Hej allihop!
Nu var det länge sedan jag ens var inne och läste. Det har varit så mycket annat ett tag nu... Men tänkte passa på att läsa ifatt och bidra med en liten uppdatering. Stomin sköter sig bra och problemfritt, och förra veckan fick jag det glädjande beskedet att det trots mina framfallsproblem ska gå bra att föda vaginalt (är nu i vecka 29). Det blev jag glad för, för det har lutat åt snitt ett tag och jag är inte alls sugen på att öppna magen igen.
Annars är jag stor och tjock och har ont i ryggen och benen och lite överallt, men det är ju inget ovanligt... Tar det med gott humör ändå, känns ju fortfarande bara fantastiskt att beräknat födelsedatum för vårt barn är mindre än 11 månader efter operationen!
Min snälla dr A i Malmö, som en del av er också träffar, skrev ett jättegulligt brev till mig, där han skrev om hur glad han var för att det gått så bra för mig. Väldigt fint att han bryr sig så mycket tycker jag.