X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
Kära vänner.Jag har inte skrivit här i tråden på jättelänge, men någon kanske känner igen mig.Hur som helst, så bara känner jag såhär, kan de inte komma på något mindre plågsam metod att tömma tarmarna på? Undersökningarna i sig är ju inte heller kul, men de är ju ändå ganska korta i tid mätt, och man får ju lite granna så man blir lite snurrig sådär.Sist nu jag skulle tömma tarmarna ( fick det där medlet som man inte behöver dricka så mkt äcklig vätska, vad det nu heter..), så mådde jag så dåligt att jag började gråta innan jag började bara för jag visste vad som väntade. Sedan tog det väl en 15 minuter bara att lyckas ta mod till mig att dricka det där lilla. Sedan mådde jag så illa, så jag tillslut kräktes efter 1,5 timma. Samma visa morgonen efter då nästa dos intogs.SOm tur var gick undersökningen att genomföra, tillräckligt mycket hade väl stannat i magen ändå.Men jag vet ju att jag ska göra detta så många gånger till i mitt liv, och jag vet inte om jag klarar det. Alltså klarar det på det sättet att jag kan behålla det man ska dricka i kroppen så länge att det verkar. Så nu till frågar: Ni som säkert sitter på så mycket mer info än mig, finns det andra vägar att gå? man man få bli inlagd och få hjälp med detta på annat sätt? vad händer om jag vägrar? eller inte kan helt enkelt? Eller om jag försöker och kommer in till sjukhuset och tarmen inte är ren nog för undersökning?Lill-tjejen ropar, bäst att sluta skriva...Kram på er!
Det lät som om jag skrivit detta själv
Jag har fått EN omgång av Laxabon. Och jag började lipa när brevet kom, med uppgifterna om att jag skulle dricka nå´t.
Jag hade precis accepterat att jag skulle få spruta upp nå´t jox i stackars gumpen, men att dricka.. det var ta mig tusan värre.
Men jag hämtade ut Laxabonet och förberedde mig noggrannt.
Efter 2 dl höll jag på att få ett psykbryt... ringde doktorn o lipade o frågade om jag verkligen skulle drick 3,8 liter till!!!!
Jag kämpade, lipade o efter 2 liter (och en mage som var igång) satt jag parkerad på dass... klöktes o sket om vartannat och kände för första gången i livet att jag var så eländig som man kan bli.
Jag lipade, försökte dricka o förbannade sjukdomen...
Tillslut kändes det nästan som att jag ville dö.. det var alltså seriöst!!!
Jag kände bara för att skjuta mig o lämna min sambo, mina små barn o 2 bonusar ensamma... jag höll på att få en total psykisk kollaps... och då kan jag säga att jag är en kämpe av rang i vanliga fall, jag gnäller ALDRIG!
Här satt jag o lipade och fröööös, ´jag blev så kall tillslut (fick dock i mig ca 2,7 liter, sen var det tvärstopp).
Så jag har sagt att jag ALDRIG under några omständigheter kommer att göra nå´t liknande igen.... OCH DÅ MENAR JAG VERKLIGEN ALDRIG!!!!!!
Doktorn sa att det fanns andra alternativ, som att hålla en strikt diet innan undersökningen, samt att inte äta fibrer.. mer vet jag inte, men det FINNS alternativ iallafall...
Och har dom ändrat sig tills jag ska undersökas nästa gång,,, ja då kommer jag helt enkelt att avstå, skita i min medicin o glömma att jag är sjuk...om jag så ska dö pga av det... men för mig finns inget alternativ isåfall... för jag kommer ALDRIG att tillåta mig själv att genomlida det där en gång till..... ALDRIG!!! NEVER!!! ICKE!!!!
Så är det bara... det var för jobbigt för mitt psyke...(som jag ALDRIG HAFT PROBLEM MED HELLER )
Så nå´t får de allt komma med som alternativ
