X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
Den 16 juli var det andra badhelgen och det var dåligt väder den dagen, ca 16 grader och regn och flickan förkyld sedan förra badhelgen. När hon kliver av hos mamman så har denna inte pckat sitt för att bada den här gången heller, dessutom vill hon inte alls att dom ska åka på äventyrsbadet utan tycker att dom kan bada i havet........16 grader, regn och ett förkylt barn.
Dessutom så var flickans styvbror, styvsyster och deras barn hos oss och hälsade på och dom ville också åka på äventyrsbadet. Till slut så gick mamman med på det och mina barn höll sig undan från flickan hela dagen men mamman gick och blängde på mina barn och var allmänt sur bara för ATT dom fanns där.
23 juli var det sista badtillfället och samma visa att dom inte ska åka på äventyrsbadet trots att det står så i tingsrättens papper, men flickan har hela tiden haft personlig kontakt med medlaren som fått tillrättavisa mamman gång på gång.
Den här gången hör mamman av sig till min man för att fråga när vi brukar äta middag, ca 17 får hon till svar och skickar tillbaka att då ser hon till så att flickorna är hemma tills dess, hon ville med andra ord inte ens äta med dom.
Varje vecka kommer mamman till infarten och hämtar eller lämnar storasyster, och varje gång går lilltjejen ut för att möta henne eller vinka av henne vid mammans bil, inte en enda gång har mamman bemödat sig med att kliva ur bilen för att krama om sin dotter eller ens vinkat till henne när hon passerat med bilen på väg härifrån.
13 och 14 augusti var det dags för dagumgänge där flickan skulle välja aktivitet. Den 6 augusti ringer mamman flickan sent på kvällen och väcker henne, kräver att hon ska stänga in sig så att dom får prata helt ostörda och när hon gjort det så försöker mamman att få henne att erkänna att vi slår henne, hon tjatar och tjatar och flickan gråter och försöker få mamman att förstå att vi aldrig någonsin ens tagit i henne hårt, mamman tror henne inte.
Flickan får därefter ett mail från mamman som säger att dom planerat in en badcampingsemester helgen för dagumgänget och att hon vill att flickan ska förlja med på denna, hon svarar sin mamma att det står i papprena från tingsrätten att hon inte behöver sova hos sin mamma, hon skriver också att hon egentligen inte alls vill ha umgänget och att hon helst vill slippa träffa henne alls.
13 augusti.....flickan har upprepade gånger sagt både till oss och medlaren att hon inte vill träffa sin mamma men medlaren och min man kommer överens om att flickan ska köras till mamman enligt avtalet så han inte får skit för det, min man ber flickan kliva ur bilen för att prata med sin mamma och det gör hon.
Flickan talar om för mamman hur besviken hon är för att mamman aldrig visat några känslor och att det som gör att hon aldrig mer vill se henne är att hon ringde och väckte henne sent på kvällen för att få henne att säga att vi gör illa henne. Med dom orden så går mamman in och stänger dörren med flickan utanför.
Min man skickade ett sms senare i lördags och undrade hur dom skulle göra på söndagen, skulle dom göra ett nytt försök?
Hon svarade att Nej, jag vill inte tvinga henne till något hon inte vill. På kvällen skickade hon att flickan kunde höra av sig när hon vill träffa sin mamma.
Medlaren står som ett frågetecken i detta.....mamman säger sig kämpa för att få tillbaka sitt barn, men hela hennes agerande säger tvärtemot.
Utvärdering ska ske efter denna vecka så nu håller vi tummarna hårt för enskild vårdnad och inget umgängestvång för flickan. Skolan börjar igen nästa vecka och hon måste få komma till ro nu och kunna slappna av, hela sommarlovet har blivit förstört p.g.a. umgängestvång som ändå inte blivit av och hela makens semester fick vi spendera hemma p.g.a. dessa badhelger.
Hoppas att ni får EV så att flickan får lugn o ro idet hela. Korkad mamma helt enkelt.