Hur går man vidare efter sen abort? Fortsättningstråd

Sångerska: det blev lite otydligt när jag skulle citera dej, så jag skriver samma här !

Vad fint du har skrivit och du har beskrivit det så bra ! Grattis till pyret i magen !

Sångerska: Så himla bra skrivet av dig!! Känner så otroligt mycket igen mig i de flesta av dina känslor och tankegångar. Enda skillnaden var att jag som tur var inte kunde känna några sparkar ännu då det fortfarande var relativt tidigt när jag gjorde avbrytandet, något som jag är/var oerhört tacksam över. Kram!!

Sångerska, jag känner igen mig i det du skriver så väl. Jag kände också sparkar innan jag gjorde mitt avslut.

Idag så satt jag och gjorde matsedlar på jobbet, jag jobbar som kokerska. Vi kom till den 29/3 som var min BF. Då kom tårarna, när jag såg BF i kalendern! Fy så jobbigt. Jag har ju en syster som har BF samtidigt som jag skulle ha fått Sam. Det är superjobbigt att träffa henne och höra henne "gnälla" om sina krämpor som jag gärna skulle ha.
Hoppas att ni har en bra dag.
Kram kram

Sodaspring: jag är likadan som du där. Har en vän som väntar barn och vi skulle ha ungefär samtidigt. Hon gömmer sin mage då hon träffar mej och vi pratar inte om graviditet alls.
Men det gör ont ändå, jag kan inte låta bli att tänka på det heller.
Jag sa till min man rakt ut i förrgår att - jag vill ha ett till barn. Men iom att vi måste göra ivf för att ens ha en chans så är det ju så svårt, så svårt!
Jag önskar att allt bara skulle ordna sig !!!

Beklagar sorgen för er alla.
Jag har också en kollega som har BF tre dagar från mig i maj. Så det gör ont, precis som det gör ont att se alla barnvagnar och gravidmagar på stan, det känns som det har kommit extra många sedan vi miste vår pojke...

Vissa dagar är tyngre än andra. I helgen besökte vi minneslunden där Emil är begraven, det var jättejobbigt men samtidigt kändes det lite, lite bättre efteråt. Men i går var en riktigt tung dag. Jag grät hela tiden och kände mig så ensam, det känns så fruktansvärt grymt att någon ska behöva gå igenom det här. Jag hoppas att man kan komma vidare och lära sig att se ljuset i livet igen.

Sångerska, tack för det du skrivit, det ger hopp och stort grattis till den lilla i magen!

Stora kramar till alla!

Hur har det gått för dej ? Har tänkt på dej dom här dagarna....

LillaPinglan jag har tänkt på dig de senaste dagarna....

KRAMKRAM

hej och tack till er alla!
Kom hem samma dag som vi kom in, i måndags natt.. Det gick rätt fort allt ihop. Det var smärtsamt som en "vanlig " förlossning, mer gråt efter och under tiden dock.. :( Hoppas att jag vågar få ett nytt syskon nån gång, nu känns det väldigt låångt borta iaf. Har legat ner i ca 2 dagar, först idag som jag känner mig någolunda pigg. Jag ångrar inga val som vi gjorde på förlossningen, känns som vi gjort det rätta för oss..Nu vill jag bara må bra igen.
Kram på er alla.

Skönt att det är över och att du känner dig nöjd med dina val... Vi finns här! och snart kommer du må bättre... Stor kram och massor av kraft och mod!

Hej igen! Allt känns lite lättare nu. Börjar känna att jag vill hitta tillbaka till mig själv igen. Ska börja träna på gym om 2 veckor tänkte jag, så man håller sig själv och hjärnan aktiv. Nog väldigt viktigt tror jag..
Tänkte höra med er som gått igenom samma sak, hur länge blödde ni? Jag blöder en del ännu, och har ett ont tryck neråt slidan, svårt att förklara men, hade ni oxå onda känningar 1 vecka efteråt?