"Nya" kring adoption !!!

Nu har familjerättssekreteraren ringt upp!
Vi ska dit till socialtjänsten på ett första samtal den 1 mars!!!
Spännande!
Vår adoptionsprocess har nu startat!!!

Jag nämnde att vi inte fyllt 25 än. Det var inte helt positivt. Hon hade aldrig råkat ut för det tidigare så hon skulle ta reda på om vi kunde få börja utredningen iaf.
Men medgivande kan vi ju inte få förrän vi fyller 25, men det har jag ju redan fattat.
Hoppas vi kan gå föräldrautbildningen iaf.

Kommer nog bli nervös, det känns iaf bättre att träffas där först, istället för att ha ett hembesök direkt. Hon verkade trevlig och tyckte det var roligt att vi var intresserade av adoption, så jag hoppas det går bra!!

Hur går det för dig Liv73 som också var ny i tråden? 

GreenGal>>> Va kul!  Skönt att hon vill träffa er och börja prata i alla fall, blir det stopp och nej i väntan på 25 årsdagen ändå så känns det ju ändå bättre när man fått träffas och prata och kunnat diskutera och resnoera kring det än att bara får "ring när du är tillräckligt gammal".

Vissa dagar är allt bara NER !!!!!!!!
Idag är en sån dag för mig.....Alla vännerna är gravida, har fått ett eller två barn. Man tappar kontakten med dom som får barn och kvar är jag ensammast i världen.
Just nu känns det oxå som om jag har ingen att prata med hur jag känner och dom nygravida frågar inte heller då dom är fullt upptagna med sitt lyckliga liv som gror där inne i magen.

Ingen rolig dag idag

Kan inte annat än krama om och säga du är inte ensam.
Hoppas att du mår bättre snart, kram

Kram från mig också Jansson, jag känner ungefär som du just nu...

Usch såna dagar är jobbiga. Idag tittade jag på våra bröllopsbilder, det är 4 år sen i år vi gifte oss. Och plötsligt reflekterade jag över att flera kompisar och släktingar som inte hade några barn då har ett eller två barn idag. Och här står vi men NOLL.

hej vi gifte oss också för 4 år sedan i år, 25 juni om man ska vara noga.

Första träffen för oss var bara information om hela processen, vi pratade lite om länder och hur vi känner över barnlösheten.
En trevlig träff, som man kände sig lycklig efter, första steget var taget åt rätt riktning.

lyckatill

Vi började försöka först av alla vänner, våra (då) närmsta vänner startade ca 6 månader efter oss och dom fick sitt andra barn häromdagen. Just det känns tungt och man mer märker av sina år av kämpande.......

Fy farao Jansson! Men herregud, varför måste ni göra om allt???????? Han måste ju kunna lämna över ert ärende utan att behöva börja om från ruta ett? Kram!