Ingen fara. Ja det börjar närama sig BIM och jag är väldigt nervös. Jag känner många graviditetssymtom men det kan lika gärna vara inbillning. Jag vet inte när jag ska testa då jag gort så många test tidigare och jag blir lika besviken och ledsen varje gång som det visar negativt. Så för att slippa känna den nedstämdheten så pratade jag och sambon idag att vi nog ska försöka vänta några extra dagar med att testa, är jag då inte gravid så kommer ju mensen utan test. Det kanske verkar konstigt men man lär ju sig sina egna knep för hur man ska "överleva" det faktum att man inte blir gravid. Hur gör ni? Börjar du testa redan innan BIM eller väntar ni?
Men jag tycker helt klart som du att detta är vårt år
.
Ja oavsett hur det går denna månad så är både jag och sambon överens om att vi är på rätt väg, det känns fantastiskt att ha fått hjälp. Vi vände oss till Cvl på en gång, vi kände att vi inte orkade med de långa köerna hos landstinget. När jag väl ringde så gick det jättefort att få tid och för psyket så känns det också väldigt bra.
Ni har ju verkligen försökt mycket längre än oss, jag tycker att två år känns mycket men att aktivt försökt i fyra eller sex kan man ju säga måste vara jättetufft. Jag kan inte ens börja föreställa mig detta. Jag hoppas att tiden fram till inseminationen går fort så att ni kan börja ordentligt. Skickar en styrkekram.
Samtidigt är det ju bra att du haft så mycket och göra, denna månad har gått långsamt för mig, oftast brukar tiden gå fort men inte nu.
*kram*
