När det är jobbigt att vara styvförälder...Del 8

Tjejer jag hoppas att ni hittar hit till den nya tråden......

Hej,

Har precis halkat in här och vet inte om det pågår någon speciell diskussion från föregående tråd, men hoppas någon kan och vill ge mig positiv feedback

Jag är gift med en man och vi har varit tillsammans i 6 1/2 år. Han har en pojk sedan tidigare som nu är 13, fyller 14 till sommaren. Vi har också en gemensam son som är 1 år och 8 månader. Efter mycket om ohc men så bestämdes det att hans pojk skulle bo hos oss på heltid.
Under dessa år tillsammans har jag tyckt att det varit jobbigt periodvis men periodvis har det också varit jättekul! Jag har tyckt väldigt mycket om pojken och på det stora hela har det funkat ok.
Nu har vi kommit in i en rejäl kris dock. Det funkar inte alls för grabben i skolan. Varken socialt med lärare och vissa elever och inte heller kunskapsmässigt. runt omkring är det också väldigt mycket negativt. Nu till MITT problem som är att mamman inte är direkt närvarande. När min man och hon separerade, flyttade hon till en ort drygt 2 mil från där vi bor vilket gjort att hon tycker sig med all rätt"lämpar" över ALLT ansvar för pojken på min man ohc mig!
Jag har funderat och funderat varför jag inte är nöjd och ständigt känner att jag inte mår bra och igår så trillade poletten ner.
Jag är FÖRBANNAD på min man. Och det för att han låtit henne komma undan jävligt enkelt och "tvingat" mig att ta mer ansvar än vad jag tycker är rättvist.

Nu till min fråga tillslut, har någon av er provat familjerådgivning för att komma tillrätta med ev problem inom familjerna? Hur var det och vad gav det för resultat?
Hur lång tid tar det innan man får tid inom kommunen?

Tack för svar

Jag har inte provat familjerådgivning där det varit en sambo till den ena föräldrern inblandat, däremot valde jag och mina barns pappa att få familjerådgivning (eller mer rätt fortsätta den när beslutet kom att vi skulle separera). Det var skönt att få stöd mitt i allt kaos! Hur man skulle tänka kring barnen osv. Tänker att man absolut kan få rådgivning som i ert fall, hur lång tid man får vänta tror jag beror på hur angeläget de bedömer det vara dels för er relation, men förhoppningsvis också med hänsyn till barnet som inte verkar ha någon eller i alla fall knapp kontakt med sin mamma.

pojken är hos sin mamma varannan helg, men många gånger är det under "tvång" andra gånger frivilligt om det varit en "jobbig" vecka här hemma. Under hela hans skolgång har mamman varit med på 1 utv samtal...det säger lite om hennes engagemang..
Du menar mer att det är min man och hans ex som borde gå till fam rådgivningen?
Vad gör man om hon inte vill?? Samarbete är inte hennes starka sida :(

Men vart ska jag göra av alla mina känslor och speciellt de arga?? Ska jag kanske gå själv?

Familjerådgvning är bra. Det beror på hur dom på familjerådgvningen bedömmer eran situtation och hur akut det är. Men säg när du ringer att du vill ha hjälp snabbt för att du känner att du behöver få hjälp nu..

Jag vet hur det känns när allt lämpas över på en annan. När jag började protestera mer o mer så rasade allt..

Nä. Men barnen valde att flytta till sin mamma på heltid istället. För att det ställdes krav och för att det var jag som ställde dom kraven. Och för att jag inte längre orkade vara den enda vuxna som såg till att barnen fick det dom behövde. Mina barn sen innan fick inte mycket tid med sin mamma o började också protestera över det hela. Om du vill veta mer, så kan du ju skumma lite i dom andra trådarna som är innan denna..

Jag frågar här igen i o m att gamla tråden stängs..  mest av nyfikenhet...

Men som bonusförälder, vad är det som är svårast?

Att man ställer upp till 110% men ändå bara får skit tillbaka och att biomamman ställer till problem. Själv då?

Att vad man är gör så blir det fel och uppfattas som kritik..Har bonusbarn som inte är så trevliga i sociala sammanhang och klädel osv..har försökt att ändra på detta för att folk ska få en positivare bild av dem men då är jag bara kritisk..även om föräldern själv i fråga är besviken över att de inte är särskilt omtyckta el får höra nåt positivt om dem..