Vi som fått vårt första barn i Mars 2012!

Simply cc: Ivar tar väldigt sällan nappen, och än har vi inte ens testat med flaska. Varken jag eller sambon tog flaska när vi var små och inte napp heller. Senast vi var hos bvc sköterskan och ivar var snuttig så skulle hon försöka få honom att ta nappen men lyckades inte hon heller, och hennes kommentar om det var ungefär "näe vissa barn älskar den, andra inte, barn är olika." Kändes skönt att få bekräftat att det inte är vi som är värdelösa. Han tar dock nappen i bilen när man trugar för att det inte går att stanna och han är ledsen, men det går BARA med NUK Genius-nappen. Tycker helt enkelt att du ska strunta i den läkarens attityd och kämpa så du kan knäppa henne på näsan sen istället

Idag var jag på träff på skolan för distanskurserna jag läser, självklart var det första dagen som han skrek och var otröstlig... Han tog inte ens bröstet, och det har han ALDRIG låtit bli förut. Tror det var en blandning av att det var varmt och att han blev "överstimulerad" och övertrött av det. Hoppas det blir bättre imorgon iaf, har heldag då också samt halvdag på fredag... Sen tar jag ÄNTLIGEN riktig mammaledighet!

Han sover förresten fortfarande inte i vagnen, fruktansvärt jobbigt både när jag är hemma och måste gå med hundarna och nu på skolan när jag egentligen hade behövt lite tid att sitta och plugga istället för att bära honom runtrunt. men men, vad ska man göra?

Nu ikväll så matade jag honom och bad sedan sambon ta honom så jag kunde få en tupplur på soffan då jag var helslut av dagen, tror ni inte han försöker lägga ner bebisen brevid mig precis när jag somnat? Trodde jag skulle bryta ihop när jag vaknar av att han lägger ner en absolut otrött bebis när jag försöker ta igen mig i några ynka minuter... GRRR! Vart riktigt irriterad och det slutade med att jag fick gå runtruntrunt med I och vagga och vyssa en gallskrikande bebis samtidigt som jag försökte hålla tårarna tillbaka och sambon satte sig och surfa på datorn. Usch usch usch vad arg jag blev och fortfarande är. Har fortfarande inte fått någon tupplur förstås och jag försöker nu plugga medans sambon tar sig en nap med I i sängen...... Vad ska man säga?

Sorry för klagomål och gnäll, men idag blev det bara för mycket, trots att det hittills alltid kännts bra med avlastningen från sambon och jag hoppas att han återgår till det vanliga imorgon och låter bli att slita ifrån mig den lilla lilla egentid jag får.

Puh, känns skönt att få skriva av sig!

EnPrimaUnge: Förstår såååå hur det är när de små inte sover i eller gillar vagnen. Är i samma sits själv och det är riktigt jobbigt. Extra kämpigt för dig som måste ut med hund dessutom. J sov i vagnen i början men numera så är hon oftast klarvaken och då dröjer det inte länge förrän det blir lite skrik och jag måste ta upp henne. Har alltid med mig selen men den är inte optimal att gå med eftersom hennes ben slår i mina för varje steg man tar. Funderar om det finns någon annan sele som är bättre att gå i?

Måste fråga om det är någon mer än jag som tycker att det är tråkigt att vara föräldraledig? Min känsla beror säkert på en kombination av att jag dels varit dålig, dels känner mig fången i lägenheten eftersom J inte gillar vagnen och dels på att jag misstänker att jag har en lättare förlossningsdepression. Känns som jag bara väntar på nästa amning hela dygnet och fasar inför de saker jag måste göra som innebär att vi måste ta oss någonstans. Som idag är det först till amningscenter för stöd med nedläggning av amning på vänsterbröstet och sen till BVC för 2-månaderskollen. Oroar mig redan nu för hur jag skall lägga upp amningarna för att det skall funka och till amningscenter skall man ju komma med en hungrig bebis så det är extra jobbigt.

Ja nu kom det ännu ett deppigt inlägg. Jag hoppas att BUP kontaktar mig snart så att jag får komma och prata med en psykolog. Samtidigt innebär det att jag måste bege mig ut med J så jag ligger inte på dem som en igel direkt...

Jag var lämnat E hemma hos me pappa 2 ggr dels när jag var ute och åt med jobbet och när jag var på en möhippa. Det har funkat bra båda gångerna, har pumpat ut och köpt hem lite ersättning ifall det skulle behövas. Glöm inte att packa ner pump och extra amningsinlägg, ibland kan en möhippa bli lite längre än vad man tror. 

Var på efterkontroll igår på MVC och extra kul att E var på bra humör och charmade BM.
Var så skönt att allt så bra, fint och läkt ut och att knippet var bra. Men jösses vad ont det gör när de trycker med händerna längst ner på magen. Vi pratade lite om graviditeten, snabba förlossningen och nya livet som mamma. 

Fick även en ny tid till cellprov då vi upptäckte det skulle tas iår efter vi gjort gynundersökningen.. 






 

Okej tack för svar! Då blir det nog att lämna lilleman hemma med pappa på lördag. 
Ska köpa hem ersättning och provmata med den innan så det inte blir krisläge och han vägrar äta den. Vill helst inte hålla på å pumpa ur en massa, har precis fått en så fin balans på tillgång och efterfrågan.

Jag blev också så himla besviken på min man i gårkväll...
Han hörde av sig vid fem-tiden och undrade vad han skulle handla.
Jag sms:ade över en lång lista (vi hade verkligen inget hemma!).
Sen väntade jag på att han skulle komma med kvällsmaten. Och jag väntade och jag väntade och jag väntade...
Halv tio var han hemma, och då hade han inte handlat!!!
Jag blev så himla besviken! Tydligen hade något möte dragit ut på tiden, men då kunde han väl ha ringt å sagt det!!
Nu var jag jättehungrig och bebisen var som vanligt kvällstrött och kinkig. Ingen bra kombo..

Jag tror han förstod sitt misstag, för i morse drog han iväg till affären och handlade två jättekassar mat innan han drog iväg till jobbet.


 

Här hemma rullar allt verkligen på. 
S är en rätt nöjd bebis. Hänger med på allt och tröstas ofta väldigt fort genom att man håller honom hårt och sjunger och vaggar lite. Efter 8 veckorssprånget så blev han lugnare, mer vaken och glad, ler mycket mer, upptäcker mer, har hittat tummen och börjat välja den framför nappen. Hans sovtider har blivit mycket bättre och nu behöver C sällan gå upp innan 7 även om han vaknar innan dess så är han nöjd i sängen. (lite skillnad mot 03.45).
Han har flera nätter käkat på kvällen för att sen sova 4-5h, käka och somna om direkt och sova ytterligare 3h, ätit och sen varit lugn i en timma till typ. Känns lyxigt!
Vi har ju två hundar som vi är ute med fyra gånger om dagen så vi har tur att han somnar nästan alltid när vi lägger honom i vagnen. Vi har tänkt att börja ha med en kudde ut nu, för han börjar bli mer och mer intresserad av att se på saker, så när vi drar ner suffletten om det är skugga så ligger han och stirrar på alla färger.  
Han käkar som vanligt och är som vanligt i övrigt. Han äter specialersättning utskrivet på recept vilket gör att hans bajs luktar typ, jag vet inte. Så jäkla äckligt. Då är jag ändå van att jobba i vården, men det är fasiken nästan det värsta jag känt. Hoppas han ska slippa den snart!
Vi har lite svårt att avgöra hur vi ska göra med honom eftersom vi är ute så mycket, än så länge kör vi på lammfäll i vagnen med locket på och heltäckande kläder. Han har känslig hud (väldigt torr och lätt till värmeutslag) så vi får se hur det blir i sommar.
Det är fantastiskt skönt att han bara hänger med överallt faktiskt, sällan vi inte gör nåt, utan varje dag är vi ute, eller handlar eller har besök eller åker iväg.

Nu tror jag däremot att han är på g in i 12 veckorssprånget (blir 12v på måndag) för i två dagar har han varit lite svårare att få lugn och sen har han i natt vaknat fler gånger och skrikit (iofs bara en kort stund) otröstligt och knappt velat ha mat.. Får se vart det slutar
Men jag välkomnar utvecklingssprången även om det är lite mer krävande för oss, för det är ju fantastiskt roligt efteråt när man märker hur mycket de växt! :) 

Glömde ju bilderna!  
Fattar inte varför jag inte kan förminska dem.. grrr... 

 

Jhjärtak: vi har en manduca-sele och den funkar alldeles utmärkt att gå i, bebisen sitter i grodposition så benen sitter ju rätt brett i sär. Enda nackdelen med den är att man inte kan bära framåtvänt men han somnar alltid och älskar att bli buren i den. Har också alltid med den ut eftersom han kan bli rätt grinig i vagnen.

Jag har bara kortärmad body i vagnen nu och ser till att han är skuggad hela tiden. När jag tar upp honom har han långärmad body och tunna byxor och solhatt. Sen har jag sån solkräm med bara partikelfilter på fötterna och händerna.. Han har varit mkt grinigare och ätit betydligt oftare nu när det är så varmt ute och det är väl inte så konstigt, man blir ju själv rätt seg när det är över 25 grader ute.. :)

Hur funkar den krämen när han stoppar händerna i munnen? 
Vi vill inte ha något på honom eftersom de ständigt är i munnen och roterar :D  

Nej det är ju det som är problemet.. Har bara haft den på händerna en gång och då gick det rätt bra men funderar på att bara ta fötterna nästa gång :)

Vi har kortärmad body o strumpor (tunna) och inget lock och ingen filt, bara myggnät och parasoll :) Hon blir för varm annars. Smörjer gör vi inte, men hon är ändå bara i skugga så det behövs inte. Solhatt har vi ibland när hon flyttas mellan bil och vagn tex.

I förrgår gick det vilt till när jag skulle nattningsamma på kvällen, lillan slog och sparkade och åmade sig medan hon åt och vred sig så hon tappade bröstet flera gånger och till slut bytte jag bröst, men det gjorde ingen skillnad, men så plötsligt somnade hon och sov i sex timmar. Så igår när vi skulle somna så frågade min man om det kunde vara så att hon höll sig så länge för att hon åt på båda kvällen innan så jag ammade på båda igen och hon sov fem och en halv timme och sen ammade jag på båda (vid 03.00) och då sov hon till 7.30 så nu ska här ammas på båda brösten på nätterna! Håller tummarna för att det var det som var skillnaden och att det här är vår nya rutin :)

Igår när jag kvällsammade  så var taklampan tänd för maken höll fortfarande på att göra sig i ordning och jag glömde släcka den och Eira passade på att släppa bröstet och se mig i ögonen och le om och om igen och glittra med ögonen och se busig ut medan jag försökte hålla mig för vi skulle ju sova, men tillslut kunde jag inte hon var ju så söt och det var första gången hon så aktivt försökte få mig att le mot henne så jag log hur stort som helst och det var första gången hon fick se min nattandställning och då log hon ännu större och gav ifrån sig ett litet ljud som början till ett skratt :) Så sött!

Han var väldigt klibbig och varm i tisdags så jag tog temp på honom, den var lite förhöld (37,7). Ringde bvc men de sa att om han inte var andningspåverkad (snabbandad) var det ingen fara. Temp gick ner sen på kvällen t 37,2 .  Att han var varm och klibbig sa BVC berodde på att det ju var varmt ute... :) kände mig lite dum men man är ju såklart orolig som förstagångsmamma

Idag o igår var han som normalt så han klarade sig nog.

Amning hjälper inte mot RS virus det står det på vårdguidens egen hemsida.

Jag blir sååå irriterad på äldre släktingar som jämt säger "men du ammmar ju då kan han inte bli sjuk". Det är inte alls sant, mest en ursäkt för att de inte orkar tvätta händerna eller som på bröllopet låta småbarn kladda på min bebi!!  

Börjar känna mig uttråkad och framför allt socialt utsvulten tror jag. Idag var så himla fint väder och jag var ute och gick med bebin i vagnen och allt var jääääätevacker, vi bor nära vattnet och allt. Då kände jag mig "otacksam" som inte alls kände mig lycklig. Bebin är en stjärna, sover på natten och ligger ofta snällt i vagn på promenad. 

Man har ju INGEN egentid, min man kommer hem tidigast kl 18 men ofta kl 19 och senare. Då vill han leka med bebin och gosa. Jag lagar middag och de myser....