X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
Man måste inte ha varit med om exakt samma situation för att förstå hur det känns. Det verkar lite arrogant att säga att ingen annan förstår hur du/andra i den situationen känner. Kan inte du tänka dig in i hur det skulle kännas att förlora en förälder utan att själv ha varit i den situationen?
Nej, jag vet inte hur det känns att förlora en förälder(tack och lov)än. och jag önskar att jag ska inte få känna på det. men jag vet att sannolikheten talar mest om att jag kommer att göra det. Alla måste ju nån gång då, och det inkluderar mina föräldrar, så jag har ju den tanken förberred, men hoppas att det blir långt fram i framtiden. Återligen vill jag påpeka, ATT JAG INTE VET HUR DET KÄNNS ATT FÖRLORA EN FÖRÄLDER. så det kan jag äldrig påstå att jag vet, för jag har inte förlorat min mamma eller pappa.
MEN JAG VET HUR DET KÄNNS ATT FÖRLORA ETT BARN. ett barn som skulle leva tills hon tar studenten, gifta sig, göra mig mormor och begrava mig. Jag kommer aldrig att uppleva det, aldrig få se min ögonsten ta studenten, aldrig se henne lycklig med sin familj, aldrig få barnbarn genom henne. Du kan aldrig tala om för mig att du vet hur det känns, ALDRIG, så snälla respektera det.
Förlåt mig TS för OT. jag skulle önska mig ett smycke, men jag det jag skulle önska mig som mest är en vän som dig, du har gett henne det finaste som finns, och det är dig själv. kram
