Änglamoster - Max och Saga

Nu är jag hemma igen!
Men vill gärna åka tillbaka! Bort från kylan och snön!!!

Vi har haft det helt underbart!
Första veckan var Frida och Sebbe med. Vi solade och badade på dagarna och gjorde utflykter och åt massa gott på kvällarna!
Andra veckan när dem åkt hem så tog jag och Christer det lugnt. Vi låg bara vid poolen eller på stranden och slappade hela dagarna! På kvällarna gick vi ut och käkade och drack lite goda drinkar.

Det har inte varit under 28 grader någon dag! På dagarna var det cirka 35 grader! Sanden på stranden var runt 45 grader, i vattnet var det som "kallast" 27 grader! Helt underbart med andra ord!

Varje kväll så skickade folk upp risballonger på stranden. Vi stod ofta och kollade på dem och tänkte på Max och Saga. Det är så himla stämningsfullt och mysigt att se på dem där de åker längre och längre upp i himlen - ändå upp till alla änglar!

Och här hemma har det bara snöat... usch... Nu räcker det tycker jag!

Hälsar dig välkommen hem här med! Det låter som att ni har haft det härligt! Håller med dig om snön... JAG VILL HA VÅR!

Hälsa och krama alla!

Får se när vi har ork att ta oss till Arboga, men det blir nån gång efter bäbisen kommit i alla fall!

Välkomna hem! Hoppas ni haft det underbart.

Den 17 Mars är det 2 år sedan Maximilan och Saga dödades i deras hem i Arboga. För att hedra de små änglarna tänkte vi skicka upp risballonger på årsdagen.

 

Vi samlas klockan 18.30 på Meken i Arboga för att försöka släppa upp ballongerna till himlen klockan 19.

 

Tyvärr kan inte vi stå för inköpet av alla risballonger, så dem som vill köper själva och tar med. Självklart är alla välkomna, med eller utan ballonger! Risballonger finns inte att köpa i butik. Så här kommer en länk där man kan beställa dessa: www.khomloy.se/webbshop.html

 

Meken valdes för att det krävs stor yta när risballongerna ska skickas upp. Risk för brand finns om det står hus och träd för nära. Vid snö/regn eller för mycket blåst (över 3m/s enligt instruktionerna) går inte ballongerna att skicka upp. Då ställs det in och vi tänder ljus vi barnens grav istället.

Hade så gärna velat vara där! Kommer att vara med er i tankarna iallafall! Förra veckan köptes fem skivor. Så i fem nya hem spelas visan om dem.

Snart två år har gått men det känns som alldeles nyss. Jag slås än en gång över det meningslösa och oväntade i det hemska. Även jag kommer tända ljus för dem  den 17 mars och jag tror inte jag är ensam.

Hade gärna varit där och på plats. Hoppas vädret tillåter att skicka upp ballongerna. Håller med MiS, är det 2 år nu...?!känns så nära men ändå så längesen på samma gång.

I natt drömde jag om Max.

Vi var på en nöjespark med vattenrutschkanor och sånt.
Drömde började med att Christer och jag letade efter en brant och rolig rutschkana att åka (jag hatar sånna i det verkliga livet!!).
När vi hittade en så svischade vi ner och det pirrade rejält i magen!!
När vi kom ner så ser jag Emma som står och tar kort på oss. Bredvid henne stod Max och fullkomligt hoppade och skrek av glädje när han såg oss!
Jag gick mot honom och han kom springandes mot mig. Jag tog upp honom och pussade på honom! "jag vill också åka" skrek han av glädje och förtjusning!

Han tog mig i handen och vi gick runt för att leta reda på en lagom stor vattenrutschkana till honom. Just då tänkte jag "det här är inte på riktigt, han är död" men jag bestämde mig för att njuta av stunden med honom, fast jag visste att det inte var på riktigt. 
Max pratade oavbrutet! Han bubblade på om allt möjligt och jag bara lyssnade och njöt. Kommer dock inte ihåg vad han pratade om, men jag njuter nu av att ha hans röst i mitt huvud, även om jag inte kommer ihåg orden.

Minns att jag frågade han, mitt i hans prat, vart Saga var någonstans för jag såg inte henne vid Emma. "jag vet inte" sa han bara och sedan bubblade han på igen samtidigt som han fick se på en lagom stor rutschkana som vi bestämde var lagom för honom. Han drog med mig upp så vi kunde åka tillsammans. 

Sedan vaknade jag.

Den här drömmen har funnits med mig hela dagen. Jag njuter av att ha fått krama om honom och hört hans röst. Fått lekt och skrattat med honom, även om det bara var en dröm....

Äntligen har jag drömt en positiv dröm!!!
 

Åååå vilken härlig dröm Ida! Jag är så glad för din skull att du fått känna honom nära igen! Jag är som vanligt övertygad om att era själar träffades medan du låg där och sov. Ingen kan förklara vad själen är eller vart den finns. Ingen kan fånga den och därför kan ingen heller förstöra den. Sedan de fysiskt inte längre kan vara med er är det svårare för er att kommunicera men jag är övertygad om att det är just genom drömmar och tankar som man har möjligheten att träffas. Kanske var Saga just då iväg på något annat skojigt och Max var alldeles för upphetsad för att hålla reda på vart. De har säkert skyddsänglar som tar hand om dem och Max visste att hon var i trygga händer så hans fokus var på att ha roligt med dig. Saga kanske rentav var på utflykt med mormor och morfar i natt!

Jag hoppas du får träffa Max och Saga i många härliga drömmar framöver.

Tänker på er, varenda dag!

Kram