Tre saker vill jag reda upp först.
1. Det finns ingen rättighet att ha barnen vv för att man har gemensam vårdnad. Barns boende och umgänge ska sker för _barnens_ bästa och det är _barnens_ rättigheter som lagen tillvaratar, inte föräldrars.
2. Det är inte ni, utan han - pappan - som har barnen. Ditt resonemang att det är ni som ska ha barnen kan stämma rent praktiskt, men den indikerar att du tagit en plats och hållning som retar mamman. Provocera inte andra i onödan. Kan tillägga att både mitt ex och jag har nya och vi säger att vi/ni ska ha barnet hos sig, men det kräver en viss acceptans, sans och balans.
3. Vårdnad, boende och umgänge är tre olika saker. Vårdnad har endast med det juridiska ansvaret att göra.
Nåväl, det hon ägnar sig åt är förstås inte sunt om det hon anför inte är sant. Och även om det vore sant att han är missbrukare och aggressiv går hon fel väg. Hon kan inte bara bestämma det.
Jag tycker att den här pappan ska göra ett försök i familjerätten där man också försöka reda upp sina känslomässiga mellanhavanden och sedan försöker hitta en lösning som blir bra för barnen. Går inte det får han gå till domstol för att få ordning på detta. Då blir det en utredning och bevisen kommer att prövas.