förstår.
Nu lipar jag igen men det är bara skönt. Tack ni fina, starka(jag vet man vill inte vara det-eller är det inte heller alltid men i grunden så är ni det ändå), omtänksamma, förstående, gulliga, fina och *slut på synonymer, men massa vackra och fina tankar om er allihopa*.

*grouphug?*

Cat79 - jag har lagt till dig i min adressbok så nu kan du komma in på min sida.

Om någon annan vill titta in hos mig så är det bara att hojta till.

JennyCecilia - WoW! Grattis!!!

Grattis JennyCecilia. känner inte din historia men varje lyckat slut i denna tråd är underbart!

Och min vana trogen trycker jag skicka när jag tänker enter

Pollys Mamma Jag brukar känna som kraftig mensvärk och stickningar samma dag sen lätt illamående/mensvärk upp till en vecka efter aldrig något innan ÄL. däremot får jag alltid elaka illröda finnar ett par dagar innan ÄL.

Annika1979 ja många av mina kompis relationer har blivit allvarligt påverkade av just graviditet. först när vi förlorade Tristan var det mer än en som föll bort som antingen inte klarade att hantera min sorg att jag blev en något annorlunda persolighet vilket man ju gärna blir när man är mitt uppe i sorgen osv.

De som fick barn i samma veva/tätt inpå som JAG inte klarade att glädjas med.

De som när vi väntade Samuel (och efter hans ankomst) tycker att jag borde "glömt" och kommit över Tristan som tycker att han inte räknas, att sorgen borde vara som bortblåst bara för man fått ett nytt plus på stickan. Personer  som tycker det är fel att samuel kommer växa upp medveten om att han har en storebror som inte finns hos oss. osv.

MEN vissa relationer har även blivit starkare och många nya har uppstått just pga vad jag/vi gått igenom, helt oväntade människor som dykt upp och faktiskt varit enorma stöd.

Funderar en hel del om nätterna nu på vad sjutton jag gett mig in på, känslo växlingarna mellan ÄL och BIM nu allt mellan hopp och glädje till djup oro och magont inför huruvida det tagit sig eller ej. Samtidigt som de förhatliga årsdagarna närmar sig i fjol var det jätte jobbigt framförallt datumet för RUL den dag min värld verkligen föll samman (den dagen var faktiskt värre än själva förlossningsdagen) men hela den perioden, hela påsken är förpestad av minnen som jag inte vill glömma men samtidigt ändå vill slippa minnas önskar verkligen jag hade sämre siffer minne och kunde låta bli att inse att idag är det samma datum som de eller de hände då å då

Nåja, nu äntligen hittar jag hit igen. Har haft tråden "på slarv", men nu är jag back on track! :)

Jag blöder fortfarande, suck, över en vecka nu. Klart att det har blivit mindre men jag vill ju att det ska sluta. Om kroppen kommer igång borde jag ha ÄL i slutet av nästa vecka, så tills dess hoppas jag att det slutat. Tänker inte ha ngn väntetid här inte, bara att fortsätta verkstaden. Ser dock inte riktigt fram emot detta mysande på beställning, men vad gör man inte för en liten en....


Ohhhh.... Stort GRATTIS! Sänder dig massa lycka till!