Mina graviditeter & förlossningar var rätt olika. Med Alfred mådde jag prima väldigt länge, fick lite problem med bäcken och rygg mot slutet så jag hade bälte och åmade mig lite
Men då hade man ju också tid att vila en hel del. Med Elvira mådde jag lite illa första tiden, det var inte kul! Sen började bäckenet spöka tidigt och jag hade svårt att sova. Sov i saccosäcken sista tiden
Hade lätt kunnat vara utan de sista 2-3 månaderna, pust!
Alfred föddes med EDA som INTE var kul för mig: tog först bara på ena sidan, sen tog det tid innan de kom och gav mig mer, sen fick jag sån frossa att benen skakade grymt och det var varma handukar som gällde. Inga krystimpulser, och kunde inte kissa varesig under eller efter värkarbete/förlossningen. Både Alfred och jag var helt slut efterråt ( ca 16 h)
Det som var lika var hur det startatde - med båda barnen har värkarna startat vid 3 på morgonen, oregelbundna hela tiden. Med A var jag ändå öppen 6 cm när vi kom in så med E vågade jag inte vänta så länge. Var då inte öppen så mycket men fick stanna ändå eftersom jag ville sätta igång allt. Var mer med denna gång - använde TENS samt lite lustgas under krystningarna. Kändes som att jag kunde jobba MED kroppen, och när krystvärkarna kom där mitt under pajlunchen kände jag också exakt var hon var i min kropp liksom. Så häftigt!
Det där med längd och vikt.... tja, bägge var runt 52/53 och vägde lite lagom runt 3500.....
Vi köpte aldrig syskonvagn. Har funkat för oss med ståbräda, och nu också med springcykel. Men visst blir han trött ibland. Ska vi ut hela familjen en längre sväng tar vi hans sittvagn med också.
