X skrev följande: (signaturer och tider i citat är dolda tills vidare)
Jag tycker det är ett problem när föräldrar börja skylla ifrån sig att våra barn inte får vara barn. Det är fortfarande vi som föräldrar som väljer kläder till våra barn. VI inte någon annan lär barnen att ROSA är för tjejer inte för killar... etc... Butikerna kan väl välja att hänga ut plaggen som dem vill, i färg, efter storlek, etc.etc... Det betyder inte att man måste köpa ROSA hello kitty till tjej... eller en blå traktor tshirt till en kille!!! Eller är man så påverkbar? Jag har då aldrig sett en expedit stoppa mig eller vägra sälja kläder som JAG själv vill ha!!! och inte för att det är en traktor eller en söt katt på tröjan...
Självklart är det vi föräldrar som väljer - men vi är ju också i allra högsta grad påverkbara... Jag har varit med om säljare som självklart inte vägrat sälja vissa saker, men ändå försökt styra in mig och andra på "rätt" spår. Är man då lite osäker som förälder eller inte tänker efter, så är det lätt att fastna i fällan. Särskilt som man vill tro att säljarna är experter på sitt område, oavsett om det är barnkläder, lerksaker eller typ elektronik.
Jag blev ifrågasatt av en säljare på just Lindex för några år sedan då min då 1½ åriga dotter önskade sig en Bamsepyjamas och säljaren istället försökte pracka på mig ett Bamsenattlinne för den blå pyjamasen vi hittat med Bamse på var ju för killar! Att knälångt nattlinne är korvigt och opraktisk på ett litet barn oh att det var just Bamse och inte Brummelisa eller Nallemaja eller vilken tjejfigur det nu var på nattlinnet, hon ville ha var ju också väldigt relevant.
Till expeditens förvåning blev det alltså en ljusblå pyjamas med Bamse och fotbollar på. Dottern älskade den och kramade den hela tiden affären medan expediten gång på gång påpekade att de hade ju sååå söööta nattlinnen... gaah!
Jag har också varit med om fenomenet i leksaksaffärer.
Jag lyssnade till ett samtal där några morföräldrar vill köpa en dockvagn till en pojke, men blir övertalade om att köpa en liten dragvagn för sandleksaker istället. Som man kan dra bilar i, och, tillägger expediten (nästan viskande) man kan ju bädda ner dockor där också, men då gööör det ju inget, för det är ju ingen dockvagn på riktigt...
I samma leksaksaffär i julas när jag stod och väntade på hjälp och råd vid legohyllan (skulle köpa något åt samam dottern - nu 6 år) lyssnade jag på samtalet tmellan expediten och en kund som liksom jag ville ha någon stor legogrej till sin dotter. Han står och håller i ett piratskepp som är från 7 år och undrar om åldersrekommedationerna, då hans dotter änuu inte fyllt sju. Expediten menar att åldrarna på lådorna är ungefärliga, men tjejer är ju inte rlika tekniska (!) så det är bättre att välja en låda från legos "tjejsortiment" med färre och större bitar och miljöer som passar bättre för tjejer (stall, hunduställning, prinsesslott etc)., eftersom tjejer inte heller är br på att läsa ritningar. Jag kan INTE hålla käft förstås, utan påpekar för den villrådiga pappan att piratskeppet säkert blir jättebra. Min dotter fick den stora riddarborgen året innan och byggde ihop den med ritning och lite hjälp från sin pappa - vilket då också ledde till mycket tid och mys dem emellan. Sen påpekar jag lite surt till säljaren att min 6-åring bygger tekniklego för 10-åringar efter ritning och efter eget huvud - och alltså "råkar" vara tjej...
Båda tittar förvirrat på mig, säljaren aningen surt, och drar sedan med sig pappan till "tjejlegohyllan". Jag går och köper mitt lego på annat ställe (det blev en stor traktor), men jag vet fortfarande inte vad den förvirrade pappan köpte.